söndag 15 juli 2012
Sabbatsår
Det är ganska vanligt att ungdomar efter studenten tar ett sabbatsår. Många passar på att åka runt i världen och jag tycker det verkar så spännande. Tänk att få komma till olika platser och lära känna nya människor och deras seder. När jag var ung var detta inget man hörde talas om alls. Möjligtvis att någon tågluffade, men det var i regel under sommarlovet.
Det är inte bara ungdomar som tar ett sabbatsår, även ungduvor testar det ibland. De duvor som föds på våren är med och tävlar på sensommaren. En av dessa duvungar skickades iväg till Vordingborg i Danmark den 13:e augusti i fjor. Det är en sträcka på 14 mil flygvägen och den bör de klara av på ca 2 timmar. Men den här duvan hade tydligen andra planer, för den dök aldrig upp....förrän idag...11 månader senare. Man skulle nästan kunna tro att den spatserat hem hela vägen. Nu är det nog så att den hamnat någonstans där den har kunnat var inomhus i vinter och fått mat och vatten. I annat fall hade den aldrig överlevt.
Det skulle var kul att veta var duvan hållit hus och vad den varit med om för äventyr. Jag tycker det är helt fantastiskt att den lyckades hitta hem igen efter så lång tid. Det är den första utav Görans duvor som tagit ett sabbatsår, och jag tror inte han är så intresserad av att någon av de andra gör likadant.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Godförmiddag!Kollade ni innan duvan släpptes?? Den hade kanske packat en resväska och planerat stanna någonstans??Solen är fortfarande här.Ska försöka få den att stanna .. men hur?? Har du nåt förslag??
SvaraRaderaHaha! Nej, det missade vi. Tyvärr har jag inget tips på hur man fångar en sol.
RaderaSå häftigt att duvan hittade hem till slut!
SvaraRaderaOch vilket läckert foto av duvslagen med skuggan av duvan på dörren.
Kram och trevlig söndag!
/Ingrid
Vi är också förvånade över att den klarat sig borta nästan ett år.
RaderaHejsan Gunnel !
SvaraRaderaVad är det för skillnad på duvor som är stationära och de som flyger från duvslag?
Vi hade en gubbe som hade ett duvslag i en husvagn längre ner på gatan.Elaka ungdomar släppte ut dom alla en natt. Kanske är de som spatserar här ute och letar mat, hela vintern har jag sett ett par picka i sig lite frön o.annat. men det är mycket duvor som bor på takåsarna och för ett herrans liv kuttrar och släpper fjärtar överallt.
Ha en fin Söndag
kram Mi
De duvor du ser ute i parker eller annars är antingen skogsduvor eller ringduvor och dte är vilda duvor. Brevduvor är tamduvor och de flyger alltid hem till sitt slag. De kan flyga många mil för att komma hem. De har en slags inbyggd kompass.
RaderaDen förlorade duv-sonen! Så roligt att de återkom fastän sent.
SvaraRaderaDet måste vara väldigt intressant med att ha duvor
Här regnar det fortfarande ett fint sommarregn
Ha det bra i solskenet
En fin bild med duvans skugga mot dörren
Karin:)
Det händer onekligen lite ovanliga och kul saker med brevduvor.
RaderaDet är spännande med fåglar, tama eller vilda....jag har 2 holkar på min lilla tomt som otroligt nog bebos av fåglar varje år. Det är blåmesar och jag undrar såå om det är samma par som återkommer. Vi ser dem ju och de försvarar sin holk mot ev andra spekulanter och beter sig som om de var "hemma"....//M
SvaraRaderaJag skulle gärna vilja ha en holk någonstans i trädgården. Vi har ju koltrastar som bygger vid altanen, men det hade varit kul med mindre fåglar också.
RaderaVilken solskenshistoria, tänkt att dne hittade hem efter så lång tid:)
SvaraRaderaJa, det var inget som vi hade räknat med.
RaderaVäldigt fascinerande att duvan hittade tillbaks. Oj, om de kunde tala. Jag brukar fundera på att om man var ung idag, skulle man vara ute och se sig om lite mer då. Förmodligen. Men jag försöker att ta igen det nu då våra barn är utflugna.
SvaraRaderaJag gör precis som du, försöker åka runt på så mycket kul saker jag bara hinner.
RaderaSå spännande detta med duvor. Tänk att nu fick jag lära mig något nytt! Naturens under??? Hoppas att du har det bra och var rädd om dig!
SvaraRaderaKram och vink från mig.
Djur vet man aldrig riktigt var man har.
RaderaHärlig berättelse om duvan som tog ett sabbatsår. Skulle önska att jag kunde göra detsamma. Resa dit näsan pekade och upptäcka nytt. Träffa nya människor, äta annan mat känna andra dofter. Efter det är nog hemma rätt så skönt, det var väl det er reslystna duva tyckte. :) Kanske drar den iväg dit näbben pekar när den har varit hemma och ätit upp sig lite. ;))
RaderaVilken härlig blogg du har!
Kul att du gillar min blogg. VI hoppas att duvan väljer att stanna kvar nu, och bara följer med sina "rumskamrater" på deras flygturer.
RaderaVilken underbar solskenshistoria. Tänk så lång tid och den kom tillbaka.
SvaraRaderaKan tänka mig hur glad han blev när duvan kom hem och förstår att han inte vill att fler gör likadant.
Duvor är fina fåglar tycker jag, sedan får andra kalla dem vad de vill. Jag har ju flera som sitter på balkongräcket och de är inte rädda för hm hm själv. Men de smutsar ju ner så jag får dunka i balkongdörren för att få dem därifrån. Men vad hjälper det, de är strax tillbaka. Ibland är jag snäll också och pratar med dem, det verkar de tycka om.
Tack för din kommentar, ja vad som häder den här lilla får man ju aldrig veta.
Vildduvor skitar verkligen ner. Fördelen med brevduvor är att de sätter sig alltid och vilar på duvslaget eller vårt tak, när de är ute en gång om dagen på "motionsflygning". Det är "hemkära" fåglar.
RaderaVälkommen hit på en macka om du är hungrig ! Kram!
SvaraRaderaTack! Jag kanske dyker upp en vacker dag.
RaderaVarsego.Ring innan du kommer :-) Kram!
SvaraRaderaDet borde gå att sätta på dem något så att man kan följa dem.
SvaraRaderaEn minikamera hade varit kul....men förhoppningsvis får de inte såna rymningidéer mer.
RaderaPs glömde att säga att jag har lagt till dig på min bloglovin lista. Ok? Frågar jag såhär i efterhand. :)
SvaraRaderaHelt ok. Jag har anmält mig som följare på din blogg....utan att fråga.
RaderaGood! :0)
Radera