Huvudbry

 Jag brukar handla receptfria varor på nätet. Det är både bekvämare och billigare än att gå till apoteket eller de butiker som ofta säljer den här sortens varor. Sista gångerna jag beställt har jag valt hemkörning. Frakten är alltid gratis och detta alternativet är toppen. Nu får jag paketet levererat hem till dörren bara någon dag efter att jag beställt. En utmärkt service!

Jag har ett litet miniapotek hemma med huvudvärkstabletter, näsdroppar och annat som behövs för vanliga förkylningssymptom. Förutseende som jag är så har jag också alltid lite huvudvärkstabletter med mig i väskan när jag åker iväg någonstans. Förr var det lite besvärligt när man skulle ta en tablett och det inte fanns något i närheten att skölja ner den med....såvida man inte tänkt till lite extra och hade något drickbart med sig.

Sen kom de munsönderfallande tabletterna. De har förenklat livet avsevärt. Nu är det bara till att stoppa tabletten i munnen och den smälter på tungan snabbare än snabbt.......om man lyckas få den ur sitt hölje dvs. De här tabletterna är förpackade i kartor där man kan riva av hur många som behövs. Tidigare kunde man bara trycka ut själva tabletten utan någon större muskelstyrka. Det är slut med det nu. Jag talar alltså om Alvedontabletterna. Att riva av en tablett från kartan är ingen konst, men sen börjar strulet. Det finns en liten pil på folien i ena hörnet som visar att det är där man ska ta tag och börja dra. Det är inte några svårigheter med att få loss den där lilla flärpen, men sen är det stopp. Jag vet inte om jag använder fel taktik eller jag inte har så starka nypor, men den här förbenade tabletten är nästintill inbrottssäker. 

Mitt tålamod säger ganska snabbt åt mig att plocka fram en kniv och skära ett litet jack i folien så jag kan trycka ut tabletten...eller tabletterna, för vid detta laget har huvudvärken ökat i styrka. När jag är hemma är det inga problem, men hur ska jag göra när jag åker iväg någonstans? Jag kan inte köra runt med en kniv i väskan ifall jag skulle bli stoppad av polisen. Jag inser att jag har bara två val vid sådana tillfällen....att stå ut med huvudvärken eller riskera att bli anklagad för brott mot knivlagen.

Jag sitter här och funderar

Det börjar dra ihop sig till julhandel snart. Snart och snart....det vimlar av tomtar och kulor och glitter och allt mellan himmel och jord i butikerna. Det har varit så nu några veckor. Och mitt i all julröran så finns det Halloweenpynt och spökkläder och godis. Har inte butiksägarna glömt något? Var finns alla kycklingar och pappägg och påskharar? Det är väl lika bra att blanda allt så man inte missar något. Helgerna känns mer och mer urvattnade. Jag tycker det var bättre när jag var barn. Då firades var helg för sig och på rätt tid; alltså inte flera månader i förväg. På den tiden såg man mer fram emot själva helgen.

Snart är det Black Friday....den mest onödiga helg som finns. Det har ingenting med oss svenskar att göra så jag tycker den borde skrotas helt. Det är REA året om numera och detta är bara ännu en reahelg, men givetvis med ett amerikanskt uttryck. Det är tydligen bättre då, har jag förstått. Att hålla fast vid denna helgen nu när smittspridningen börjat öka igen är totalt huvudlöst. Sportevenemang och biografer får endast ha ett visst antal åskådare, men på stora köpcenter gäller inte samma regler. Parkeringen utanför Väla är fullsmockad titt som tätt. En del gillar tydligen att leva farligt.

Egentligen behöver jag inte bekymra mig om detta. Jag har pynt så det räcker till alla helger hela året så något nyinköp behövs inte. Jag gillar inte att gå runt i butiker och trängas med andra kunder och i synnerhet inte nu. Då är det bättre att gå en runda i skogen eller ta en tur i trädgården....på behörigt avstånd från häcksaxen.

Jag måste tänka långsammare

 Folk med slarvig handstil har en hjärna som jobbar snabbare än handen.

