Lucka 7

Kvinnor kan

Vasaloppet startade 1922, men det var endast män som deltog. För 100 år sedan, 1923, deltog en kvinna för första gången. Margot Nordin tävlade för IFK Grängesberg i Dalarna. 

Klockan sex på morgonen den 4 mars 1923 släpptes startfältet iväg. Det var 160 män och en kvinna som körde Vasaloppet detta året. Hon åkte i mål på tiden 10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder. Efter målgången hurrades det för den första kvinnan i loppet, trots att hon gick i mål sist, vilket många var noga med att påpeka. 

Det skrevs många anonyma insändare och i Idrottsbladet kunde man läsa:" Nio mil är för långt för en kvinna. Det blir ingen tävling utan ett onödigt uthållighetsprov. Detta kraftprov är inget för flickor, det är för jobbigt och farligt för deras hälsa. Det blir något av cirkus och skådespel över Vasaloppet med kvinnligt deltagande."

Vasaloppsarrangörerna beslöt efter loppet att det fick räcka med att ett "kavat fruntimmer" deltagit i ett Vasalopp. Det blev fram till 1980 totalförbud för kvinnor att delta. 1981 ändrades dock reglerna och kvinnor godkändes åter för start. Andra officiella kvinna i mål blev Meeri Bodelid. 

Under de 56 förbudsåren deltog  ändå många kvinnor. De anmälde sig under mansnamn och maskerade sig till män. Skidåkarkompisarna Britt Dohsé och Birgitta Westhed fick låna skepparkrans och lösmustasch av Stadsteatern i Göteborg. Birgitta blev stoppad av en reporter och jag minns intervjun med henne. Det var inte så svårt att se och höra att det var en kvinna. Britt berättade vilket kaos det blev efter målgången. Det var lite hatstämning och någon slet av hennes nummerlapp. Arrangörerna vägrade också att ge henne det diplom som alla som genomför loppet får.