torsdag 5 januari 2017
Barn
Idag har min äldsta dotter födelsedag. Det sägs att det är något speciellt när man får sitt första barn....och visst är det speciellt. Det är ju första gången. Men det känns precis lika speciellt andra eller tredje gången. Jag har inte erfarenhet av mer, men jag gissar att känslan är samma varje gång hur många barn man än får.
Precis lika speciellt känns det att få barnbarn. Det är nästan snudd på att man är nervösare då. Att bli mormor eller farmor är underbart. Nu får man alla godbitar och föräldrarna får ta hand om det övriga. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt omgiven av människor som tycker om dem. Tyvärr är det inte alltid så. Det är ändå förhållandevis bra ordnat i Sverige om man jämför med länder i övriga världen.
En del säger att det var bättre förr. Det tror jag inte alls på. När det gäller skyddsnät för de som behövde någon form av hjälp så var det helt obefintligt. Min mor var äldst av sju syskon. När hon var 12 år blev hon sjuk och blev inlagd på lasarett. Hennes far fick lunginflammation och åkte in nästan samtidigt. Efter några dagar dog han, men ingen berättade detta för mor. En av hennes fastrar tyckte det var helt tokigt och menade på att mor måste få veta detta innan hon kom hem.
Min mormor var nu ensamstående med sju barn i åldrarna 12 år till 5 mån och med en lantgård att ta hand om. Hon klarade givetvis inte av det utan gården fick säljas och de tre äldsta barnen placerades ut hos släktingar. Min mor hamnade hos en faster som verkligen inte var barnkär. Hon var känd i trakten för att vara en elak människa och det intygade mor att hon var. Mor fick jobba som piga hos henne och hon fick verkligen slita där. Efter några år började min far jobba på den här gården och då träffades mina föräldrar, som kände varandra sedan tidigare eftersom de varit skolkamrater.
Så småningom flyttde mor hem och bodde hos min farmor, som var raka motsatsen till den där fastern. Hon tog emot mor med öppna armar och behandlade henne som sin egen dotter. De två kom alltid bra överens och har varit stora förebilder för mig i alla år.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tänk vilka människoöden det finns och så olika liv alla har.
SvaraRaderaNej, nog var inte allt bättre förr. En del var bättre men långt ifrån allt.
Det är verkligen stor skillnad på hur människor har haft under sin uppväxt. De flesta reagerar nog starkast när det gäller barn som far illa. Ett barn har inte stor möjlighet att påverka.
RaderaNej, allt var verkligen inte bättre förr.
SvaraRaderaDet är faktiskt inte så länge sedan min mormor och morfar bodde i en liten stuga mitt ute i skogen utan vatten och el med sina tre första barn.
Plötsligt känns min stundande färd till Eskilstuna på hala vägar inte så farlig längre.
Ha det bra!
Allt kan vara både bättre och sämre beroende på vad man jämför med. Materiellt har vi det säkert mycket bättre idag.
RaderaDet var många barn som for illa förr i tiden, och fick slita hårt. Men det är många barn även nu som far illa fast på ett annat vis.
SvaraRaderaDet där med att det var bättre förr kan nog stämma till hälften, för visst har vi det bättre nu. Humm det var invecklat.
Kram
Alla barn har tyvärr ingen trygg uppväxt. Där finns mycket kvar att ändra.
RaderaDu skriver så fint om dina förebilder, och hur det var förr. Det ger styrka i livet att ha sin historia och förebilder!
SvaraRaderaGrattis till ditt första barn :-)
Kram
Tack! Jag har många fina minnen från både min mor och min farmor.
RaderaGrattis till din dotter!
SvaraRaderaOch vad rörande du skriver om det om hände i din mors familj!
Kram
Tack!
RaderaGrattis till din dotter! Visst kändes det lika speciellt alla tre gångerna. Allt var inte bättre för men du beskriver ändå så fint om hur det var för din mor.
SvaraRaderaKram
Tack! Det fanns säkert en del ljuspunkter också även om livet var tufft förr.
RaderaJo men så var det säkert. Både min mamma och pappa förlorade en förälder väldigt tidigt men för deras del var ekonomin inget problem. Men saknaden och tomheten präglade dem ändå.
RaderaGrattis till födelsedagsbarnet ... och till hennes mamma också förstås :)
SvaraRaderaNej, det var inte alls bättre förr, i alla fall inte när det gällde det sociala. Många barn fick en hemsk uppväxt och hamnade hos elaka människor. Min morfar var en av dem när han blev föräldralös i före tio års ålder och blev dräng hos elaka bönder.
Önskar dig en fin Trettondagsafton!
Kram
Tack! Det fanns nog många barn som fick jobba hårt förr i tiden, för att föräldrarna inte kunde ta hand om dem.
RaderaJag blir helt matt när jag tänker på hur barn behandlades och behandlas även i vår tid. Inget barn skulle fara illa. Det skulle vara höga straff för dom som utsätter barn för elakheter....
SvaraRaderaJag håller helt med dig. Det ska inte daltas med de som skadar barn.
RaderaGrattis till alla som har namns- eller födelsedag idag!
SvaraRadera(min mors far dog när hon var 4 år, det blev tufft för dessa sex syskon som splittrades bland främlingar)
RaderaSom jag skrev till dig tidigare så ville jag döpa min äldsta dotter till Hanna, men Göran och jag var inte överens om det. Jag vann ändå lite eftersom hon blev född på Hannadagen.
SvaraRaderaInte var det bättre förr!! Tänk vilket slit de hade och jag känner igen din historia för hur barn utackorderades bland släktingar. Det var den tidens social- och barnavård.
SvaraRaderaHa en skön trettonhelg!
Kram, Ingrid
Det är hemskt när man tänker att det var inte så många decennier sedan. Det har trots allt hänt en hel del bra saker undre årens lopp.
RaderaStort grattis till din dotter - och dig! En dag att fira för er båda.
SvaraRaderaDu berättar så fint om din mor, mormor och morfar. Vilka gripande öden för dem alla. Det var nog inte ovanligt förr att syskon skildes åt om någon av föräldrarna dog. Som om det inte var nog att barnen förlorat mamma eller pappa, de tvingades också skiljas från ett eller flera av sina syskon. Att sedan hamna hos någon som inte var snäll. Så grymt. Det är hjärtskärande livsöden. Man hoppas innerligt att det är bättre idag. Men tyvärr ... inte alltid.
Hälsningar från kalla norr, -27 just nu. Skönt att ha ett varmt hem. Och att inte behöva gå ut.
Tack! Många barn for illa förr. Det är i varje fall ganska mycket bättre nu. Hos mig är det -7 grader och jag tycker sticker inte ut näsan frivilligt.
Radera