Numera har jag inga tider jag måste passa......utom en förståss. Jag ska vara i Kvidinge varje vardag kl.13.00 och hämta Rasmus vid skolan. Det är inget betungande alls. Snarare är det en tid jag ser fram emot. Det är ju det som är vitsen med att vara ledig. Man passar bara de tider man själv vill......och det blir inte många. Jag vägrar ha några tider att passa där jag sen måste prestera någonting. Det har jag gjort tillräckligt många år. Jag kan sträcka mig så långt som till att passa tiden hos "frissan". Att passa en bio eller teatertid är ju inte heller så ansträngande. Jag skulle inte kunna tänka mig att börja arbeta igen och ha ett jobb, som inkräktade på min fritid. Det enda företag jag vet som inte är så noga med tiderna är SJ. Fast det gäller nog inte för de anställda.
I somras läste jag att en Snögeneral hade utsetts som skulle se till att allt skulle bli så mycket bättre kommande vinter. Ett Växjöföretag har haft kurs med anställda från SJ och Trafikverket om hur man ska hantera ett tänkt snökaos. Åtgärdsprogram har gjorts upp och de ansvariga påstår att det ska inte bli samma kaos som i fjor. Kan vi känna oss lugna nu? Tveksamt. Det pratas redan om förseningar och trubbel eftersom det finns för lite pengar till underhåll, och då nämns inte ens snön.
Jag är så lyckligt lottad att jag inte behöver anlita SJ:s tjänster så ofta. Det är en enorm frihet att kunna sätta sig i sin bil och köra iväg precis när man vill och komma ända fram dit man vill utan byte och förseningar. Dessutom kan man göra små avstickare från den tänkta rutten ifall man känner för det. Behövs ingen räls för det, bara en någorlunda körbar väg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar