Detta är jag

Jag fick en utmaning av Maria, att jag skulle skriva 8 saker som jag är bra på. Det var inte lätt, kan jag tala om. Inte för att jag är så himla bra så det finns alldeles för mycket att välja mellan, utan mer att komma på åtta olika saker. I regel går ju det här braiga in i vart annat. Jag tror ändå jag fått ihop 8 lite olika saker, men en del grejer hade jag nog önskat att jag inte var så bra på.

1.  Jag är bra på att gömma saker......för mig själv alltså. Pengar, nycklar och glasögon är ständigt i      
     farozonen.

2.  Jag är bra på att argumentera.......jag brukar lyckas få igenom mina förslag.

3.   Jag är bra på att möblera om.......alldeles för bra enligt min man.

4.  Jag är en bra mormor.......det tycker i varje fall Rasmus, och jag har inte hört några klagomål från
     Zoé än.

5.  Jag är bra på att samla på saker.......antagligen en arbetsskada från Fritidstiden. Allt går ju att
     använda när man pysslar.

6.  Jag är bra på att improvisera......tycker det är kul när inte allt går på räls utan man får använda sin
     fantasi i stället.

7.  Jag är bra på att hålla löften.......har jag lovat en sak, så håller jag fast vid det.

8.  Jag är bra på att storstäda........det är den enda städning jag gillar. Avskyr veckostädning, som ändå
     inte märks. Tacka vet jag när man vänt ut och in på hela huset. Då märks det att man varit i farten.


Jag vet inte om ni blivit så mycket klokare på mig nu. Jag väljer inte ut åtta stycken som jag skickar den här utmaningen till, utan jag ser gärna att ni som vill skriver åtta eller fler saker som ni anser att ni är bra på. Alla är ju bra på nåt.

Bom, bom, bom!

I nästan 30 års tid har jag varje 1 maj-morgon vaknat till ljudet av pukor och trumpeter. Musikkåren körde upp hit och marscherade sedan i alla smågatorna här och spelade. Jag vet inte vilket musikstycke det var, men alltid när de kom utanför vårt hus så var det trumsolo. De måste ha kört samma repertoar varje år, annars hade det inte kunnat stämma in så varenda gång.

Efter några år så byggdes ett äldreboende här uppe. Kanske inte bästa placeringen om man tänker på de som skulle besöka de boende där. Björnås, som området heter, ligger uppe på Söderåsen, och det är ca 3 km ner till själva samhället. Kanske inte så långt kan tyckas, men om man då tänker på att det är uppförsbacke hela vägen, så är det inte så enkelt. Det finns ingen bussförbindelse från centrum och hit, så de som ville hälsa på någon här uppe fick antingen köra bil eller ha väldigt bra kondis. Det finns två vägar hit. Odenbacken är väldigt långsträckt men med hyfsad lutning. Skogslundsbacken däremot är kortare men mycket brant. Det blir ungefär som att välja mellan pest och kolera. Musikkåren fortsatte då efter att ha marscherat i smågatorna till Björnåshemmet och spelade för de äldre där. Det var mycket uppskattat.

Efter en del år drogs marscherandet in och musikerna åkte direkt till äldreboendet. Björnås är inget stort område så vi kunde fortfarande njuta av musiken. I fjol lades Björnåshemmet ner och har nu byggts om till förskola och skola. Det betyder att det blir inga pukor och trumpeter här i morgon bitti. Det blir inte det samma med en väckarklocka. Får väl leta upp en ringsignal på mobilen som påminner om gamla tiders 1maj-väckning eller också sover jag bara vidare.

Skönhetsideal

Jag förstår mig inte riktigt på dagens skönhetsideal. I stort sett alla unga flickor är mer eller mindre vackra, tycker jag. De har slät hy utan tillstymmelse till rynkor och klara ögon med ögonlock som sitter där de ska och inte hänger och fladdrar som gardiner. Likväl är de i regel inte nöjda med sitt utseende. Det var klart likadant när jag var ung, men vi hade inte så många möjligheter att ändra på det förutom med make up. Nu är kirurgiska ingrepp vardagsmat. Har alla yngre tjejer helt plötsligt blivit jättetuffa och helt orädda för sprutor? Även om detta hade funnits att tillgå när jag var ung, så hade jag aldrig vågat mig på det. Högsta mode numera är att ha läppar som är lika stora som halva ansiktet. Vackert? Nja, det kan väl diskuteras.

Men jag måst erkänna att jag har faktiskt testat detta en gång som tonåring. En morgon när jag vaknade nuddade halva min ovanläpp näsan. Det kändes väldigt underligt. Svårt att äta var det också, för läppen höll inte "tätt". Det var ingen botoxinjektion som var upphov till detta utan en allergisk reaktion. Jag hade fått nässelfeber!!!!! Doktor tillkallades (på den tiden var det ingen svårighet att få hembesök av läkare) och han beslöt att jag behövde en spruta med "motgift". Jag tror mig minnas att nålen var i storlek med en strumpsticka och det som sprutades in gick inte heller av för hackor. Det gjorde nåt så in i hoppsan ont!

Skillnaden på mig och de unga flickor som får botoxsprutor idag är att för mig var det nödvändigt eftersom det var ett sjukdomstillstånd, men dagens unga tjejer gör det helt frivilligt. Dyrt lär det vara också. Ett tips är ju att ta reda på vad man är allergisk emot och slänga sig över det. Förhoppningsvis så svullnar då den delen av ansiktet upp som man vill ha förstorat. Det är klart en chansning....men helt gratis.

