En förmiddag helt i min smak

Idag känner jag mig lika lyxig som en Hollywoodfru. Efter frukosten i morse rattade jag min bil till frissan. Jag hade bokat tid för klippning och färgning. Jag har själv färgat håret jättemånga gånger eftersom det är betydligt billigare, men jag tyckte aldrig jag fick den färg jag önskade. Och jag har testat alla färger som hade lite röda toner i sig. Till slut såg mitt hår mörkbrunt ut, och det var inte riktigt meningen.

MIn riktiga hårfärg är nåt mittemellan råttfärg och brunt. Kanske inte den mest pigga färg man kan ha på ett hår. Självklart gör frisyren sitt till med. När jag var liten så hade jag lite halvpage och ingen lugg, utan mor drog bak håret och högst upp satte hon fast en megastor Mimmi Pigg-rosettt.

Frisyrer har jag ändrat stup i kvarten. Det är alltid roligt att testa något nytt. När Audrey Hepburn spelade in Sabrina-filmen gick jag till frissan och fick klippt snedlugg. Efter det har jag alltid haft lugg, och det var nu jag började experimentera med färger också. Det var inte alls de enkla preparat som finns nu, utan ville man bli blondin köpte man vätesuperoxid och ville man var rödhårig var det henna som gällde. Tänk att man fortfarande har något hår kvar efter allt vad det har fått utstå.

Det är ganska bökigt att själv färga håret även om det har blivit en stor förbättring mot när jag var tonåring. Luggen och vid sidorna går väl någorlunda, men nacken är hopplös. Även om jag försöker ha en spegel som jag kan se nacken i, så blir det alltid fel ändå. Allting är spegelvänt och det är så irriterande när man gör fel. Ovanpå allt detta så brukar det inte bara bli håret som färgen fastnar på. I regel har jag färg ner i pannan, på öronen och kinderna. Handdukarna får gå raka vägen till soptunnan och badrummet får storstädas efteråt. Så egentligen förstår jag inte varför jag har envisats med att färga hemma i så många år.

Nu är jag gammal och förståndig, och då går jag till ett proffs och får det gjort. Frissan visade olika färgförslag, men jag litade helt på hennes smak, och det blev också det bästa. Hon valde en mahognyfärg som hon sen gjorde lite mörkare slingor i. Efteråt klippte hon en fin frisyr också och efter föningen beundrade jag mig i spegeln. Jag fattar inte att jag kunde bli så tjusig. Naturligtvis ville jag visa resultatet, så jag plockade fram kameran och ställde mig framför spegeln. Jag tänkte att jag skulle ta ett foto så ni fick se hur det såg ut i nacken och från sidan. Den bilden blev ganska ok.

Sen hade jag planerat att ta en bild så ni såg resultatet framifrån med.......och just då så lägger batteriet i kameran av. Typiskt!!!!! Naturligtvis har man aldrig reservbatterier hemma när de behövs. Så besviken jag blev!