Sirapssegt

Idag känns det segt....segare än vanligt faktiskt. Jag begriper inte varför det smyger in sådana dagar när man minst anar det. De kommer alltid så olägligt. Jag har bestämt mig för att gå i genom rum för rum här i huset och se vad som behöver göras. Jag skriver upp minsta lilla småsak.....inget undgår min falkblick. Jag har inte hunnit kontrollera alla rum än, men listan är ganska lång ändå. Det är inga stora förändringar som behöver göras, men ibland när ett rum ändras om, så brukar det alltid bli något som aldrig blir helt klart. Efter ett tag har man glömt bort vad det var och fortsätter med något annat. Jag retar mig på den här ogjorda saken varje gång jag stöter på den. Det är inte alla saker jag kan fixa själv, men då har jag ju en snickare på nära håll som tar över.

Jag började med mitt datarum, för det är det viktigaste, tycker jag. I somras köpte jag en liten byrå att ha mina "juveler" i och det enda som behövde göras var att betsa eller lacka den. Jag ska inte ha en väldigt unik sorts lack, det är bara det att jag har inte blivit färdig att köpa hem något. Men nu när jag har det skrivet svart på vitt så går det inte att blunda för det mer. Jag önskar att jag var så strukturerad så jag alltid slutförde en sak innan jag började på nästa. Det är ett önsketänkande, för det kommer aldrig att hända. När jag håller på med något, så dyker det alltid helt plötsligt upp en annan idé i huvudet om nåt jag måste göra. Det är inte så att jag har huset fullt med sånt som inte är klart....men det finns en del UFO:n (UnFinished Objects) som det heter på nysvenska. Förr i tiden kallades de för "halvfärdiga-saker".