Osköna ljud

 Der visas ibland en reklamsnutt med norrlandskillar som spelar in vad de anser vara sköna ljud. Deras smak stämmer inte direkt in på min, men jag kom att tänka på att det finns en del ljud som jag tycker om och en del som jag avskyr eller tycker är obehagliga. 

Ett ljud som jag inte gillar, men absolut inte blir rädd av är åskmuller. Jag tycker bara det är obehagligt. Det är egentligen konstigt att jag inte är åskrädd, för mina föräldrar gjorde då allt för att skrämma upp en liten unge. Båda mina föräldrar var uppväxta på landet och det hände ofta att blixten slog ner i någon av byggnaderna. Hela familjen samlades i ett rum under åskvädret. Hände det på natten klädde alla på sig och satt och väntade ifall blixten slog ner och det började brinna. Då var alla redo att rusa ut ur huset. När jag var barn bodde vi i hyreshus men vi hade samma rutin som mina föräldrar alltid varit vana vid. Mor plockade fram allt som var värdefullt och som vi kunde ta med oss ifall det värsta skulle hända. 

Det finns ett annat oskönt ljud som är helt nytt för mig...nämligen brevinkastsmällen. De första gångerna jag hörde det blev jag faktiskt lite rädd för det väsnades rejält och jag hade inte den blekaste aning om vad det var som hände. Jag trodde att nåt i lägenheten ramlat ner. 

Vilken lyx att inte behöva ge sig ut till postlådan i vilket väder det än är för att hämta in post. Ärligt talat är det inte så mycket post som dimper ner på dörrmattan. De flesta räkningar dras via autogiro och resten tar Kivra hand om. Handskrivna brev eller vykort är sällsynta hos mig. Jag skickar inte själv iväg några och då kan jag knappast förvänta mig att få några heller. Fördelen med att inte få så mycket post är helt klart att det blir mindre att lämna i pappersåtervinningen.

På skojakt

 I lördags åkte jag till Väla. Det är evigheter sen jag besökte det shoppingcentret. I år fyller det 50 år och det har byggts om och byggts ut och det är inte slut än. Idag huserar ca 200 olika butiker där och det finns massor av restauranger och fikaställen om man känner för en paus. Jag gillar att det aldrig känns trångt hur många människor som än spankulerar runt där. 

Mitt mål var att hitta ett par snygga skor. Jag har alltid varit förtjust i skor ända sen jag var tonåring. Uttrycket: om skorna passar...köp ett par i varje färg.....tycker jag är en bra uppmaning. När jag var yngre räckte det med att få syn på ett par snygga skor, kolla storleken och sen kunde jag nästan gå direkt till kassan. Jag hade väldigt skovänliga fötter. Idag är det helt annorlunda. Det blir till att prova och prova och prova i det oändliga. Sitter inte skorna skönt så får jag ont i ryggen. Ännu en nackdel är att de skor som passar mig idag sällan är billiga, men det är bara till att acceptera. 

En ny skobutik hade öppnat på Väla och det var dit jag ställde kosan. Damskorna var en besvikelse. Vilka tråkiga färger! De fanns i alla nyanser av brunt, beige och grått, men jag ville ha några som syntes på långt håll. Jag tittade på herrskorna i stället för jag lever på ganska stor fot. Ett par lejongula skor "ropade" på mig och jag skyndade mig att plocka ner dem från hyllan.

Jag saknar faktiskt lite tiden då Rasmus och jag åkte iväg och handlade skor. Hans provningsritual var omfattande. Först ställde han sig på tå och sen var det sicksacksteg som gällde, lite hopp på stället och därefter gick han först sakta och ökade sen farten succesivt. Sluttestet var att springa en runda runt alla skoställen i butiken. Min testmetod är betydligt enklare. Jag går lugnt och sansat runt i butiken. 

Skorna kändes jättebra så de fick följa med hem och nu lyser de så glatt i min skohylla.

Den bästa dieten

Man blir bara rynkig av att banta. Det är bättre att äta gott och hålla skinnet spänt.

Dessutom är det en väldigt enkel diet att följa.

Granne med Hitchcock

En morgon för några månader sen hajade jag till när jag tittade ut genom fönstret. Fyra megastora fåglar cirkulerade över hyreshuset i motsatta kvarteret.Vingspannet var imponerande. Jag kunde inte urskilja vad det var för sorts fåglar, men med tanke på storleken så måste det vara rovfåglar. När jag tittade närmare såg jag att de var fästa i en lina från taket. Ängelholm är en mysig stad och det tycker även fiskmåsarna, som gärna bygger bo på taken. Inga hyresvärdar vill ha hyresgäster som inte betalar hyran. Dessutom är fiskmåsarna väldigt aggressiva när de har ungar. Men jag tror faktiskt inte att de här skrämselrovfåglarna gör någon nytta, för jag ser ofta fiskmåsar flyga runt dem precis som om de ville retas.

Det är inte tillåtet att mata småfåglar när man bor i hyreshus och det har jag full förståelse för, men jag kan ändå sakna det lite, Vi hade alltid besök av en massa olika fåglar när vi bodde i hus. Vi hade många olika matstationer och det var fullt överallt.

Det var så kul att se när de kom med sina små ungar.

Ettt par år hade vi även koltrastar som bodde på vår altan. Det berodde på att vi aldrig märkte när de började byggaa bo, och sen var det helt omöjligt att ta bort det när de installerat sig. Nu får jag njuta av småfåglarna när jag går längs ån i stället.

