Hemtjänsten fungerar perfekt

De senaste veckorna har varit lite annorlunda här hos oss. Både Göran och jag är i stort sett aldrig sjuka och när det någon gång händer så drabbar det oss inte samtidigt, som tur är. Det är en fördel om åtminstone en i familjen kan hålla sig på benen. Att alla sysslor som normalt hinns med får ligga och vänta ett tag är ingen större katastrof, men en del saker som städning, tvätt och matlagning är lite svårare att hoppa över. Det är då hemtjänsten rycker in. Vi behövde inte ens ansöka om att få hjälp, utan vi fick helt enkelt bara en förfrågan och naturligtvis tackade vi ja.

Det finns sådana där armband man kan ha runt handleden och trycka på när man behöver hjälp med något.....trygghetslarm.Vad jag har hört är de inte alltid så "trygga". Många gånger går inte signalen fram och den som har larmat får ligga och vänta länge. Jag fick lyckligtvis tag på något som fungerade till 100%......nämligen Rasmus.  Han bodde här på vardagarna och jag behövde inte vänta länge efter att jag "larmat" innan han stod bredvid sängen. Precis som anden i lampan så uppfyllde han mina önskningar. Dessutom var han inte så snål så jag bara fick tre önskningar utan det var obegränsat antal. Ibland tyckte han jag behövde livas upp lite och då satte han sig och berättade roliga historier. Tyvärr fick jag be honom sluta efter ett tag, för jag skrattade så jag fick ännu mer ont i ryggen.

Efter jobb kom Ulrika hit och lagade middag och tog hand om tvätt och städning. På så vis kunde Göran fortsätta med altanjobbet. Vädret har inte varit det bästa, och det har nästan blivit varannandagsjobb där ute, men någon gång blir den klar och vi har ingen brådska. Inomhus har allt således flutit på som normalt. Det är mest trädgården som fått känna sig lite åsidosatt. Den klarar sig utan någon större tillsyn några veckor eftersom växterna står så tätt.....ogräset har inte en chans. Det enda som såg riktigt anskrämligt ut var häckarna, men de förbarmade Bo sig över, så nu är de nyklippta och fina.

Tack och lov går jag nu obehindrat utan kryckor. Jag måste bara tänka på att inte lyfta något tungt och helst vila lite då och då. De här veckorna har varit rejält tålamodsprövande. Jag, som normalt kan göra i stort sett vad jag känner för, har fått känna på hur annorlunda allt blir när inte kroppen fungerar som den ska. Man får sig en tankeställare. Det finns ett uttryck som passar väldigt bra in.

Den friske har många önskningar, men den sjuke bara en.