Kaffe rätt och slätt...

...eller med socker och en gräddeskvätt? Mitt sätt att dricka kaffe har ändrats mycket under åren. När jag var liten och var hemma hos farmor och farfar så fick jag ibland smaka kaffe med mycket mjölk och socker i. Jag minns faktiskt inte om det var gott. Något som däremot inte var gott var kaffe med en smörklick i. Det ansåg farmor vara jättebra mot förkylning och halsont.

Min syster och jag var så imponerade av hur farfar drack sitt kaffe. Han hällde alltid lite på fatet, satte en sockerbit mellan tänderna och sen drack han från fatet. Vi fattade inte hur han kunde balansera det så elegant i handen. Det behövdes nog att kaffet svalnades av lite för när farmor hällde upp det i koppen så rök det. Det gör det inte när jag häller upp mitt kaffe idag.

Farmor hade en emaljkaffekanna och mellan locket och kannan fanns en ring i samma material. I den ringen fäste hon en påse som hon hällde det malda kaffet i. Farmor hade en kaffekvarn så hon malde själv sitt kaffe. Hon kokte vattnet på vedspisen och sen hällde hon det över bönorna i påsen.
Min mor gjorde likadant minns jag och när kaffet runnit genom påsen hälldes bönorna ut och påsen sköljdes noga. Då och då plockades den här kaffepåsen, som var sydd av tunt tyg, bort och kokades.

Så småningom blev det vanligare med Melittahållare och papperspåsar. Det var mycket enklare nu att bara kasta när man använt dem. Koka vatten och hälla över bönorna fick man fortfarande göra själv.

För 50 år sen kom den första elektriska kaffebryggaren. Vilken lyx! Jag minns att det dröjde länge innan jag skaffade mig en sådan, men idag står man nästan handfallen när den inte funkar. Jag har skaffat mig en kapselmaskin också, men den lagar jag inte vanligt kaffe på. Det får bli cappuccino, cafe latte, cafe caramell och något annat smaskigt. Den används inte alls lika flitigt som kaffebryggaren. Den jobbar för högtryck visa dagar.