Somliga går i trasiga skor

Jag köpte ett par röda moccaskor på Scholls för kanske 20 år sedan. Det är alltså inte skorna på den här bilden. Det är de bästa skor jag nånsin haft. Eftersom jag har besvär med mina fötter, som viker sig inåt måste jag ha inlägg och de här skorna hjälpte också till att det kändes bra att gå. I början hade jag dem mest lite sporadiskt, eftersom jag var rädd för att få för mycket fläckar på dem. Sen blev det att jag hade dem på jobb och det kändes faktiskt som jag svävade fram. Efter ytterligare några år var de så väl använda att de inte var snygga att ha på jobb längre, så de fick bli hemmaskor. Det har de varit sen dess.

Skorna var en sån modell som man bara trampar i utan snörning. Det var ett slags resårbandsmönster fram över plösen, som gjorde att de satt bra. Åren gick och jag gick med mina skor. Ibland märkte jag att jag tappade en liten bit av sulan på dem. Ingen fara. De fungerade fortfarande perfekt. Men med tiden var det mer och mer av sulan som försvann och till sist kunde jag se golvet genom dem. Jag funderade på om det inte gick att laga dem. När Peter var tonåring och spelade tennis så använde han ett slags gelelim som han lagade sina tennisskor med. Jag minns inte vad det hette och det finns kanske inte kvar heller, så jag forskade inte vidare. Att gå till skomakaren och få lagat dem var inte att tänka på. Det enda som var kvar nu på slutet var ovanlädret. Igår åkte de i soptunnan och det var nästan så jag grät en liten skvätt. Mina ersättningsskor är ok men inte mer.

Jag förstår inte att jag blev så fäst vid de här skorna. Jag älskar ju skor i olika modeller och alla färger och vill gärna ha många att byta med. Det måste ha varit något magiskt med dem. Kanske som de röda skorna som Judith Garland letade efter i Trollkarlen från Oz.

I helgen var jag iväg och ökade på skoförrådet, när jag ändå köpte lite nya kläder. Jag provade ett par vita med korkdetaljer. De passade perfekt till blå jeans och en kortärmad blus. I garderoben hänger redan en vit jeansjacka.

Jag köpte även ett par tunna blommönstrade långbyxor och en jättelång tröja i aprikosfärg. Till det passade ett par väldigt mjuka och sköna skor som nog kan tävla med mina favoritskor. Det är väldigt humörhöjande när man hittar både kläder och skor samtidigt. Jag behövde det för att trösta mig efter förlusten av mina älsklingsskor.