Humörhöjare

När jag vaknade i morse kände jag mig lika vissen som busken på fotot. Det har regnat precis hela dagen. Inte förrän för en timme sedan så slutade det, och jag tog kvickt på mig jackan, la kameran i fickan och spatserade iväg. En tur i skogen brukar pigga upp. Det finns olika motionsslingor att välja mellan, från nästan oframkomliga till promenadvänliga stigar och småvägar. Jag valde småvägarna idag. Det är så blött och jag tycker det är så obekvämt att gå i gummistövlar.

Allt det här regnandet har gjort att maskarna kommit upp. Längs med hela vägen låg de på rad. Rena smörgåsbordet för fåglarna. Trots det såg jag ingen fjäderklädd varelse flyga ner och smaska på delikatesserna. Det är möjligt att bäst-före-datum var utgånget, men det var ju trots allt gratis. När jag var och handlade igår, så gick jag förbi en frysdisk med korv. Priset var nersatt till halva priset, och det stod inget om att det var kort datum eller nåt annat som låg bakom. Jag kollade ett av paketen och det visade sig att utgångsdatum var för två dagar sedan. Så fräckt!!!!

Man måste vara väldigt uppmärksam när man handlar, för det är lite fuffens här och där. Jag har läst om Stevia att det skulle vara nyttigare än vanligt socker, så jag har köpt en flaska. Det finns ju strö-Stevia också och det hade affären i två olika märken. Det ena var jättemycket biligare när man tittade på jämförpriset. Men jag begriper inte hur de har räknat ut det. Låt oss säga att paketet kostade 40 kr för 75g. Då stod det att jämförpriset var 50kr/kg. Hur i all världen kan det bli det???????

Fågelsång och en sol som kom fram så småningom lyckades få mig på gott humör. Det är lite ljusgrönt i skogen nu när alla träden börjar få löv. Det är blandskog vi har här, så man ser lite av varje. En del björkar hade fortfarande musöron, men några hade fått närapå råttöron.

Dubbeltrött

Igår hade vi en riktigt solig och fin dag, och även om jag kände mig lite hängig, så var humöret ändå inte i botten. Men så besviken jag blev i morse när jag tittade ut genom fönstret! Gårdagens solsken var utbytt mot grå himmel och ett evinnerligt strilande regn. Visserligen ett mycket fint duggregn, men slutresultatet blir ju ändå det samma, nämligen VÅTT. Nu har jag två alternativ att välja på. Antingen drar jag ner nåt över ögonen så jag slipper se eländet, eller också försöker jag inbilla mig att det är vårregn. Då kanske det känns lite lättare....eller?

Repris

Idag känner jag mig lite halvdan, så det är ingen vidare aktivitet på hjärnkontoret. Jag inbillar mig att det är vårtröttheten som har slagit till. Vi har haft 15 grader här i eftermiddag och det känns verkligen som vår. När jag började blogga för två år sen så  tyckte Rasmus att vi skulle starta en blogg ihop som bara handlade om honom och vad han gjorde. Den höll vi igång ca ett år, sen började han på Fritids och nu är det bara fotboll med kompisarna som gäller. Jag tänkte att jag "lånar" ett av hans inlägg idag.

Brevduvor

Min morfar har ett duvslag i sin trädgård.

Idag satte han några stycken i en speciell duvkorg, för vi skulle åka iväg med dem så de fick flygträna.

Jag försökte räkna hur många där var, men de satt inte stilla så det gick inte.

Morfar och jag hjälptes åt att bära dem till bilen.

Vi fick ha dem i morfars gamla Volvo, för mormor vill inte ha några duvor i sin bil.

Här öppnar jag luckan på korgen......

...och här ger de sig iväg.

De flög högt upp i himlen.

De var så snabba så de hann före oss hem.

Klädbekymmer

Jag tror inte att Zoé bekymrar sig nämnvärt om vad som finns i garderoben. Hon ser mycket avslappnad ut där hon sover så gott med "livvakten" tätt intill.

I och med att hon
inte bor i Sverige, så tycker jag det hade varit kul om hon hade haft en del kläder med svensk text på. Det visade sig vara inte helt lätt att hitta något sådant. Jag fick tag på bodies med Tre Kronor och det är ju svenskt så det förslår. Sen hittade jag en affär med precis det jag var ute efter. Annars är de flesta bodies med engelsk text. Varför? Vi pratar ju fortfarande svenska här i landet, och då är det väl helt naturligt att man ska kunna hitta kläder med svensk text. De som inte pratar svenska måste tycka att det är lika exotiskt som vi anser att text på språk som vi inte känner till är. Det är kul att blanda från olika länder och kulturer, tycker jag. Allt är lika intressant. Bamse är ett säkert kort i Sverige, och eftersom Zoés mamma är ett stort Bamsefan så har den lilla klart blivit påverkad. Det finns både Bamsebyxor och jacka och body i garderoben. Jag hade blivit väldigt förvånad annars.

 

     Den här bodyn kunde jag bara inte motstå, även om inte texten var på svenska.                                          

Jag har stickat klart en tröja och en kofta som hon får växa i så småningom. Hon precis som jag har förmågan att växa ur kläderna väldigt snabbt. Kanske ett släktdrag.