En vanlig måndag

Nu har jag planerat att hålla mig på hemmaplan ett tag framöver. När jag vaknade i morse och tittade ut i trädgården var det första jag såg den lille rödhaken som hoppade runt på gräsmattan. Sen skulle jag gärna ha velat blunda. Vilken eländig syn som mötte mig! Trädgården har fått vara ifred för oss i nästan 4 veckor, eftersom vi inte varit hemma, och ogräset har växt kämpahögt. Jag känner mig väl knappast så där trädgårdssugen idag, men i morgon antar jag att vi måste sparka igång.

Resan hem från Luxemburg var ganska tuff. Först och främst kändes det väldigt jobbigt att åka från Zoé, men jag tröstar mig med att det går snabbt till jul. När jag checkat in fick jag veta att mitt plan blev 1 1/2 timme försenat p.g.a. att ett annat plan inte hållit tiden. Det var bara till att sätta sig och vänta. Jag hade en deckare med mig, så det var inga problem för min del. Väskan kunde jag hämta ut direkt i Köpenhamn och väntetiden på tåget till Helsingör var ca 10 minuter. Allt verkade ändå gå som smort trots att jag kom iväg sent.....trodde jag.

När jag kom till färjeterminalen i Helsingör fick jag veta att det hänt en olycka med en av färjorna. Vid 9-tiden på kvällen hade den seglat in i piren i Helsingborgs hamn och det var en del personer som hade blivit skadade. Det är redan begränsad tidtabell eftersom en av de ordinarie båtarna inte kan segla som planerat. När jag tittade på klockan såg jag att den var kvart över 11 och nästa båt beräknades avgå 01.00. Just då önskade jag att Öresundsbron hade byggts mellan Helsingborg och Helsingör i stället för mellan Malmö och Köpenhamn. Då hade jag t.o.m. kunnat spatsera över sundet. Nu blev det ändå inte så illa som befarat, utan en färja kom in tidigare än beräknat och jag kunde åka över redan kl. 12.00. På andra sidan sundet stod Åstorpstaxin och väntade. Den kan man lita på i alla väder.