Mycket underligt

 

Jag har ätit 58 Mozartkulor......

...........men jag kan fortfarande inte spela piano.

Inte Sveriges godaste bakverk

Det arrangerades en omröstning i fjor om Sveriges godaste bakverk. Tydligen röstades det landskapsvis. Gotland hade röstat fram saffranspannkaka och Småland ostkaka. Norrbotten valde punschrulle, som jag tycker är jättegott. I Skåne vann spettkakan av någon konstig anledning. Det finns väl ingen människa som gillar spettkaka? När jag var barn var det väldigt vanligt att man serverade "skånsk spiddekaga" på kalas, dop, begravningar och stora fester. Jag kan ändå aldrig minnas att jag hörde någon som lovordade den här kakan. Den var bara något som hörde till....som en tradition.

Första gången spettkakan nämns i Sverige är år 1642, då den åts vid drottning Kristinas hov i Stockholm. Troligtvis fanns något liknande redan på medeltiden. Den tros ha spritts till Sverige genom kokböcker. Ingredienserna är ägg, socker och potatismjöl. Det går åt tjogvis med ägg och massvis av socker till en stor spettkaka. 

Förr i tiden bakades kakan över öppen eld. Man hade då koner som man satte på ett spett och smeten spritsades på för hand under tiden som spettet snurrade runt. Varje lager måste stelna innan nästa kunde ringlas på och till sist avslutades det hela med sockerglasyr. Idag snurrar spetten mekaniskt. När man skär upp den här kakan måste man använda ett bågfilsblad annars blir det bara smulor av det hela. 

I början av 70-talet fanns nästan ett 50-tal spettkaksbagerier i Skåne, men idag är det bara ett fåtal kvar. Det har funnits ett bageri i Åstorp och jag var där med en klass på studiebesök. Det var intressant att se hur det gick till. Ägarinnan berättade att det var väldigt tidsödande så det är inte så konstigt att många bagerier lagts ner, Sedan år 2000 är skånsk spettkaka ett geografiskt skyddat livsmedelsnamn inom EU. Den måste alltså tillverkas i Skåne för att få bära namnet.

Det knastrar i hjärnan när man biter i den här kakan, en obehaglig känsla, och när man fått in en tugga i munnen så smälter kakan ihop som nåt slags lim. Den borde säljas med en varningstext: Kan ge obehagskänslor och munnen blir igenklistrad. När jag tänker efter så finns det åtminstone en person som hade behövt få munnen igenklistrad. Jag kanske skulle skicka över en bit skånsk spiddekaga?

Gymdags

Förra året tränade jag på vårdcentralens gym under överinseende av min fysioterapeut, Maria. Det var riktigt skoj, och det bästa av allt var att min axel blev bra. Hela VC skulle renoveras i fjor och i november var det gymsalens tur, så då avbokades alla tider. När nu alla helger var över tyckte Maria jag skulle börja igen. Denna gången är det ett knä och ryggen som får mest uppmärksamhet. Jag har varit flitig och gjort övningar hemma, men det går ju inte att jämföra med att träna med maskiner. 

Igår var jag på plats kl. 10 på morgonen och startade med att cykla. Milda makter så stel jag var! Det var med nöd och näppe jag tog mig upp på cykeln. Vilken tur att det inte var några hjul på den med tanke på den dåliga balans jag har. Jag hade cyklat ner både folk och fä.  

Maria hade sammanställt ett program till mig där jag fick testa olika maskiner som kunde vara bra för mitt artrosknä.

Jag fick också träna min balans. Det är bara till och konstatera att balans har jag inte. Att stå på en mjuk dyna och lyfta ett ben i taget var omöjligt. Hon hade placerat mig i ett hörn och det var tur för jag dunsade in i väggen varenda gång jag lyfte foten. Efter ett tag fick jag ge upp och testade i stället att stå stilla och bara vända på huvudet från sida till sida. Det gick aningen bättre, men att jag var så ostadig visste jag faktiskt inte om. När jag går ut har jag ju rollatorn att hålla mig i och inomhus är det alltid nån vägg eller möbel att luta sig mot. Maria menade på att det var viktigt att jag tränade upp balansen och det förstår jag. Det kan sluta illa annars. 

Jag har sett på TV när polisen stoppar onyktra förare och de ska göra lite tester. Jag har mer förståelse för dem nu. Det är inte så lätt när inte balansen är på topp. Fast här är det lite starkare drycker som är upphov till deras obalans. Det starkaste jag dricker är koffeinfritt kaffe, så jag behöver i varje fall inte oroa mig om jag skulle bli bli haffad för att jag kör vingligt med rollatorn.

