Snart 2021

Jag och mina söndagsbloggare vill önska alla ett riktigt 

GOTT NYTT ÅR

Nalle Puh 2015

Katten Gustav 2016

Pantertanterna 2017

Betty Boop 2018

Audrey Hepburn 2019

Marilyn Monroe 2020

Mimmi Pigg 2021

Lucka 24

Anne på Grönkulla

 När jag var 10-12 år läste jag böckerna om Anne på Grönkulla. Det handlar om en föräldralös flicka som flyttats runt till olika familjer men nu ska få komma till ett drömhem. Allt visar sig vara ett misstag, för syskonparet Marilla och Mathew hade väntat sig en pojke. De är båda två lite äldre och det är inte så lätt att hantera Anne som har en mycket livlig fantasi. Anne är 11 år när hon flyttar till Grönkulla och hennes liv där blir väldigt händelserikt. För första gången i sitt liv får hon en bästa vän, Diana. Tyvärr råkar hon bjuda Diana på vin i stället för saft och hon lyckas också med konststycket att färga håret grönt. Boken skrevs av Lucy Maud Montgomery och gavs ut första gången 1909. Då borde Anne alltså varit född 1898 och i år ha uppnått den aktningsvärda åldern 122 år. 

Kulla Gulla var en annan serie jag tyckte om att läsa. Även här handlar det om en föräldralös flicka. Hon levde under betydligt fattigare förhållanden än Anne och fick slita rejält. Här kan man verkligen tala om barnarbete. Första boken kom ut 1945, samma år som jag föddes, och då är Kulla Gulla 7 år. Även hon skulle idag varit en äldre dam på 82 år. Martha Sandwall-Bergström är författare till böckerna.

En tredje serie som jag fastnade för var Fröken Sprakfåle. Här skrivs om en 12-årig flicka som heter Inga- Maja. Hennes pappa är postmästare och Inga-Majas stora favorit. Mamman tar hand om familjen och är en typisk hemmafru. Det finns även en bror i familjen. Första boken gavs ut 1932 och sen får vi följa Fröken Sprakfåles liv under många år. I år skulle Inga-Maja kunnat fira sin 100-årsdag. Böckerna skrevs av Lisa Eurén-Berner.

Alla dessa böcker hamnar i kategorin flickböcker. Det fanns även speciella pojkböcker. Så småningom började man kalla böckerna för ungdomsböcker i stället. Det passar bättre in på dagens jämställdhetstänk. Jag är bara glad att ingen kommit på att kalla dem för henböcker.

Mina båda döttrar har även de läst om de här flickorna och gillat dem. Ja, inte Sprakfåleböckerna, men Katarina har fått alla mina böcker i den serien, så kanske Zoé kommer att läsa dem nån gång.

Som barn firade jag alltid jul hemma hos min farmor och farfar. Jag älskade att läsa och varenda julafton fick jag ett antal böcker, som jag läste under jullovet. Idag är det julafton, men eftersom vi slutat ge varandra julklappar, kan jag inte hoppas på någon ny bok idag. Det gör inte så mycket. Jag har några i bokhyllan som jag ännu inte hunnit läsa, så julen är räddad. 

Detta var kalenderns sista lucka och jag vill med hjälp av en bild på Zoé tacka för alla trevliga kommentarer och önska alla en riktigt

God Jul

och 

 Gott Nytt År

Lucka 23

Den gröna ön

Det är Irland som ståtar med det epitetet. Jag har aldrig besökt ön, men filmer och foton jag sett därifrån får mig att förstå varför den beskrivs så. Jag tänker emellertid på en annan ö, som jag alltid som barn tyckte hade ett så konstigt namn. Det passade inte in.....men kanske ändå. Ön jag tänker på är Grönland. Enligt en gammal saga levde i Norge på 900-talet en ökänd slagskämpe som hette Erik Röde. Efter att ha dödat en man tvingades han att lämna landet och flydde till Island. Där kom han snart i nya bråk, och efter att ha slagit ihjäl ytterligare några personer landsförvisades han från Island i tre år.

Erik mindes att han några decennier tidigare hört talas om en man som seglat och kommit ur kurs och då upptäckt några okända öar. Han styrde kosan norrut och tillbringade de tre åren med att kartlägga kusterna längs ett land som han kallade Grönland. Anledningen till namnet var att det innerst i fjordarna fanns gröna betesmarker. När han återvände till Island råkade han åter i bråk, men han var påhittig. Precis som mäklare idag säljer tomter på spanska solkusten lyckades han övertyga en grupp islänningar att flytta till hans nyupptäckta land. År 984 lastades ett antal skepp med kolonisatörer och boskap som seglade norrut för att bilda en ny skandinavisk koloni. 

