söndag 27 november 2022

Sån är jag

 Jag är bra på mycket men att vara normal är inte min starka sida.

Jag tror inte det passar ihop med min personlighet.

torsdag 24 november 2022

Inför första advent

Jag är synsk. Jag vet vad åtminstone 10 bloggare gör varje kväll klockan 19.00. De sitter parkerade framför datorn och väntar på att Bosse ska lägga in dagens fråga. Redan klockan 18.00 har han lagt ut en fråga i en annan tävling med fler deltagare. Vilket jobb att hålla igång två tävlingar varje november. Jag minns inte riktigt när jag började delta, men då hade tävlingarna hållit på något år, tror jag. 


Jag är en riktig tävlingsmänniska och tycker det är toppen att På spåret har startat igen. Det har varit en lång period med usla program, men äntligen kan man slå sig ner i TV-soffan och njuta av fredagskvällen med lite spänning i rutan. Tidigare har jag fått förlita mig på spänningen i olika deckarserier som tack och lov går att hitta på en del kanaler. De flesta är repriser och har många år på nacken, fast jag tittar ändå i brist på annat. Ja, tittar och tittar...jag har alltid något i händerna som jag sysslar med. Eftersom jag ska flytta mitt syrum till ett annat rum i källaren så är det mycket som ska sorteras och slängas och det går så bra att göra sånt framför TV:n. Jag vet ju många gånger vem som är den skyldige långt före polisen har insett det. Här kan jag inte säga att jag är synsk för det betyder ju att jag kan se in i framtiden. Här ser jag in i "baktiden". 


På tal om baktid. Häromdagen bakade jag lussekatter. Lillasyster skrev om den här delikatessen på sin blogg och jag blev så sugen. Det passar väldigt bra nu med den här sortens bakning. Förr om åren brukade jag baka en adventskaka. Det var saffransdeg som jag gjorde små släta bullar av och la bredvid varandra i en långpanna. De jäste ihop till en stor "tårta". Jag plockade bort en bulle ungefär i mitten och satte ett ljus där i stället Det var mycket dekorativt när det tänts. Jag måste nog baka en sådan adventstårta till helgen.
 

Första advent är starten för julen hemma hos mig. Då vill jag ha allt julpyntande klart så jag kan njuta av det en hel månad. Jag brukar nämligen avpynta så smått på nyårsdagen. Då känns det som om julen är slut för min del. Om jag fått bestämma så hade vintern bara bestått av en månad, nämligen december. Det är den enda månaden som är uthärdlig under Skånevintern.

tisdag 22 november 2022

Skor uppåt väggarna

Jag brukar inte köpa nya skor eller kläder inför varje ny säsong, men det är alltid kul och se vad som är modernt eller inte. Sen struntar jag i vilket och klär mig i det jag gillar. Mode är för mig en hobby. Vi har så olika intressen. Bloggvännern BP håller sig till fotbollsbibeln och jag läser modebibeln. Båda två är lika viktiga, antar jag. 

Något som jag hade behövt nu i höst är ett par varmare skor, men lusten att leta efter sådana har konstigt nog inte infunnit sig. När det nu blivit kallare är jag nästan tvungen till att ge mig iväg och leta.

Stövlar trivs jag inte alls i, annars är det visst modernt med cowboystövlar. Fast jag gissar att den här modellen blir i kallaste laget i vinter.

En del skor begriper jag mig inte alls på. De här passar bara lite veliga personer, som inte vet om de ska gå fram eller tillbaka. 

Jag vet ett ställe där de här skorna passar perfekt; nämligen inne i "min" skog. Där finns en skylt för de som inte kan bestämma sig. Risken är att personen blir stående där hela dagen.

De här skorna är perfekta när man har bråttom. Det säger ju sig själv att man går dubbelt så fort med fyra skor som med två.

Dessa pimpade foppatofflor hade jag inte haft något emot. Då tror jag inte så många hade stått och flåsat mig i nacken i kassakön. Jag avskyr när människor måste trängas till varje pris. 

Att jag började tänka lite mer på skor nu beror delvis på att jag bestämt mig för att placera mina skor i en bokhylla. Då blir det lätt överskådligt. Många av garderoberna på ovanvåningen har jag gjort om till förråd, för att slippa behöva gå ner i källaren så ofta. Det är väldigt praktiskt. Kruxet var att jag då inte fick  så mycket plats för skor och kläder kvar, men det fanns lediga rum i källaren så det löste sig. Jag byter inte mundering flera gånger om dagen, så det kommer inte att bli så mycket springande (eller kanske snarare linkande) upp och ner i trappan. 

söndag 20 november 2022

Höstväder

 


Den här blåsten alltså! Jag var på väg till gymmet när vinden blåste iväg mig till godishyllan på ICA.

Vilken otur!

torsdag 17 november 2022

Jag har slingor i mitt hår


Nu måste hösten ha kommit till Skåne. Det är under 10 grader varje natt och när jag hämtar in tidningen på morgonen visar termometern runt 6 grader. Jag hinner bli klarvaken när jag kommer fram till postlådan, fast jag inte fått i mig något kaffe. Vi har även haft ganska mycket blåst och det är nåt som jag inte tycker om, men det är bara att gilla läget, för höststormar kommer vi nog inte ifrån. 


