Nu är allt nästan som vanligt igen

I fredags kom Göran hem efter 2 veckor på sjukhuset. Det var en helt perfekt dag med solsken och vi firade med att sitta på altanen och fika. Hur bra vården än är och hur vänlig och rar personalen än är på avdelningen, så är ändå hemma bäst.

Nu gäller det att komma in i vardagslunken igen och få in alla nya rutiner så allt bara flyter på. Jag tycker faktiskt att vi redan har lyckats bra med det. Vi har redan börjat planera gemensamma projekt och den listan tycks aldrig ta slut. Det kommer hela tiden till nya, men det är det som är tjusningen med det hela. Tillvaron får inte bli för inrutad.

Först och främst måste jag börja med att plocka bort allt påskpynt. Det blev en väldig röra när Göran åkte iväg till sjukhuset och barnen med familjer begav sig iväg hem till sitt. Jag har inte gjort mycket de timmar jag varit hemma utan då har jag mest suttit i en stol och bara slöat. Någon energi har jag inte lyckats uppbringa. Det är nästan som om vi laddar upp varandra, för vi jobbar bäst när vi är hemma båda.

Nu känner jag att både arbetslust och blogglust har kommit tillbaka och det är härligt.