Dessa människor var inte de första som befolkade ön. Redan år 2500  f.Kr. kom människor dit från det nordamerikanska fastlandet. Gruppen kallades för saqqaqfolket och dog så småningom ut, men följdes av andra grupper. DNA-undersökningar har visat att saqquaqfolket inte var släkt med inuiter eller indianer utan härstammade från folk i Sibirien.

Inte förrän på 1200-talet kom inuiterna till ön. Senare erkände grönlänningarna Norges kung som sin överhöghet men de hade sina egna lagar. När sedan Danmark och Norge ingick i samma union blev danskarna mer intresserade av Grönland. De gjorde ön till sin koloni och denna status hade den fram till 1953. Den 21 juni 2009 hölls en folkomröstning om Grönlands självstyre där majoriteten röstade ja. Det gav Grönland ökad kontroll över polis, kustbevakning och rättsväsen samt en annan fördelning av oljeintäkterna. 

På Grönland pratas både danska och grönländska. Inuktitut är det språk som inuiterna använder. Vi har en del låneord därifrån såsom anorak, igloo, parkas och kajak. Kajak betyder mansbåt eftersom den användes av männen när de gav sig iväg på sina jakter. För kvinnorna fanns umiak. Den användes till transporter i lugnare vatten, och med den kunde man åka iväg med hela familjens egendom. Det var alltså ingen liten båt.

Lucka 22

                        Lyckoklöver                                    

                              

När jag var barn bodde vi i Eslöv. Vi hade en tvårumslägenhet på Vångavägen i ett gult hyreshus med en stor gräsmatta framför. Tyvärr så fick man inte vara på gräsmattan över huvud taget. Enda gången någon gick på den var när vaktmästaren klippte gräset. Det fanns en hel del barnfamiljer i huset, och jag tycker det verkar helt huvudlöst att ha en gräsmatta bara till prydnad. Den hade säkert tålt att man satt på en filt och fikade där. Det fanns en stor lekplats bara snett över gatan med sandlåda, gungor och stor gräsplan för fotboll och brännbollsspel, så risken för den sortens aktiviteter på den här förbjudna mattan var inte så stor.

Vi smög klart ändå in på den ibland och letade efter fyrklöver. Så lycklig man blev över att hitta ett sådant, för det betydde tur. Det var inte alls ovanligt att vi kunde hitta flera stycken på en dag. Jag har försökt leta i gräsmattor nu med, men jag lyckas då aldrig upptäcka något. Är det annat sorts gräs idag kanske eller det är jag som ser sämre?


                                                     

Ett annat uttryck för pengar är klöver. Hör klöver och lycka samman på något vis? Betyder det att man blir glad om man har mycket pengar? Jag tror absolut att det påverkar humöret. Det spelar ingen roll hur mycket någon försöker övertyga mig om att man inte blir lycklig för att man har mycket pengar. Jag tror inte att lyckan ökar i takt med att förmögenheten ökar, men nog måste det ändå kännas tryggt och bekymmersfritt att ha så pass mycket pengar så det täcker räkningar och gärna blir lite över att sätta lite guldkant på vardagen för.

Lyckan kan inte köpas för pengar, hör man ofta. Naturligtvis inte! Pengar kan inte bota sjukdomar heller, och visst är jag hellre frisk än rik. Men går det inte att vara båda delar, tro? Då skulle jag ha möjligheten att kunna hjälpa andra mycket mer än annars, och det skulle ha gjort mig glad. Alltså blir man lycklig när man har mycket klöver.

Lucka 21

Smaragdboa

I mitten av 1700-talet beskrev Carl von Linné smaragdboan med det vetenskapliga namnet Corallus caninus. Låter som det skulle vara en kanin, men caninus betyder visst "från hund" på latin. Smaragdboan kallas även för hundhuvudboa eller bara hundboa. Det påstås att formen på ormens huvud påminner om ett hundhuvud. Den lever i fuktiga, tropiska regnskogar och kan hittas i amazonområdet där den är mest aktiv under natten. På dagen vilar den på en gren. Längden är mellan 150-230 cm och den kan bli över 20 år gammal. 