Telia

Jag är som en gammal mobiltelefon.

Även om jag ligger på laddning hela natten känner jag mig nästan urladdad strax efter lunch.

Inredningstips

Jag gillar att prova på och göra saker som jag kanske inte är så bra på. Det är alltid spännande att testa nåt nytt. Göran hade ett stort snickarrum med en massa maskiner och andra verktyg. Han var inte så förtjust i att jag använde dem, utan han erbjöd sig alltid att fixa det jag ville ha gjort. Alla maskiner fick jag lämna bort när jag flyttade hit och även många av verktygen. Jag märker nu att jag hade behövt behålla en del, men jag har börjat köpa och samla på mig ett litet verktygsförråd.

I mitt kök har jag betydligt mindre skåp än jag är van vid. Ett av skåpen ovanför frysen är väldigt konstigt. Det finns ingen hylla där utan jag måste stapla allt ovanpå vartannat. Jag ställde in mina brickor och kakfat där och även mitt diskställ. Kruxet är att diskstället hela tiden ramlar över brickorna och det är så irriterande. Om det funnits en hylla där hade det löst alla problem.

Jag funderade på om jag kunde göra ett fack där som diskstället kunde köras in i. Då behövde jag inte lyfta på allt när jag skulle ha tag i en bricka. I förrådet hade jag en garderobshylla och den skulle passa bra om den blev tillsågad efter mått. Jag har köpt en mindre såg och nu mätte jag hur stor hyllan behövde vara och satte igång att såga.

Det gick galant. För första gången i mitt liv kunde jag såga alldeles rakt precis efter linjen jag ritat. Självförtroendet växte. 

Jag ville inte spika eller såga i skåpet för att fästa hyllan, så jag använde dubbelhäftande tejp. Det brukar fungera bra och kan hålla ganska tunga saker. In emot väggen baktill passade det perfekt, men jag hade tydligen mätt fel på en mm när jag mätte höjden på hyllan, för när jag fått den på plats var den lite vinglig. Fram med verktygslådan igen och där hittade jag några möbeltassar. De kilade jag in på ett par ställen under hyllan och nu satt den fast ordentligt. På långt håll och med svag syn ser det riktigt proffsigt ut, men jag tvivlar ändå på att jag blir erbjuden något jobb inom snickeribranschen.

I städtagen

Nu när alla julsaker var bortplockade tänkte jag det skulle passa med en storstädning av lägenheten. Det gillar jag, för då syns det att jag har varit i farten. Jag läste nånstans att städning är egentligen bara att man flyttar runt på saker och sen får man lägga lika mycket tid på att fundera var man lagt dem. Det stämmer ibland. Jag tänkte börja med köket och när alla skåp och lådor var klara gav jag mig på kylskåpet. Sen var det frysens tur. Det var välbehövligt för jag hittade en del som jag borde slängt för ett tag sen. Nu är där ordning och reda. 

Det var bara till att stänga frysdörren och sätta mig och vila, tänkte jag. Så fel jag hade! Dörren gick inte att stänga. Jag kontrollerade lådorna igen att de var inkörda så långt det gick. Jag tryckte extra på dörren, men det hjälpte inte, för när jag släppte den så for den upp igen. Förr var jag lugn som en filbunke, men nu blir jag  hispig för det minsta och tänkte att nu töar allt köttet upp så jag får stå hela natten och laga mat. Då gjorde jag som jag brukar när jag får problem……ringde Bo, min svärson. 

Han sa jag kunde ta det lugnt för han kom när han slutat jobba. Silvertejpen åkte fram och jag fick dörren ganska tätt intill själva frysen. När Bo kom, tog han bort tejpen, öppnade dörren och sa: "Jaha, där har vi felet." Tidigare på dagen hade jag tappat en plastkork som jag inte kunde hitta igen. Den var genomskinlig och jag ser ganska dåligt så hur mycket jag än letade så var den borta. När jag sen öppnade dörren till frysen hade den lyckats kila in sig under dörren på nåt mystiskt vis. Bo drog fram korken och stängde dörren hur enkelt som helst. Han är min räddande ängel i alla situationer. När han gick sa han: ”Jaha, nu har jag varit på ett korkat uppdrag.” Jag kunde bara hålla med.

Detaljerat

 

Min våg visar inte bara kilo och BMI. Den räknar även ut fettprocent, muskelmassa och en hel del annat.

Jag kom fram till att min kropp väger 50 kg. Resten är skönhet och karisma.