Nu har 10:an eller Dior, som jag döpt honom till, flyttat. Han och de andra tolv duvungarna flyttade in i ungduvslaget för lite mer än två veckor sedan. Föräldrarna är fullt upptagna med nästa barnkull. De nya äggen har kläckts och då finns inte tid och plats för de nu halvvuxna duvorna. Dior är cirka en månad gammal och har ändrat utseende avsevärt. Nu är han en stilig brevduvekille.
I ungduvslaget har Göran i år 20 duvor. Ena väggen är indelad i fack eller sittplatser, så att var och en har en liten sovalkov och sen har de resten av rummet gemensamt. Det finns ett jättestort fönster i rummet och ovanför det är en liten utgång till något som påminner om en inglasad altan. Det kallas för Sputnik...... ?!?!?!? ......Har inte en susning om varför det heter så. Visserligen flyger duvorna högt upp i luften, men några rymdfarare är de definitivt inte. Sputniken har plexiglas på sidorna och taket och mitt fram finns två skjutdörrar. Golvet är av nät. Innan man använde sputnikar så hade man bara det här nätet som duvorna kunde sitta på innan de flög iväg, och det kallades för fluster. Det hade behövts en speciell brevduveordbok, tycker jag.
De får även flyga fritt en runda varje dag. Här sitter Dior längst ut till höger tillsammans med sina kompisar och kikar ut i friheten. Ska han våga ta klivet ut och flyga en sväng?
Jodå! Här bär det iväg.
Till en början flyger de bara upp och sätter sig på taket och spanar in omgivningen, men efter hand så blir det längre och längre turer. Duvorna återkommer alltid till den plats där de började flyga från första gången, och därför går det inte att köpa en brevduva och skicka iväg den på en tävling eller ens låta den ta en daglig sväng med kompisarna. Duvan flyger automatiskt tillbaka till det gamla duvslaget. Om man vill köpa en duva ska det var en unge som aldrig varit ute och flugit förut. Den blir nämligen alltid präglad på den plats där den börjar att flyga ifrån. Det händer ibland att det kommer främmande duvor hit, som har navigerat fel.......ofta efter långa flygtävlingar. Då är det bra att de är ringmärkta, så man kan kontakta ägaren och lämna tillbaka rymlingen.
Han har verkligen växt till sig! Ärligt talat såg han inte så fager ut från början.
SvaraRaderaIntressantare än man kan tro med duvor. De duvor ni har nu som varit ute på flygtur, kan ni inte sälja? Jo, men det är väl ingen som vill köpa om de ändå flyger tillbaka.
Hur länge lever en duva? Det kan ju bli hur mycket duvor som helst.
Om ni vill ha nytt duvblod i slaget, då måste ni köpa sådana där små fulingar? Och ni säljer sådana också?
En brevduva kan bli upp emot 15 år. Det gallras bland duvorna varje år, så antalet håller sig ungefär samma år efter år. Jag tänkte göra en fortsättning på duvtemat i morgon.
Raderavad vackra de är :) jag skulle med hjärtat i halsgropen se på när de flyger iväg, jag skulle inte känna mig säker på att de verkligen kommer tillbaka
SvaraRaderakramar
Ifall inte duvhöken tar dem, så kommer de alltid hem igen.
RaderaNär jag läser om duvorna kom jag att tänka på att vi har en vild duva som har ett bo i en gran bakom uthusen. Där har den fött upp ungar i många år och till vintern har alla flyttat söderöver. Jag har alltid trott att det är samma duva som kommer tillbaka på våren, men kan det månne vara en av hennes ungar? Förra sommaren fick duvan ge upp sitt bo, de elaka ekorrarna hade lagt beslag på äggen i boet. Men även denna vår kom duvan tillbaka, nu sitter den i en annan gran och "hoar-gurglar" på kvällarna. Skall försöka lista ut var hon har sitt bo i år. (Vilket härligt inlägg du hade i går, för precis så kände jag mig häromdagen).
SvaraRaderaHa det gott!
Vi hade med en vild duva som byggde i vår thuja, men där var det skatorna som var så ettriga och körde bort duvorna.
RaderaIntressant detta med duvorna. Tack för inlägget /M
SvaraRaderaJag är så avundsjuk på deras GPS-funktion. Tänk att ha en egen sådan i hjärnan.
RaderaDuvuppfödning är en hel vetenskap!!! Så söta de är Jag har alltid faccineras av när de går ,de pickar med huvudet fram och tillbaka.....................................Kör och köp lite Thaimat! Bekvämt och gott! kram!
SvaraRaderaDet finns ju duvor med tofsar både här och där, och de är så tjusiga. De tävlar förståss bara med sitt utseende. Den sortens duvor har inte vi.
RaderaDet var tuffa villkor de små duvungarna lever under. Knuffas ut halvvuxna, så unga... Åh, jag avundas din kunskap! Arbetar du med naturfrågor? Är du ornitolog? Eller är det "bara" ett stort intresse?
SvaraRaderaMin man har tävlat med duvor i drygt 40 år så jag har snappat upp en del under tiden.
RaderaKul att lära sig detta med präglingen. Men det är klart, vissa människor har också svårt för att flytta så värst långt från födelseorten.
SvaraRaderaMen det stämmer tyvärr inte inte på mina barn. Ett av dem flyttade med åren tack och lov närmre så vi kan ses ofta.
RaderaTack! Nu fick jag en förklaring på hur en brevduva alltid hittar hem igen! Kramar
SvaraRaderaHade inte varit dumt att vara brevduva ibland.
RaderaVad spännande med duvorna och intressant info.
SvaraRaderaDet är ingen stor hobby i Sverige, men i Danmark och Holland och Belgien kan den nästan jämföras med hästsporten.
RaderaSå intressant! Hade ingen aning om detta - kul att få veta varför duvor alltid hittar hem. Spännande hobby - kan förstå att du snappat upp ett och annat efter 20 år :-).
SvaraRaderaKram från Ingrid
Det är ingen hobby som jag själv skulle kunna tänka mig att syssla med, men det är spännande på tävlingarna och se när de kommer hem.
RaderaDet är så spännande med era duvor. Jag aktar mig dock noga för att tala om dem inför mina söner. Det räcker med vädjan, böner och tjat om ankor och gäss.
SvaraRaderaHan var stilig Dior!
Haha! Brevduvesporten behöver både fler och yngre medlemmar om den inte ska försvinna helt, så dina söner hade varit varmt välkomna i vilken brevduveklubb som helst.
RaderaHejsan Gunnel !
SvaraRaderaFri som en fågel, blir jag aldrig blev ju vingklippt i unga år.
Så jag får gå här som en stannfågel år ut och år in-
Må så gott !
Kram Mi
Trivs man bara där man bor, så är det nog ok att inte ge sig iväg. Men visst är det kul att besöka andra platser, och det behöver inte vara så långt hemifrån...bara det blir något annorlunda mot vardagen.
SvaraRadera