Nyårslöfte del ett av tolv

Mitt nyårslöfte för i år var att göra en sak varje månad som jag aldrig gjort tidigare. Jag trodde inte det skulle vara så svårt, men när jag försökt fundera har det varit helt tomt på idéer. Annars brukar det vara så mycket jag vill testa. Det hade varit lite snopet om jag skulle bryta löftet redan första månaden, fastän jag tror aldrig nånsin jag har hållit ett nyårslöfte mer än några veckor. Andra slags löften är jag väldigt noga med. Har jag lovat något så håller jag det.

Då kan man ju undra vad det är för speciellt med nyårslöften. Det är inte bara jag som har svårigheter med dem, utan de flesta hamnar nog i löftesbrytargänget. Det kanske är för att löftena är så trista som att sluta röka, sluta äta kakor och godis och att gå ner i vikt eller nåt liknande. Egentligen skulle det heta nyårsförbud, för det är just det som det är. Man lovar att förbjuda sig själv att göra saker man gillar.

Vi har haft solsken och ganska milt väder några dagar och jag passade på att gå en tur i trädgården för att se vad som hade hänt där i vinter. Jag riktigt längtade efter att få börja dela och flytta om på perennerna och t.o.m. rensa ogräs. Inte vet jag vad som flög i mig, men jag gick in i garaget och hämtade mina trädgårdshandskar och tänkte att lite skräp skulle jag väl ändå kunna plocka undan.


Ormbunkarna har ännu inte börjat visa några livstecken, men runt dem har jag en massa pärlhyacinter, och deras blad är höga. Jag såg även lite ogräs där emellan som jag drog upp. I kanten har jag skuggbräcka och varje år är det alltid någon planta som blir så brun på bladen. När jag plockat bort dem så växer de och blir fina igen. Det såg ut att vara väldigt mycket bruna blad runt en planta och jag tog tag om dem och drog upp.












När jag tittade på dem, såg jag att det var inte bara bruna blad....det var även en förfryst groda!!!! Jag släppte allt på marken och ryggade tillbaka. Grodan rörde sig inte. Nej, den hade klart legat där hela vintern och var stendöd. I normala fall hade jag tagit kameran och fotograferat, men jag befann mig nästan i chocktillstånd. För första gången i mitt liv hade jag hållit i en groda. Om jag får bestämma kommer det att vara sista gången också. Det blev inget mer trädgårdsarbete för mig den dagen.