Det finns även en variant som kallas för den nordliga varianten. Det är ormar som lever i de nordliga delarna av Sydamerika och det är denna variant som hålls i terrarier. De tycker om att ligga på horisontella grenar, och därför måste terrariet vara brett men inte alltför högt. Jag, som får stora skälvan bara av att skriva om de här krälande varelserna, kan inte begripa hur man vill ha sådana djur i sin närhet....inte ens om huvudet påminner om en hund. 

Färgen på boan är grön med vita teckningar. Jag har aldrig sett en sådan orm i verkligheten men eftersom den kallas smaragdboa antar jag att den gröna färgen påminner om smaragder. Den föder levande ungar och de är rödorange. Efter ett halvår har ungarna också fått den smaragdgröna färgen. 

På film har jag sett när ormtjuserskor dansar runt med en orm runt halsen. Många tittar på det här med skräckblandad förtjusning, men det har säkert fifflats mycket med det djuret och många gånger är det rena djurplågeriet. 

Jag har faktiskt haft en orm som slingrat sig runt mig. Ja, inte runt halsen, men runt handleden. Den var svart med guldhuvud och svanstipp och hade smaragdgröna ögon.

Den enda gröna boa jag kan tänka mig att ha slingrande runt halsen är en fjäderboa.

Lucka 20

Gröna fåglar

Josef Frank känner nog många till från hans samarbete med Svenkt Tenn. Han föddes 1885 i Baden nära Wien. Han växte upp i en judisk familj. Hans far var textilhandlare och hans mor konstnär. Själv utbildade han sig till arkitekt och när han var klar med sin utbildning jobbade han i Wien. Josef startade en egen firma, Haus&Garten och formgav både möbler och textil. Ett uppdrag han fick var att inreda Die Scwedishe Turnschule, en gymnastikundervisning i Wien. Det kom att förändra hans liv. I samband med detta träffade han Anna Sebenius, och de gifte sig senare i Köln. Vigselförrättare var Konrad Adenauer.

Josef kom i kontakt med Svenskt Tenns grundare Estrid Ericsson i slutet av 1920-talet. När han på 30-talet tvingades i landsflykt flyttade han till Sverige. Här arbetade han mest med möbel-och inredningsdesign och gjorde mycket tapetmönster och tygtryck för Svenskt Tenn. Ett mönster som blev väldigt populärt heter Gröna fåglar. Det mönstret finns på gardiner, möbler, underlägg, brickor m. m.

Anna och Frank tillbringade många somrar i Falsterbo. På 20-talet fick han i uppdrag att rita ett hus till Annas syster och svåger. Han ritade sammanlagt fem villor i Falsterbo och de brukar kallas Sveriges första funkishus.

Josef Franks stol finns som staty på Gärdet i Stockholm. Det är två stolar som står ställda mot varandra som om någon satt och pratade där. Platsen valdes för att Josef och Anna bodde på Rindögatan 52 efter att de flyttat till Sverige.

Han började måla akvarell  på 50-talet när han tillbringade somrarna i Provence. Konstverken visades inte för publik förrän ca 50 år senare. 2016 kunde de beskådas på Millesgården. 

"Det är inte nödvändigt att man har det vackert omkring sig. Det är inte ens viktigt. Det viktiga är bara att man har det skönt och att man har saker omkring sig som man tycker om och som passar ihop med en själv. Man behöver stå i ett personligt förhållande till sitt hem," lär Josef Frank ha sagt. Ett mycket klokt uttalande. 

Lucka 19

Dödssynder

De sju dödssynderna finns inte uppräknade i bibeln, men har sina rötter där. Inom katolicismen är de fortfarande gällande. De anses vara svåra synder som begås frivilligt. Från början var det åtta men påven Gregorius I sammanfattade dem i en lista som kom att bli "de sju dödssynderna."

De är: högmod, avund, vrede, lättja, girighet, frosseri och vällust.

De här synderna blev väldigt populära ämnen under medeltiden både inom konsten och litteraturen. Det skrivs om dem i Dantes Skärselden och Den gudomliga komedin.

Synderna blev även sammankopplande med ett husdjur för att det skulle vara lättare att komma ihåg dem: högmod-påfågel, avund-hund, vrede-varg, lättja-åsna, girighet-räv, frosseri-gris, vällust-get. Jag har även läst att varje dödssynd representerades av en färg: högmod-violett, girighet-gul, vällust-blå, avund-grön, frosseri-orange, vrede-röd, lättja-ljusblå.

