En händelserik helg

Jag fick en stor kram när jag kom till fritids i fredags och hämtade Zoé. Den uppvägde alla de timmar jag tillbringat på resande fot. Hon var naturligtvis väldigt nyfiken på vad som fanns i min resväska. Den fick öppnas omedelbart vi kommit in i lägenheten och hon dök ner i den. Jag tror faktiskt hon gillade allt som packats ner. Naturligtvis måste vi testa en del grejer med en gång.

Zoé och Katarina har ett hobbyrum i sin källare och nu hade de fixat till en liten ateljé och det var dags för vernissage av en del tavlor som Zoé målat. Som på alla vernissager bjöds det på bubbel och saft medan vi beundrade tavlorna.

Zoé går på något som heter Art school på tisdagarna och där får de lära sig olika målningstekniker. Hon tycker det är jättekul. På kvällen gick vi på restaurang och jag åt lammracks som jag inte ätit på evigheter. Det var väldigt gott. På vägen dit gick vi förbi den ena kvarterskrogen efter den andra. Jag önskar att det var likadant här, så man enkelt
kunde ge sig iväg för att äta en bit mat. Nu är det ett helt företag att ta sig till en restaurang och det är inte speciellt billigt heller. Jag hade mer än gärna bytt ut några av alla de otaliga pizzerior vi har i samhället mot en endaste liten restaurang. Det var riktigt skönt att promenera hemåt sen på kvällen.

 

När vi kommit hem ville Zoé lära mig en dans som hon själv gjort koreografin till. Det var mycket skaka på rumpan och svänga med armarna. Ibland skulle vi skaka händerna som när man tvättat dem och inte hittar någon handduk utan får vifta med dem så de torkar.

Det svåraste var att slänga med håret, för jag har inte någon större hårman att slänga runt med, men jag fick ändå godkänt.

Jag måste säga att detta var lättare än det som Rasmus fick mig att göra för en del år sedan. Han gillade Michael Jackson och ville lära sig att dansa moonwalk. Med var sin vit vante som rekvisita försökte vi oss på det med mer eller mindre lyckat resultat.