Grevinnan och betjänten

Jag minns inte när jag såg det här programmet första gången, men jag har sett det många nyårsaftnar. Det är en engelsk sketch som skrevs redan på 1920-talet. Den visas i de flesta europeiska TV-kanaler på nyårsafton. Handlingen känner alla till och även om man vet vad som hela tiden kommer att hända så blir det ändå lite överraskningsmoment. Märkligt!

Författarinnan heter Lauri Wylie och Freddie Frinton, som spelar betjänten, uppträdde i den här rollen på varitéteatrar redan 1945. Till en början spelades rollen som grevinnan av Audrey Maye men när hon slutade tog hennes mamma May Warden över rollen. Trots att sketchen är på engelska och härstammar från Storbritannien har den varit relativt okänd och först på nyårsafton 2018 premiärvisades den där.

Första gången den visades i Sverige var den 3 mars 1969. Egentligen skulle den ha visats redan 1963, men styrelsen för SVT tyckte den innehöll för mycket alkohol. Sedan 1976 har sketchen sänts varje nyårsafton med undantag för ett år. I Norge sänds serien på lilla julafton. Övriga länder som visar den här födelsedagsfesten är Schweiz, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Danmark, Grönland, Färöarna, Australien, Österrike, Sydafrika och Luxemburg. Det måste betyda att humorn är snarlik i världen. 

De mest kända replikerna är de sista när betjänten frågar: "The same procedure as last year, Miss Sophie?" och får till svar:" The same procedure as every year, James."

Att jag kom och tänka på det här programmet när det är mer än 9 månader kvar till nyårsafton är tack vare Ulrika. Hon och Bo åker samtidigt till jobb, men eftersom hon inte jobbar heltid slutar hon lite tidigare på eftermiddagen. När det var som mest skriverier om smittspridningen på bussar och andra kommunikationsmedel bestämde vi att jag skulle köra och hämta henne i stället. Det ligger ju i vårt intresse också att varken hon eller familjen drar på sig någon smitta. Vi har stor hjälp av dem eftersom de bor så nära och givetvis kunde de handlat och satt varorna utanför dörren, men det finns så mycket annat som man också behöver hjälp med. Dessutom är det väldigt trevligt med en mor-dotter-stund på eftermiddagen. Vi har alltid så mycket att diskutera. 

Det har blivit en hel del rundor till återvinningen när jag sorterat bort sånt som jag inte hade användning för och då har jag passat på att åka och lämna det efter jag hämtat Ulrika. På så vis får jag lite slänghjälp också. En vecka var det extra mycket som skulle iväg och vi åkte flera dagar i rad till återvinningen. När jag sen nästa dag hämtade Ulrika sa hon: "Same procedure as yesterday?" Och mycket riktigt.....jag hade lastat in lite kassar i kofferten med adress Återvinningen.