Det har jag upptäckt ibland när jag skrivit en kom-ihåg-lapp och tagit med till affären så att jag säkert ska få allt med mig hem som jag behöver. Den är helt oläslig.

SOS

Igår hade jag en tid hos distriktssköterskan för att ta bort stygnen i mitt skadade finger. När jag kom dit blev jag presenterad för en ny sköterska som skulle börja jobba där, och hon frågae lite om olyckan medan Marika, min vanliga sköterska, hämtade material. 

-"Jag har hört om olyckan" sa hon när Marika kom tillbaka. -"Inte nog med det", svarade Marika, "sen råkade Gunnel ut för doktor Mayday också." Nej, tänkte jag, så hette inte läkaren. Det var en utländsk doktor som pratade väldigt dålig svenska. Varken jag eller sköterskan som hjälpte till förstod riktigt vad hon sa. Det kändes inte särskilt tryggt när inte ens personalen förstod varandra. -"Hon jobbar inte kvar här mer", fortsatte Marika, "för vi upptäckte fler saker hon gjorde som inte var acceptabla".

Vad det gällde vet jag inte, men jag vet att det gjorde så in i hoppsan ont när hon sydde i mitt finger. Marika berättade att det händer ibland att man bara droppar bedövningsvätska på när ett sår ska sys, men sen känner man noga efter så att bedövningen har börjat verka. Det gjorde inte den här läkaren, utan hon broderade glatt på fastän jag hade full känsel i fingret. Jag har som tur är ganska hög smärttröskel.

Efter att fått höra detta förstod jag varför läkaren fått namnet doktor Mayday. Även om man inte är i sjönöd är det nog säkrast att ropa på hjälp om man ser den här kvinnan komma in i undersökningsrummet. Fingret är läkt och nu håller jag på att leta efter stålhandskar. Något i stil med de som riddare använde i strider. Sen är jag "rustad" för häckklippning igen.

Promenadkompis

 

När jag går så vandrar mina tankar.

Även hjärnan får motion när jag går i skogen. Tankarna vandrar sin egen motionsslinga.

Besiktning

 

Idag på förmiddagen har jag en tid hos bilbesiktningen. Även om det inte gör lika ont som att gå till tandläkaren så är det lika nervöst. Det har poppat upp sådana här ställen i nästan vart kvarter nu, tycker jag. Idag är det många som slåss om kunderna. I och för sig är det bra, för då kan man jämföra priser. Det skiljer ganska rejält mellan besiktningsställena här runt ikring. 

När bilen fått sin dom hinner jag köra hem och äta lunch innan det är dags för nästa besiktning, nämligen mitt finger. Jag har fått en återbesökstid för sköterskan ville kontrollera så det läkte bra. Jag har inget obehag av det längre. Det är mest att det är lite bakvänt att hela tiden spreta med fingret. Så fort jag ska i närheten av något vått måste jag ta på en gummihandske. Det var väldigt viktigt att det inte blev blött. Om en vecka ska stygnen tas bort och sen är jag redo för nya äventyr. 

Det finns ju skor med stålhätta för att skydda tårna. Jag vet att Göran hade sådana skor när han jobbade. Kanske finns det handskar med stålfingrar, eller i varje fall ett slags stålfingerborg längst ut. Fingerborgar är jag van vid, så de vet jag hur jag ska hantera. Jag kan inte sy utan ett sånt på fingret. Det har blivit en vanesak så jag sätter automatiskt fingerborgen på så fort jag ska sy något för hand. Jag har faktiskt en hel del att välja mellan.

Sen fotot togs har det tillkommit ganska många. Kasthyllan hittade jag på en loppis och de små facken är helt perfekta för fingerborg. Givetvis använder jag inga av dessa. De står där bara som prydnad. Jag har från väldigt många länder, för mina barn och deras respektive köper till mig så fort de åker iväg nånstans där jag inte själv varit. 

Magi

 

Jag kan få choklad att försvinna. Vad är din superkraft?

När jag tänker efter så är jag nog ändå Superwoman....ibland.