Violett räknas ofta som en kunglig eller högadlig färg. 

Att man kan bli röd av vrede stämmer ganska bra.

Jag frossar i orange. Det finns mycket i mitt hus som är orange.

 

Bli grön av avund är ett välkänt begrepp, men varför de två kopplats samman vet jag inte. När Nanne Grönvall sjöng Jag är så avundsjuk påminde hon mycket om bilden här ovan...åtminstone vad det gäller öronen. 

Lucka 18

Zoégas gröna

 Zoégas kaffe är det som säljs mest här i Skåne och då naturligtvis Skåneblandningen i det gröna paketet...allmänt kallat Zoégas gröna. Det absolut godaste kaffet enligt mig. Carlos Zoéga, som hade rötter i Italien, kom hem till Skåne från Brasilien med kaffe för 6000 kr i bagaget.  Han startade först ett kafferosteri i Landskorona 1881, men 5 år senare flyttade paret verksamheten till Helsingborg. Han var då gift med Maria. I Helsingborg startade de Helsingborgs Patent-Kaffe-Ångbränneri och Maria var mycket involverad i verksamheten. Familjen hade butik i bottenplanet, bostad på våningen över och kaffebrännaren på vinden. När Maria var gravid med parets andra barn dog Carlos. Tyvärr dog även barnet i plötslig spädbarnsdöd och Maria var nu ensam kvar med ansvaret för både kafferosteriet och den 2-åriga dottern.

Hon fick många erbjudanden om att sälja rosteriet, men hon beslöt att själv driva det vidare. Hon besökte caféer och butiker för att göra reklam och gick även runt och sålde kaffe på egen hand. Efter några år gifte Maria om sig med konditor Johan Svensson, som tog hustruns efternamn eftersom det var så etablerat. De fick sonen Rudolf, som senare tog över företaget. Vid förra sekelskiftet flyttades verksamheten till en nybyggd fastighet på Drottninggatan och där driver Zoégas ännu butik och café. Här kan man köpa nymalet kaffe direkt från kvarn i fina påsar. Under andra världskriget ransonerades kaffet i Sverige och stora kaffetillverkare blev tillfälliga skyddsobjekt. De ansågs nämligen tillverka en nödvändig basvara för befolkningen.

År 1903 skapades den mörkrostade kaffeblandningen Mollbergs blandning på begäran av krögaren på Hotell Mollberg i Helsingborg. År 1918 kom Horns blandning som senare kom att kallas för Skånerost, och det är det kaffet som säljs i det gröna paketet. Till 100-årsjubiléet av blandningen kom Maria Zoéga Skånerost som en hyllning till Maria, en stark kvinna, som lyckades driva det anrika företaget vidare. Uttrycket Kvinnor kan stämmer mycket bra in på henne. 

Lucka 17

Myrten

 Myrtenbusken har alltid spelat en stor roll i Medelhavsländerna. Egyptierna använde myrtenkvistar som prydnad vid fester. Hos grekerna var myrten helgad åt Afrodite och hos romarna åt Venus....kärleksgudinnorna. Av myrtenkvistar flätade man ärekransar och bröllopskransar. Under Medeltiden började man i Mellaneuropa att smycka bruden med myrtenkransar. Det hörde samman med att te, som man bryggt på myrtenblad ansågs förhindra havandeskap. Myrtenkransen var ett tecken på att bruden efter giftermålet inte behövde dricka detta te. Brudkronan av myrten blev vanlig i vårt land först på 1800-talet.

1845 fick drottning Victoria och hennes man prins Albert en myrtenbuske av hans farmor, som planterades på Osborne House, som ligger på Isle of Wight. Den är rejält stor vid detta laget. Traditionen att ha en myrtenkvist i brudbuketten startades när deras äldsta dotter gifte sig, och så har det fortsatt med kommande kungliga brudar. Även det svenska kungahuset ståtar med en myrtenbuske på Ulriksdals slott. Den växte först på Sofiero slott utanför Helsingborg. Det var den brittiskfödda kronprinsessan Margareta (som var barnbarn till drottning Victoria) som hade med sig den från England. Hennes dotter, drottning Ingrid av Danmark, tog med sig ett skott från mammans planta och myrtentraditionen fortsatte i Danmark. 

Det är inte bara kungligheter som har myrtenplantor. Även jag har en, och den har blommat så rikligt ute på altanen hela sommaren. Jag vårdar den ömt och håller tummarna för att den ska leva så länge att Zoé, om hon gifter sig nån gång, ska kunna ha en kvist från den här myrtenplantan i sin brudbukett.

