Lucka 10

 Nobels testamente

Idag är det Nobeldagen och även den dag som Alfred Nobel dog i sitt hem i San Remo. Han efterlämnade ett kortfattat handskrivet testamente som öppnades den 30 december. Det visade sig att Alfred Nobel donerat största delen av sina tillgångar till "en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort mänskligheten den största nytta". 

I sitt slutliga testamente som är daterat den 27 november 1895 skrev han att räntan skulle delas i fem lika stora delar. En del till den viktigaste upptäckten inom fysiken och en del till den viktigaste kemiska upptäckten eller förbättringen. Dessa skulle delas ut av Vetenskapsakademin. En femtedel av räntan var avsedd för medicinska upptäckter och här ville Alfred Nobel att Karolinska Institutet skulle ta hand om den utdelningen. Litteraturpriset föll givetvis på Svenska Akademins lott och slutligen fredspriset till den som " verkat mest för folkens förbrödrande och avskaffandet eller minskning av stående arméer samt bildandet och spridandet av fredskongresser". Hans önskan var att fredspristagaren skulle utses av Norska Stortinget.

Till sist skrev han att den värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej...man eller kvinna. Det var mycket kontroversiellt att han markerade detta, för slutet av 1800-talet var nationalismens storhetstid. Det bevisar att han såg gärningarnas storhet och inte nationaliteten som det viktigaste. Att det blev de här fem områdena som valdes ut kan bero på att Alfred själv var kemiingenjör och visste mycket om fysikens roll. Sitt intresse för medicin uttryckte han genom att stödja matsmältningsforskaren Ivan Pavlov. Nobel led själv av dålig mage. I sin ungdom ville han bli författare och han både skrev och läste flitigt under hela sitt liv. 

När det gäller hans intresse för fredsskapande har säkert hans vänskap och brevväxling med Europas ledande fredsaktivist, Bertha von Suttner, haft stor betydelse. Bertha hade tidigare arbetat som sekreterare och husföreståndarinna åt Alfred. Hon fick fredspriset 1905. Att prisutdelningen hamnade i Norge anses bero på att man där visat sig betydligt radikalare i fredsfrågor än Sverige. Stortinget bad t.ex. redan 1880 kung Oscar II att inrätta en skiljedomstol för att på ett fredligt sätt handlägga konflikter mellan de två unionsländerna. 

Alfred Nobel var aldrig gift och hade inga barn, men hans släktingar ville givetvis ha en del av hans förmögenhet. De ifrågasatte testamentets giltighet. Till sist förhandlade man fram en förlikning och den svenska grenen av släkten fick ca 6% av förmögenheten.