Ute och cyklar

Min första cykel var en skruttig trehjuling som jag ärvt efter mina kusiner. Färgen på den minns jag inte. Den var kanske helt bortskrapad efter alla äventyr. När mor skulle till affären fick jag sitta bak på pakethållaren i en cykelsits utan skydd för fötterna, men jag tror mor hade ekerskydd på sin cykel. Framme på styret hängde hon en korg som var avsedd för att ha ett barn sittande i. Där placerade hon min lillasyster. Vilken balansakt att ta sig fram så! Ovanpå allt detta skulle hon sen balansera kassar med mat som hon handlat. Det kunde inte bli någon storhandling de gångerna. Vi hade varken frys eller kylskåp så jag minns att mor handlade nästan varje dag. 

När jag började skolan fick jag en begagnad cykel som egentligen var för stor för mig. Jag kunde inte sitta på sadeln och nå ner till tramporna, men det löstes med en metallstång som var böjd och då kunde sadeln sättas längre ner men en bit framför den gamla platsen. Det såg inte klokt ut, men många cyklade runt med sådana cyklar så det var inget konstigt med det.

När jag vaknade på min 10-årsdag stod det en alldeles ny röd cykel i rummet. Vilken lycka! Vad jag minns så köpte mina föräldrar cykeln och bara rullade hem den. Den var färdigmonterad och såg ut precis som en cykel skulle göra. I en "riktig" cykelaffär är det fortfarande så, men jag såg en annons från en stormarknad som såg lite underlig ut.

Får man cykeln billigare om man tar hem den i delar som när man köper möbler på IKEA? Inte ska man behöva sitta och skruva ihop den efter en beskrivning. Det är väl självklart att en cykel ska levereras som en cykel man kan börja cykla på direkt man lämnat affären. Men det är givetvis bra att det inte kostar något extra. Vilken tur att alla cyklar som är märkta med en röd lapp där det står SÄNKT PRIS verkligen har prissänkts. Varför skulle de förresten annars ha en lapp med SÄNKT PRIS fastsatt?????????