Extra minne

Tänk om man ändå var en dator. När minnet blir lite fullt på den kan man bara föra över det på en extern hårddisk eller en liten minnespenna, och sen är det bara att börja fylla det med intressant information på nytt. Så önskar jag det gick att göra med min hjärna också. Så praktiskt det verkar vara att kunna spara viktig information och förvara utanför hjärnan. Då är det ju inte helt borta, utan när det är aktuellt att komma ihåg det igen behöver man bara koppla in det externa minnet. Jag hade behövt en sådan utomhjärnlig hjälpreda ibland. Det beror väl till stor del på att jag blivit äldre, kan jag tänka mig. Närminnet spelar spratt titt som tätt och det gör faktiskt långtidsminnet med, om jag ska vara helt ärlig. Men det kan klart också bero på att jag samlat på mig så mycket kunnande så allt inte får plats. Jag får kanske radera bort en del gamla filer och annat skräp som jag inte har nytta av längre.

 Det jobbigaste tycker jag är att jag glömmer var jag lägger mina saker. Mobilen är ganska lätt att hitta, för den kan jag ju ringa till. De flesta samtal från vår hemtelefon går faktiskt till min mobil. Glasögon och nycklar har tidigare varit näst intill omöjligt att komma ihåg var jag lagt, men nu har jag kommit på en lösning. Jag hittade en blogg som visade en väldigt fiffig idé. Jag hade en trätidsskriftsamlare från IKEA som Göran sågade till så den passade under en hylla i mitt datorbord. Sen limmade jag fast den där och nu vet jag alltid var jag har glasögon och nycklar........ifall jag kommer ihåg att lägga dem på den här hyllan förståss. Annars är jag tillbaks på ruta ett igen, för utan glasögon ser jag ingenting och att då leta efter nycklar är dömt att misslyckas.