Jag kan...men jag vill inte.
Det pratas så mycket om trotsåldrar hos barn. Jag tror faktiskt att det finns trotsåldrar hos vuxna med. I varje fall så märkte jag att jag kom in lite i en trotsperiod när jag slutade jobba. Så länge man hade ett schema att följa var valfriheten inte stor, och det var många gånger man fick bita ihop fastän man helst skulle velat stampa och skrika som ett litet barn. Jag är fortfarande i trotsåldern. Inte så att jag skriker och stampar i golvet när jag inte får som jag vill. Men jag gör inget som jag känner att jag inte vill göra....med vissa undantag klart. Det viktigaste är ändå att kunna välja bland alla roliga saker och inte göra alla hur gärna man än vill.