210 år och lite till

Även om det dröjer länge innan det blir vår, så har åtminstone dagarna blivit längre. Det gör att jag blir betydligt piggare. Jag är inte den som skuttar ur sängen och sjunger, vilket säkerligen min man uppskattar, men det känns ändå positivt när jag drar upp persiennerna och ser att det är inte beckmörkt ute i varje fall. Det brukar bli nån gång mellan 7 och halv 8 som jag kommer upp. Det är tillräckligt tidigt, tycker jag. Vi har våra rutiner på morgonen och det innebär en kopp kaffe och tidningsläsning innan det blir dags för frukost. 

I tisdags fyllde mitt yngsta barnbarn, Hanna, 5 år. Tiden går i raketfart, tycks det. Tyvärr blev det inget firande på plats, men hela familjen kommer till Sverige igen i sommar, så då får vi fira lite mer. På lördag kommer Zoé med föräldrar och stannar en vecka. Det är lite enklare för de kan köra bil upp hit. Zoé fyller 10 år på tisdag i nästa vecka. Det är precis 4 år och 51 veckor mellan kusinerna. 

Zoé har länge sagt att hon ville fira sin 10-årsdag i Sverige och det tycker jag är en alldeles utmärkt idé. Daniel och Rasmus fyller år i september med 10 dagars mellanrum. Vi har pratat om att ordna ett noll-kalas i sommar eftersom det är några stycken som "nollar". Daniel och Zoé fyller 10, Katarina fyller 50, Bo fyller 60 och Göran blir 80 år.  Vi andra får naturligtvis också vara med på ett hörn även om det inte är några jämna år vi fyller.

Det ska bli kul att planera inför festen. Kanske är det idé att baka en jättelång tårta. Det tar mindre plast än en massa små. Vad vi ska ha för mer ätbart har jag inte kommit på än, men jag är ju inte ensam om att planera så det löser sig alltid. En sak vet jag i varje fall som jag måste köpa hem; nämligen Farmorbröd. Det är runda Polarkakor. Första gången Daniel var här och hälsade på oss blev han så förtjust i dem. Han åt dem till frukost, lunch och middag. Det var det viktigaste på hela bordet. Han åt dem utan både smör och pålägg. Att han inte ville ha smör har jag full förståelse för. Det gillar inte jag heller. Det har man nog mest för att limma fast pålägget, men jag har upptäckt att det stannar kvar utan smör....ifall man inte vänder upp och ner på brödskivan, förståss. 

När Hanna var här nu i julas blev de här kakorna även hennes favorit och då passade namnet bra. Men även Rasmus och Zoé har sällat sig till skaran som gärna äter dessa runda brödskivor. Jag brukar inte gilla att plocka in engelska ord i vårt språk, men i det här fallet skulle jag kunna göra ett undantag. Grandmabread låter bättre än Farmor/Mormorbröd. Det går åt ofantligt många skivor under barnbarnsbesöken, så jag tycker faktiskt att Polarbröd kunde sponsra oss lite.