Och häcken växte kämpahög

Vår trädgård är i stort sett helt insynsskyddad. På två sidor har vi en över två meter hög thujahäck och på en sida en spireahäck. Den är inte fullt lika hög och heller inte vintergrön. Det är längs med infarten, och där är man ju bara när man kör in bilen till garaget. Mot gatan har vi planterat olika sorters vintergröna buskar som är en bra bit över 2 meter vid detta laget. Vi har bott här i 40 år, så de växterna som står här nu är planterade för ca 20 år sen. Vi har gallrat bort en del, men det är fortfarande rena djungeln på vissa ställen. Jag tycker om när man kan ha som små avskilda platser i trädgården. Jag vill kunna sitta lite var som helst och fika. Det gäller att flytta runt beroende på var solen befinner sig.

Forsythian är den busken som blommar först i trädgården. Då vet man att snart är det vår.

Ut emot gatan till har vi bl.a. den här busken som jag inte minns vad den heter. Den blommar med små rosa blommor på bar kvist och sen kommer löven och blir rödaktiga. Det är en bjässe på ca 5 meter.

Stjärnmagnolian står lite trångt numera, men den kämpar ändå på och blommar varje år..

Vid ena gaveln var vi i fjor tvungna att rensa bort allt som var planterat där, för det var alldelse för stort och inte speciellt snyggt. Nu växer det vinterbär där.

Snart är det Mors Dag och då brukar det vara tid för rhodedendron att blomma.

 Vi har inte lika många olika sorter och lika stora buskar som man kan se på Sofiero slott, men jag är ändå ganska nöjd med våra rhodedendronbuskar.