Samlarmani

Jag har alltid inbillat mig att jag är en riktig hamster, men jag får nog tänka om. I jämförelse med Bosse är jag närmast en slit-och-släng-person. Den lista han visade på saker han samlat var enorm. Jag kommer aldrig ens i närheten av så många samlingar.

5 fotoalbum kunde jag förståss hitta.

Egenispelade VHS band har jag en del och det är givetvis mode på banden. Bl.a. är det många Modejournaler med Ingrid Schrewelius som finns inspelade. Jag vill gärna ha dem på DVD i stället eftersom jag inte har någon video kvar.

Julkort hittade jag några i en låda. Det är egentligen ingenting som jag sparar på, så det är nog ett misstag att de finns kvar.

 Vykort får jag i stort sett aldrig numera och de här fem låg in ibland en massa papper, så det är nog slumpen som gjort att de finns kvar....slumpen eller min oorganisation.

Här är tre brev som är adresserade till mig. De är samtliga från mina bloggvänner. Idag skriver jag mest mail och då kan jag knappast förvänta mig några gammeldags brev i retur. Det är jättekul att få brev, men när det kommer ett lite större som är ett mellanting mellan brev och paket blir jag som ett barn på julafton. Jag bara sliter upp pappret. Det är därför det större brevet är lite trasigt i kanten.

LP-skivor finns fortfarande en hel del kvar. Det känns lite nostalgiskt.

Den enda konsertbiljett jag kunde hitta är den till Chicago i Köpenhamn nästa år. Det är egentligen en musicalbiljett, men jag chansar ändå.

Två klänningar har jag sparat sen jag var ung. Den första har jag visat här på bloggen tidigare. Bosse tyckte vi kunde ta kläderna på oss och ta en selfie. Hur i all världen skulle det gå till? 

Inte ens provdockan som gick att göra mindre med hjälp av rattar både fram, bak och i sidorna kunde få den att räcka runt. Idag har jag alltså inte den figur jag hade som tonåring. De där rattarna skulle jag gärna velat ha inmonterat på mig nu.

Den andra klänningen jag sparat är min brudklänning. För de som är intresserade kan jag tala om att den passar mig inte heller, men jag tycker det är roligt och ha den kvar som ett minne. Det gick åt betydligt mindre tyg till den här klänningen än den blåblommiga. Jag gifte mig nämligen under kort-kortperioden. Men mitt äktenskap har blivit långt....snart 50 år. 

Det jag samlar mest på är sådant som har med sömnad och mode att göra som 

gamla symaskiner, 

minisymaskiner, 

fingerborg,

gamla strykjärn,

 miniskor 

och miniserviser. 

Sen samlar jag givetvis på allt som är orange också från skärbrädor, knivar och stekjärn till väskor, skor och kläder. 

När någon nu säger att de vet ingen som samlar på så mycket saker som jag gör, kan jag lugnt svara: "Men det vet jag."