Surt, sa räven

Med tanke på taxistrulet i förra veckan så föreslog min dotter att jag skulle ha ett ättikstema en vecka. Den historien platsade utan tvekan i ett ättikstema, men annars tror jag det skulle bli svårt att få ihop inlägg till en hel vecka. Jag blev sjuk när vi kom hem, så det var en bra början i och för sig. Något annat otrevligt hände inte under veckan, så i stället för ättikstema lutade det mer åt vinägerhållet. 

Rasmus hade sportlov förra veckan och när han har längre skollov sover han över här. Då slipper han vara ensam hemma, kan sova lite längre på morgonen och leka med Santos. Rasmus lagade middag en av dagarna...korv i ugn och potatismos. Väldigt gott! På onsdagen skjutsade jag honom till en kompis. De hade bestämt att han skulle sova över där och han kom inte hit igen förrän på fredagen. Det var egentligen en väldig tur. Jag mådde som sämst de två dagarna och sov i stort sett hela tiden. I min ungdoms glada dagar kunde jag alltid sova bort infektioner, och det lyckades jag med nu också. Jag är kanske inte så gammal ändå? Det stod i tidningen att denna säsongens vaccin inte varit lika effektivt som de andra gångerna. Kanske var det därför jag drabbades, för jag brukar inte annars bli sjuk. I vilket fall som helst så gjorde det ju att jag fick en lindrigare variant av influensa. 

Nu känns det nästan som vanligt igen. Jag är så pigg på att sätta igång lite större projekt, men känner att orken inte vill infinna sig på beställning. Det känns lite surt....nästan som ättika.