Höstjobb

Idag var det dags för årets Aroniaplockning. Det är med tveksamhet jag beger mig mot busken. Vanligtvis sitter det redan en del fåglar där när jag kommer, men idag var det helt tomt. Konstigt! Har den nya dieten 5:2 slagit igenom i fågelvärlden också? Kan det vara så att de äter för fullt i fem dagar och fastar i två. Det skulle i så fall vara en av de här fastedagarna som jag hade valt som plockningsdag. Kunde jag verkligen ha en sån tur? Ja, det verkade faktiskt så, för det var lugnt väldigt länge. Aroniabär är bland det bekvämaste man kan tänka sig att plocka. Inte bara för att jag har dem hemma i trädgården, utan också för att det finns inga taggar att riva sig på och bären sitter i lagom plockhöjd. Jag behöver varken böja mig eller sträcka på mig för att nå dem. Det är bara att stå rakt upp och ner och filosofera under tiden som hinken fylls. Väldigt rogivande. Inte förrän jag plockat nästan 15 liter dök den första lätt irriterade koltrasten upp. Han visade tydligt att jag var inte välkommen i deras snabbköp. Som den snälla och beskedliga person jag är så drog jag mig sakta därifrån med mina varor. Jag ville ju inte ställa till med bråk. Grannsämjan är viktig.

Under tiden som jag plockade bär, så skar Göran av alla rabarber som var kvar. Nu har jag hela diskbänken full med marmeladmaterial. Jag ska frysa in både rabarber och aroniabär, för det är även dags att plocka fläderbär, havtorn, björnbär och nypon och det måste jag göra snarast möjligt. Marmeladkokningen får vänta ett tag.