Mammografi

Jag fick kallelse till mammografi den 13 januari, men eftersom jag ska åka bort den dagen, så ändrade jag tiden till igår i stället. Det är för väl att det skickas ut sådana brev annars hade jag missat den sortens besök. Eftersom det är så lång tid mellan besöken går det inte att få in i en vanlig kom-ihåg-lista. De sista åren har röntgen skett i en källarlokal en bit från lasarettet och idag begav jag mig dit igen...lite sen kanske. När jag kom fram till dörren var den låst! Ingen upplysning om varför fanns uppklistrad, men när jag kikade in genom fönstret hängde en lapp på en vägg där det stod att man skulle hänvända sig till lasarettet. Det var så dags då! Jag borde givetvis ha läst kallelsen lite mer noggrant tidigare. Nu fick jag ta det långa benet före och bege mig springande till lasarettet. Som tur är så ligger det inte så långt från den tidigare undersökningslokalen. 

Nu uppstod nästa dilemma. Nästan hela Helsingborg ser ut som en arkeologisk utgrävningsplats. Bilar och fotgängare får snirkla sig fram bäst de kan. Lasarettets huvudentré kunde man inte använda utan jag fick gå in nånstans på sidan. Där letade jag mig fram till en hisshall och eftersom jag var lite sen, så läste jag klart inte så noga som jag borde, så jag vimsade runt ett bra tag innan jag hittade rätt. Väl framme var jag så andfådd att jag knappt kunde säga vad jag hette. I stället lämnade jag fram mitt körkort. Som tur var så kom jag bara 4 minuter för sent. Min kondis är kanske inte så dålig ändå, för som jag spurtade där på slutet.... det var beundransvärt. 

Från den 1 juli i fjor är mammografin kostnadsfri. Det har i och för sig inte varit så dyrt tidigare heller, men nu kommer förhoppningsvis alla som blir kallade att gå dit. Det är ett väldigt bra system att kolla upp så ofta. 

Jag ska alltså ut och resa den 13 januari. Ulrika, Rasmus och jag ska åka till Luxemburg. Jag och mina döttrar ska gå på en jättestor hobbymässa och Karl Gustav och kusinerna får roa sig själv med besök på ett badhus bl.a. När jag besöker mässor brukar jag ha lite kontanter med ifall inte alla försäljare tar kort. På vägen hem svängde vi inom Väla så jag kunde växla på Forex. Jag sa till tjejen i luckan att jag ville ha 1 500 i Euro. I varje fall så tyckte jag att jag sa det. Hon sken upp och sa: "O, ska du ut på en häftig resa?" Jag såg nog ut som ett levande frågetecken. "Nej," sa jag, " men jag växlar för fler än mig själv." - "Jaha", svarade tjejen, "det blir 15 000 kr." Då ramlade poletten ner. Jag hade nog sagt att jag ville ha 1 500 Euro. Hon ändrade kvickt så jag fick rätt summa. Jag skyller min förvirring på spurten till lasarettet. Motion är inte alltid bra.