Lucka 16

Seriefigurer

Alla har säkert hört talas om Hulken. En man, som när han blir arg, förvandlas till ett grönt monster. Serietidningen med Hulken gavs ut första gången 1962 i USA. Han har lite likheter med Frankenstein. Det är ett monster som egentligen vill vara ifred, men som hela tiden provoceras. Hulken är otroligt stark och kan hoppa jättehögt och springa väldigt fort....han tar rejäla jättekliv. Han tåler både extrem värme och kyla. I Sverige gavs tidningen ut första gången 1974. TV-serien med Hulken sändes mellan 1977-1982, och jag minns att jag såg de flesta avsnitten. Det handlade alltid om David Banner som kom till en ny plats och skaffade sig jobb. När då något hände som gjorde honom arg, så förvandlades han till Hulken. Hela tiden är det en reporter som är honom hack i häl.

Två andra gröna seriefigurer är Grodan Boll och Kalle Stropp. Grodan är klumpig och säger rakt ut vad han menar, medan Kalle Stropp är mer försiktig...en riktig gentleman. Han bär alltid jackett och säger ofta: "Man må säga". Berättelserna gavs som radioteater från början. Jag lyssnade på dem när jag var barn, och de har även längre fram medverkat i Julkalendrar.

Skalman är en mysig prick, tycker jag. Det är en av Bamses kompisar och han är väldigt påhittig. Jag tror aldrig han skulle råka ut för att "gå in i väggen" för någon mindre stressad figur än Skalman finns inte. Han har en mat och sovklocka som han följer oberoende av vad som händer runt ikring. En riktig pensionärstillvaro. För mig är det lite tvärtemot. Jag har ingen mat och sovklocka, utan jag äter när jag känner att jag är hungrig, och det blir inte vid samma tid varje dag. Sovtiderna varierar också. Är det något bra sent på TV som jag vill se, så gör jag det, och tar i stället en lång sovmorgon dagen efter. Jag bryr mig inte så mycket om vad som händer runt ikring......hunger och sömn får styra. Jag är nog lite av en motsats-Skalman........utan hatt.

Lucka 15

Gröna män

Jag vet inte vem som först hittade på det här med att invånarna från Mars var gröna. Redan som barn hörde jag dessa historier och tyckte det lät väldigt spännande. Det har gjorts otaliga filmer och skrivits böcker om Mars och dess eventuella invånare. Men jag tror att Ängelholms stad är ganska ensam om att ha ett monument över en påstådd träff med utomjordingar. Pollenkungen Gösta Carlsson hävdade fram till sin död 2003 att han en kväll i maj 1946 mötte varelser som landat i ett UFO i en glänta i Sibirien. Det är ett litet skogsområde i utkanten av Ängelholm bara en liten bit från stranden. Av utomjordingarna fick han bl.a. recept på de pollenpiller som han sen sålde vidare till sitt företag Cernelle. 

UFO:t är ett populärt utflyktsmål och jag har varit där otaliga gånger med skolklasser. Monumentet når man genom att promenera genom ett fågelreservat. Naturen där är väldigt vacker. 

Gösta Carlsson blev miljonär på sin satsning inom hälsokosten och han finansierade bygget av en ishall i Ängelholm. Det gjordes en storsatsning på ishockeylaget Rögle BK, vars matchdräkter är gröna. Om det har något samband med att finansiären träffat på "små gröna män" vet jag inte, men jag vet att det går att beskåda stora gröna män på isen i Ängelholm.

Lucka 14

Idag är det dags för min bloggvän Toves inlägg. Hon skrev en förklaring till hur hon kom fram till dagens berättelse. Synonymer till grönt gav barnslig/naiv samt en koppling till den fria naturen. Etymologi, som så gärna berättar om ordets ursprung, var en annan källa hon sökte och fann där faktoider......något som liknar, hålls för sanna, men är felaktiga.

Äventyret om Faktoiderna

De är pyttesmå, osynliga. Men de kan höras sägs det. Varje familj har en faktomatriark som överhuvud. Faktopatriarken är lat, opålitlig och dricker mest Faktoriavatten. De får de fakto (det syftar till de faktiska omständigheterna) två barnkullar om året. Naturen har ordnat det så att det alltid blir en pojkfaktoid och en flickfaktoid. När de når vuxen ålder bildar de gärna familj med grannar som bor närmast.

