Och julen vara skall till påska

Den textraden har jag sjungit många gånger utan att egentligen fundera så mycket över den. För mig är julen slut efter Trettonhelgen och då städas julpyntet bort. En del brukar jag tyvärr glömma, men det försvinner efter hand som jag hittar det.

Julgranen är alltid den som blir avklädd först och nerklippt och utslängd. Jag har under många års tid köpt lite nya julgransprydnader inför varje jul, och då har det automatiskt blivit så att en del gammalt inte fått plats. Det har jag lagt i pyssellådorna, så det kommer till användning ändå. Jag har inte bara kulor i granen utan även olika slags figurer och inte bara sådana som har direkt med julen att göra. Jag kan fastna för en pryl som ibland när jag kommer hem med den verkar helt omöjlig att placera, men jag lyckas nästan alltid hitta någon plats för den.

Inför denna julen hängde jag tre julprydnader i ett beslag som tidigare suttit på en väggvepa. Det var en guldfärgad klänning, en handväska och en guldsko med röd sula i bästa Loubotinstil. Jag hängde dem över skobyrån som jag har i hallen, för de passade bättre där än i granen, tyckte jag. Det ser inte alls juligt ut, så de får faktiskt hänga kvar...i varje fall ett tag framöver.

Förra julen fick jag en stor målad glaskula. Min sonhustru vet att jag gillar allt som har med mode att göra så hon köpte den här julkulan till mig. Det fantastiska är att den är handmålad från insidan genom ett pyttelitet hål upptill. Det är en kinesisk konstform som är väldigt gammal.

Motivet är en flicka som varit och julhandlat i Paris, för man ser både Eiffeltornet och Triumfbågen...och ett mysigt café. Jag fick även ett ställ, som jag kan hänga upp kulan i. Den kommer aldrig att få hänga i min julgran utan den har en hedersplats i vitrinskåpet.

Det stämmer nog att julen inte är slut än. I varje fall så står tomten fortfarande kvar utan för ett hus och tittar på de som går förbi, upptäckte Santos och jag idag på vår promenad.

...och det var inte sant, och det var inte sant, för däremellan kommer Fastan, sjunger vi vidare i visan. Affärerna har redan börjat sälja semlor eller fastlagsbullar, som jag kallar dem. Jag har inte ätit någon än, men jag virkade en igår...helt kalorifri. Det är viktigt att de svenska traditionerna hålls vid liv när man bor utomlands, så den kommer att hamna i Luxemburg så småningom.