Trädgården är avklarad för i år och det känns riktigt bra. Nu blir det mest inomhusjobb som står på agendan. Tvättstugan är färdigmålad från golv till tak och jag blev mycket nöjd....gula väggar och grått golv. Tvättbänken är gammal och jag gav mig på den också igår. Att måla väggar och golv är enkelt, för då använder jag vattenbaserad färg. Det är så lätt att göra rent penslar och roller och mig själv efteråt. Här räcker det med helt vanligt vatten. Jag är väldigt noga med att sätta maskeringstejp runt dörrkarmar och fönster för att skydda dem från oönskad färg. Göran föreslog att jag skulle vira in mig själv också i maskeringstejp och det är nog ingen dum idé. All slags målarfärg älskar nämligen mig. Den dras till mig som flugorna till en sockerbit. 


Det gick tyvärr inte att använda vattenbaserad färg på bänken utan det fick bli en sådan där som ska tvättas bort med lacknafta eller aceton. Jag är riktigt stolt att jag fick mesta färgen på bänkbenen; det var alltså de som skulle bli silverfärgade. Riktigt snyggt blev det. Själv var jag inte lika snygg. Givetvis hade jag nu silverfärgade fingrar och inte nog med det....jag hade fått silverslingor i håret. Så onödigt! Det är inte länge sen jag var hos frissan och fick röda slingor. Färgen på fingrarna fick jag bort med aceton, men jag vågade inte försöka med det på håret. Först tog jag en väldigt tät kam och trodde jag skulle kunna dra bort färgen på nåt vis, men det gick inte. Att tvätta med vatten var helt lönlöst. Då återstod bara en sak, nämligen att klippa av de grå slingorna. Jag insåg att jag hade varit ganska frikostig med färgen, för det blev en del hårtestar som rök. Det blir väl till att dra den stickade luvan långt ner några veckor framöver när jag ska ge mig ut i samhället.

tisdag 15 november 2022

Det kunde bli värre


Man kan inte bli annat än topp tunnor rasande. För några veckor sedan skrev jag om en sjuktaxichaufför som uppträdde väldigt olämpligt. Då tänkte jag att det var det värsta jag hade hört, men det var det tydligen inte. Veckan därpå gick det att läsa om något som var snudd på värre. En MS-sjuk dam i Åstorp hade beställt sjuktaxi för hon skulle åka till lasarettet för undersökning. Hon berättade att hon blivit sämre i sin sjukdom och det var dagsformen som bestämde vad hon orkade med. Eftersom hon visste att det kunde ta lite tid att göra sig klar började hon förbereda sig tidigt. Trots det hann hon inte bli riktigt klar innan chauffören ringde henne och undrade om hon inte skulle åka med. -"Jo", svarade damen, "men jag har lite problem med att ta mig ut på gatan". När hon så småningom kom ut på trottoaren gick chauffören och mötte henne. Så bra tänkte jag, när jag läste det, då hjälper han henne till bilen. Men det var inte hans avsikt. Han tog bara damens jacka som hon inte hunnit ta på sig, utan bar i ena handen. I den andra handen höll hon sin krycka. 

Mannen slängde in jackan i baksätet på bilen och stod kvar där. Damen blev lite nervös och ramlade så hon satte sig på trottoaren. Vet ni vad den här idiotiske karlen gjorde då? Jo, han öppnade bildörren, tog ut jackan och slängde på marken. -"Jag har inte tid med sån här skit," vräkte han ur sig och körde iväg. Där satt damen och kunde inte resa sig. Vilken tur att det finns vettiga människor också. Några omtänksamma personer hjälpte henne upp och körde henne till lasarettet. 

Till saken hör att eftersom hon inte åkte med på första turen så avbokades hennes hemresa, och sjukhuspersonalen fick boka en ny till henne. Det tog sin lilla tid innan det fanns en ledig taxi. Vad ställs det egentligen för krav på de som ska köra sjuktaxi? Räcker det med ett körkort? De behöver åtminstone inte ha varken empati eller sunt förnuft. Det har vi sett bevis på många gånger. Vid kontakt med ansvariga skyllde de på att det var stressigt den dagen med många körningar. Det är ingen ursäkt. Sjuktaxi SKA fungera. De ska serva människor som är i stort behov av hjälp och då får såna här fasoner inte förekomma. Det måtte väl vilken sunt tänkande människa som helst förstå. 


Den här sortens chaufförer skulle inte bara ha ett nyp i örat. De skulle bli skadeståndsskyldiga till den person de betett sig illa mot och dessutom bli avskedade. Det hade säkert inte skadat om det gjorts lite kontroller på cheferna också, för de verkar inte ha bättre förstånd än chaufförerna.

söndag 13 november 2022

Ingen igenkänningsfaktor

 
Känner ni igen det där när ni vaknar på morgonen och är fulla av energi?

Nej, inte jag heller.