Namaste

 

När Göran var sjuk köpte vi en manick som mätte både puls och syrehalt i blodet. Det var väldigt  viktigt att hålla koll på det. Efter det att jag drabbades av hjärtflimmer blev jag helt nojjig. Jag kollade pulsen stup i kvarten. Till slut gick jag runt med den här mätaren på fingret hela dagen. Det såg ut som om jag hade en megastor lösnagel. För att komma ifrån den här manin placerade jag mätaren högst upp i ett köksskåp. Då var jag tvungen att hämta en stege för att nå den och det blev inte lika enkelt längre. 

På min vårdcentral fick jag veta att det fanns nåt som hette medicinsk yoga. Det är en yogaform med fokus på andning och avslappning. Metoden används på över 300 vårdenheter i Sverige och har funnits sen 1997. Den lär vara mycket bra för de som lider av stressrelaterade problem, utnattningsdepression, hjärtproblem m.m.

Vi är fem stycken i kursen och den består av 6 entimmeslektioner. Ledaren har en väldigt lugn och sövande röst. En av deltagarna somnade så ledaren fick väcka personen ett antal gånger. Jag sitter på en stol och gör rörelserna för det är helt omöjligt för mig att komma ner på golvet......fast det är klart värre att komma upp.

Det är tveksamt om jag kommer att vara så här vig efter 6 lektioner.

Första gången jag kom dit märkte jag att en av de andra deltagarna iakttog mig hela tiden och det kändes lite obekvämt. Innan lektionen började kom hon fram till mig och sa:"Vi känner nog varandra." När jag tittade lite närmare på henne såg jag att det stämde. Vi räknade efter att vi hade jobbat ihop på en förskola i Åstorp för 24 år sedan. Hon sa, att hon kände igen min röst med en gång och när hon då såg vem som pratade var hon helt säker på vem jag var för jag hade inte förändrats ett dugg.

Jag vet inte om jag ska ta det som en komplimang. Antingen ser jag ut som 55 idag eller så såg jag ut som 79 när vi jobbade ihop.

Självklart

 

Jag vaknade och lyfte armarna. Jag böjde på knäna och vred på huvudet. Samma ljud hördes: CRAAAACK!!!! Jag kom till den slutsatsen att jag är inte gammal. Jag är krispig.

Så måste det vara.

Maskerad

I morgon är det dags för final i Masked singer. Jag har ännu inte lyckats gissa rätt på vem som gömmer sig bakom någon av maskerna. Ledtrådarna har varit för svåra för mig. Min favorit är Kameleonten, och jag hoppas hon vinner.

Kameleonten är ett spännande djur. Man kan säga att den vänder kappan efter vinden. Den kan smälta in var som helst. Det är nästan som att vara osynlig. Jag har aldrig sett ett sånt djur i verkligheten och det är inget jag längtar efter heller.

Djur precis som växter är indelade i en massa olika grupper. Jag tycker det räcker med två grupper, nämligen gulliga djur och läskiga djur. I den första gruppen räknar jag givetvis in hundar, katter, bondgårdsdjur och en del vilda fyrbeningar. I den andra kategorin räknar jag in allt som krälar eller har onödigt många ben som t.ex. spindlar. Jag är inte speciellt förtjust i insekter över huvud taget. Jag vet att alla levande varelser, förutom terrorister och maktgalna politiker, behövs och gör nytta, men det betyder inte att jag måste gilla dem. 

Ett nytt försök

Jag tänkte ta mig i kragen och starta upp bloggen igen. Alla kommentarer, mail, sms och telefonsamtal från er har fått mig att längta tillbaka. Det har hänt mycket under den här tiden....både positiva och negativa saker. Att vi nu har vårväder gör att allt känns så mycket lättare. 

Jag har varit lyckligt lottad tidigare och sällan varit sjuk, men min läkare tröstade mig med att jag nu var fullvuxen och då fick jag räkna med lite krämpor. Jag gick med kryckor i flera månader p.g.a. ett störande diskbråck och höftartros. Det var inte så lyckat, för det blev snedbelastning när jag gick, och jag har som grädde på moset fått inflammation i axeln. Jag går nu hos sjukgymnast och har fått tips om en del rörelser som ska hjälpa. Det gäller både för axel och höft.

De här rörelserna gör jag två gånger om dagen. Jag har aldrig varit någon förespråkare för gymnastiska rörelser, men dessa är helt ok.

Kryckorna har nu förpassats till förrådet i källaren och i stället har jag skaffat mig en fyrhjuling. Rasmus och jag skojade alltid förr om att när jag blev gammal skulle jag köpa mig en orange rollator och montera dit en motor och ståbräda....ungefär som en elsparkcykel. Så bråttom har jag inte just nu så jag letade på nätet efter en helt vanlig rollator. Jag hittade en modell som verkade bra, och det stod att den var lätt att köra på alla underlag, men jag ville naturligtvis se den i verkligheten först innan jag bestämde mig. Vi åkte till butiken i Helsingborg och kom in i ett stort rum med bara rollatorer. Det kändes som att gå in i en bilhall. Modellen jag sett på nätet levde inte upp till förväntningarna. Den var väldigt bred och hjulen var megastora. De såg ut som traktorhjul. Jag hade bara tänkt gå med den på kullerstensgatorna här i sta´n, men detta liknande mer ett terrängfordon. 

Som tur var fanns det många andra modeller att välja bland. I ett hörn stod en väldigt nätt sak. Fronten var avsmalnande och hjulen ganska små. Framtill fanns en tygväska med lock, så inte alla kan se vad man handlat. Jag fastnade direkt för den. Jag valde att få den i jeansblått för det passar till vilken färg jag än har på mina kläder. Den hade t.o.m. en liten ringklocka och bakljus eller reflexer. Det som saknades var strålkastare fram. Det är inte så farligt nu när det är ljust så länge men till hösten får jag fundera ut något. Det lutar åt ett diadem med batteriljus i stil med en Luciakrona.