Denna söndagen får Audrey dela med en annan kvinna. Idag är det den 15 september och Sigrid har namnsdag. Min mor, som hette Sigrid, fyllde även år det här datumet och idag skulle hon ha fyllt 95 år. Hon har fattats oss i 14 år. Så roligt om hon hade kunnat firat sin födelsedag idag, för hon älskade fester och att ha människor runt ikring sig. Hon var en riktig matmamma. När inte farmor fanns kvar och kunde stå för julfirandet tog mor över. Vi samlades alltid 16 personer hemma hos mina föräldrar på julafton. Det var som att komma in på en restaurang när mor dukat upp sitt julbord. Allt var givetvis hemlagat och hennes leverkorv nästan slogs vi om. Hur mycket hon än hade gjort så fanns det aldrig något kvar till juldagslunchen. Jag köper olika sorters inlagd sill på burk, men mor gjorde allt från början. För henne var det fusk att köpa färdigt. Det enda hon inte gjorde var att lägga lutfisk i blöt, för ingen utom mor och far tyckte det var gott. Det fanns en sak på hennes julbord som jag aktade mig noga för....den dallrande aladåben, men för henne var det ett måste på ett gammaldags julbord.
Mor var väldigt modeintresserad och eftersom hon var duktig på att sy hade min syster och jag alltid senaste modet. Även när det gällde frisyrer var hon intresserad av vad som var modernt. Jag minns att hon gick med mig och min syster till frissan för att vi skulle få klippt vårt hår som Audrey Hepburn i filmen Sabrina. Vi tyckte vi blev jättetjusiga.
Hon älskade att sticka och virka och gjorde mycket till sina barnbarn. Hon stickade även till sina barnbarnsbarn, men det var bara Rasmus bland mina barnbarn som hon hann göra något till. Mor hoppades alltid på att han skulle bli född på hennes födelsedag, men han kom två dagar tidigare. Han var 1 1/2 år när mor gick bort. Hon stickade bl.a. en blå tröja till honom, som Ulrika skickade till Luxemburg när Zoé föddes för att användas av henne och sen åkte den över till Dallas så mor på sätt och vis fick vara med på ett hörn med Peters barn också. Hon älskade barn och det är tråkigt att mina barnbarn aldrig fick lära känna henne.
Jag saknar henne väldigt mycket.
Ja, det finns vissa uppe i himlen som man saknar lite extra. Jag saknar min mormor jätte mycket. Det är 29 år sedan som hon somnade in. Hon var född 1916. Lite lustigt, min mormor somnade in 18/9-1990, och Stefans mormor 18/9-1992.
SvaraRaderaHa en bra dag! Kram
En del människor kommer alltid att vara mycket saknade.
RaderaDe lever så länge de finns i ens hjärta de allra käraste.
SvaraRaderaTänk ändå att få en Sabrinaklippning, vilken lycka!
Grattis till din mamma, var än hon är! Kram
Tack!
RaderaFörstår att du saknar din mor!
SvaraRaderaSvar..En god medmänniska glädjer sig när det går bra för andra!
Ha en bra dag!
Kram!
Tack!
RaderaSå fint du skriver om din mamma och visst saknar man sina föräldrar.
SvaraRaderaKram
Det gör man verkligen. Det märks lite extra vd högtidsdagar.
RaderaSå fint skrivet om din mamma ❤ och jag förstår att hon är saknad!
SvaraRaderaKram
Hon är saknad av många.
RaderaHur gamla vi än blir så saknar vi våra föräldrar. Men de finns där i våra hjärtan och får i tankarna all kärlek. Kram!
SvaraRaderaDe glöms aldrig bort.
RaderaDet låter som om din och min mamma hade mycket gemensamt, för när du beskriver mamma Sigrid känner jag igen mamma Runa, som blivit 106 år på onsdag. Hon har varit borta i 17 år och jag saknar henne verkligen.
SvaraRaderaHa en skön söndag!
Kram, Ingrid
Saknaden försvinner aldrig.
RaderaVilket fint inlägg och jag förstår verkligen att du saknar din mor. Jag kan inte säga att jag saknar min för hon dog när jag var sex år, däremot kan jag säga att jag alltid saknat en mor,min spanska styvmor som jag fick när jag var tio år var inte mycket till mor för mig,hon slängde dessutom ut mig så fort jag fyllde arton..Sigrid hette min fina svärmor.. Kram..
SvaraRaderaSigrid är ett namn som jag märkt blivit mer populärt idag.
RaderaKlart du saknar din mamma! Så fint du beskriver henne, kärlek.
SvaraRaderaJa, vem gör inte det. Jag var bara 34 resp 38 när mina föräldrar dog, så mina barn fick inte riktigt lära känna sina morföräldrar.
Kram
Det är en fördel för barn att få lära känna den äldre generationen.
RaderaSå fin kärleksförklaring till din mor. Min mamma och jag stod också varandra väldigt nära. Jag tror inte det går en enda dag utan att jag tänker på henne.
SvaraRaderaKärlek och sorg följs åt. Ju mer någon betytt för en desto värre blir saknaden.
Kram från norr!
Så känner jag det med.
RaderaSåklart hon är saknad ... du skriver med sådan värme om henne och hennes minne lever inom dig.
SvaraRaderaKram
Hon är mycket saknad.
RaderaJag satt och tänkte på en sak. Jag tror att Audrey hade uppskattat att få träffa din mor. De kunde haft mycket att prata om.
SvaraRaderaVackert skrivit om din mor. Synd att inte Rasmus kom ut samma dag. Det hade varit häftigt.
Jag tänker fortfarande ofta på min mamma och saknar henne. Hon skulle fyllt 93 år 1 april och hade definitivt varit med och tävlat i korsordstävlingen varje år.
Kram Bosse
Mor gillade också Audrey. Hon var väldigt ung i sinnet hela sitt liv och gillade även barnbarnens idoler...i varje fall en del av dem.
Radera