Stor, större eller vadå?

I förrgår köpte jag en bävernylonoverall till Rasmus. Jag visste vad det var för storlek i den gamla, så naturligtvis tog jag en storlek större nu. När jag kom hem och mätte så visade det sig att den här nya, större overallen var både smalare och kortare än den gamla. Det är inte första gången jag har råkat ut för detta. Nog ska man kunna handla kläder utan att behöva ha barnet med sig.

Har alla klädmärken ett eget storlekssystem, för det är mycket sällan det stämmer överens. Jag tror säkert att det finnas något system som alla skulle kunna använda. Detta gäller inte bara barnkläder. Vuxenmodellerna är lika omöjliga. Förr kunde man se efter vad det var för storlek och vara helt säker på att plagget passade. Idag vågar man nästan inte köpa något utan att prova först. Så himla kul är det ju faktiskt inte att åka iväg och byta varje gång. Jag vet inte om det bara är de svenska fabrikanterna som har ett sådant underligt system, för åker jag till Danmark har jag inga problem att hitta kläder, både till barn och vuxna. Där stämmer alltid storlekesbeteckningen med den jag är van vid sedan tidigare.

På lördag bär det av till Helsingör. Jag gillar deras gammaldags julskyltning. Den påminner om den som fanns när jag var barn. Hoppas att de fortsätter i den stilen. Även om man inte är på jakt efter något speciellt, så lyckas man alltid hitta något man bara måste köpa. Dotter och barnbarn ska också åka med, och har vi tur så hittar vi kanske en fin vinteroverall. Den tanken är ju inget som vi har nämnt för Rasmus. Han är inte alls pigg på att prova kläder när vi är och handlar. Är det något som ligger i generna hos killar/karlar? Själv tycker jag det är väldigt kul att gå runt i affärer och kolla på kläder och prova (de man kommer i). Det finns en del väldigt roliga leksaksaffärer i Helsingör, så jag misstänker att vi kommer att besöka dem också.