Osköna ljud

 Der visas ibland en reklamsnutt med norrlandskillar som spelar in vad de anser vara sköna ljud. Deras smak stämmer inte direkt in på min, men jag kom att tänka på att det finns en del ljud som jag tycker om och en del som jag avskyr eller tycker är obehagliga. 

Ett ljud som jag inte gillar, men absolut inte blir rädd av är åskmuller. Jag tycker bara det är obehagligt. Det är egentligen konstigt att jag inte är åskrädd, för mina föräldrar gjorde då allt för att skrämma upp en liten unge. Båda mina föräldrar var uppväxta på landet och det hände ofta att blixten slog ner i någon av byggnaderna. Hela familjen samlades i ett rum under åskvädret. Hände det på natten klädde alla på sig och satt och väntade ifall blixten slog ner och det började brinna. Då var alla redo att rusa ut ur huset. När jag var barn bodde vi i hyreshus men vi hade samma rutin som mina föräldrar alltid varit vana vid. Mor plockade fram allt som var värdefullt och som vi kunde ta med oss ifall det värsta skulle hända. 

Det finns ett annat oskönt ljud som är helt nytt för mig...nämligen brevinkastsmällen. De första gångerna jag hörde det blev jag faktiskt lite rädd för det väsnades rejält och jag hade inte den blekaste aning om vad det var som hände. Jag trodde att nåt i lägenheten ramlat ner. 

Vilken lyx att inte behöva ge sig ut till postlådan i vilket väder det än är för att hämta in post. Ärligt talat är det inte så mycket post som dimper ner på dörrmattan. De flesta räkningar dras via autogiro och resten tar Kivra hand om. Handskrivna brev eller vykort är sällsynta hos mig. Jag skickar inte själv iväg några och då kan jag knappast förvänta mig att få några heller. Fördelen med att inte få så mycket post är helt klart att det blir mindre att lämna i pappersåtervinningen.