Årstiderna genomlever de i skydd av naturen, bor i träd, gräver ner sig i jorden och grästuvor. Sommartiden finns de på kvistar, i barr och löv. Det naturliga regnet är deras hygienska bekvämlighet. Faktoidlandet är ett enkelt land.

Faktoidboning

Här lurar ett vildsvin på Faktoiderna bland grästuvorna. Faktoider känner ingen fruktan.

Årets höjdpunkt är naturligtvis julen. De har ingen de firar födelsedag för, så som någon Gudfaktoid i himlen, så julklappar bryr de sig inte om. De önskar sig bara något gott att äta. Ett stort rött äpple som ligger inför ingången till trädet de sover i under vintern ger stor lycka. De har så små munnar att mätta så äpplet räcker åt hela familjen över trettonhelgen.

Och snipp, snapp, snut. Där gick äventyret ut.

Lucka 13

Luciakrona

 Lucia kommer denna morgon klädd i vit lång klänning med rött band om midjan och en lingonkrans på huvudet med tända ljus. Det är en mycket gammal tradition här i Sverige. Jag tror inte det finns någon som aldrig har varit med om ett lussefirande. Klänningen och det röda bandet har inte ändrats mycket, men huvudbonaden har fått lite olika utseende under årens lopp. 

Det vanligaste förr var nog ändå lingonkransen, och för mig är det är den "riktiga" luciakronan. 

Det finns väldigt vackra och utsirade luciakronor i guldfärg, men jag vill helst hålla kvar det gamla.

Jag virkade en grön luciakrona till Zoés Skrållandocka. Den är t.o.m. mer brandsäker än de med elektriska ljus.

När jag var barn gjorde vi själv den här kransen. De som hade möjlighet plockade eget ris eller så kunde man köpa av någon blomsterförsäljare på torget. Det gick åt ganska mycket för att inte stommen skulle lysa genom. En del fuskade och gjorde kransen av buxbom. Det var ju snarlikt, men det doftade inte speciellt gott. Idag  är det enkelt att köpa en färdigbunden krans antingen med äkta lingonris eller konstgjort. 

Lucka 12

Månadsstenar

 Månadsstenar har sina rötter så långt tillbaks som runt 600-400 f Kr. I Exodus beskrivs Aarons bröstharnesk. Aaron var Moses äldre bror och överstepräst. Bröstplattan bars över prästens klädnad och sattes fast med ett slags hängslen. På framsidan av bröstplattan var infällt 12 ädelstenar. De var indelade i 4 rader med 3 ädelstenar i varje rad. 

                            

Det råder viss förvirring om vilka stenar som hör till vilken månad dels för att man inte säkert vet vilka ädelstenarna i Aarons bröstharnesk var och dessutom har olika länder olika traditioner. En gemensam nämnare är att man förknippar månadsstenarna med helande och stärkande krafter. En annan trosuppfattning var att månadsstenen skulle lotsa bärarens själ till himlen efter livets slut. Den nuvarande västerländska traditionen härstammar från Bibeln, där stenarna syftar på Israels 12 stammar, och från astrologin med de 12 stjärntecknen.

1912 samlades USA:s officiella juvelerarorgan för att enas kring en gemensam lista. För att göra det möjligt för flera att köpa en månadssten valde man att inkludera flera olika ädelstenar vissa månader med några billigare alternativ. Listan har uppdaterats några gånger och senast gjordes det år 2002. 

Jag är född i augusti och min månadssten heter Peridot. Det är en klargrön ädelsten som kan variera i färg från klart gräsgrön med stänk av gult till mörk olivgrön. Ibland har den misstagits för smaragd, men är betydligt billigare. En spännande sak med peridot är att det är en av få stenar som vi med säkerhet vet kan skapas i rymden och inte bara på jorden. Det finns slipade exemplar som har hittats i meteoriter, och de är givetvis mycket dyra. 

Peridot har varit mycket populär genom historien T.o.m. Cleopatra hade den som en favoritsten, inte bara för dess skönhet utan även för sin påstådda förmåga att hålla onda andar på avstånd och den brukar kallas för solens ädelsten. Det finns historier långt tillbaka om vulkaniska utbrott på Hawaii där man fortfarande kan hitta små gruskorn av peridot i vattenbrynet. I de inhemska sagorna berättas att de små peridotdelarna är vulkangudinnan Peles tårar.