torsdag 22 november 2018

Styrelsemöte i vägföreningen


Jag är medlem i en liten vägförening. Den är riktigt liten, vill jag lova. Föreningen har två medlemmar, nämligen jag och min grannfru. Anledningen till att vi startade den är att hennes man sågade ner en buske i vår gemensamma spireahäck, när Göran låg på lasarettet. Det gjordes enbart för att jag lätt skulle kunna gå in till dem om jag behövde hjälp med något. För att jag eller min grannfru inte skulle snubbla på rötterna slängde hennes man på en bunke grus. Det blev en perfekt gångstig. Vi tyckte att den här öppningen var så smart, så vi har behållit den. Öppningen är precis rakt framför min ytterdörr och sen behöver jag bara promenera över grannens gräsmatta så är jag framme vid deras köksdörr.

Resten av häcken sågades ner i våras och den har skjutit upp nya skott och växt sig ganska hög och tät redan. Att det är ett litet mellanrum i den syns inte från gatan så det är inget som ser konstigt ut. Alla vägar ska ha ett namn, men så långt har vi inte kommit än. Eftersom det är en privat väg får vi själv ansvara för underhållet av den. Därför är det bra med en vägförening, för då kan man ta upp problem som dyker upp. Min grannfru och jag beslöt oss för att hålla styrelsemöte på fiket nere i centrum.


Förra tisdagen åkte vi ner strax efter två och satte oss vid ett fönsterbord efter att ha beställt kaffe och var sin bakelse. Några vilda diskussioner var det inte tal om, utan vi pratade lugnt och sansat om lite av varje. Efteråt kom vi på att vi glömt prata om vår gemensamma lilla vägstump. Strax före tre började servitrisen gå runt och sopa bland borden, och vi blev aningen fundersamma. Ett par minuter i tre sa hon:"Jaha, nu stänger vi." Klockan tre?!?!?! Det är väl mitt i fikatiden? Hur tänker man som kondisinnehavare då? Vi fick klart gå därifrån, men bestämde snabbt att nästa styrelsemöte ska hållas på ett fik som har öppet längre.

Nästa mötes dagordning tar upp hur vi ska dela upp snöskottningen i vinter och hur mycket vägsalt som behövs köpas in. Det kan mycket väl bli en snörik och hal vinter i år. Vi får nog själva stå för inköpen för jag antar att kommunen inte är så intresserade av att ge oss ett bidrag....inte ens några kaffepengar.


24 kommentarer:

  1. Hahaha....ni är för goa!! Jag fick mig ett gott skratt.
    Vem är ordförare, sekreterare och kassör?? Ni kan kanske ansöka om pengar till vägunderhållning.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi turas om med ordförandeskapet.

      Radera
    2. Kan du förresten komma in på din blogg nu?

      Radera
    3. Nej jag har inte lyckats komma in, inte ens med mobilen, så det är nog något med inställningarna på min blogg. Det är även varit för mycket här om helgerna så jag har inte kunna bett ungdomarna om hjälp.

      Radera
  2. Ha ha vad kul ni har!Ansök i styrelsen om fikapengar!
    sv..Man ska ha roligt medan man kan!
    Ha en bra dag!

    SvaraRadera
  3. Roligt, finurligt och klurigt, ler mellan raderna och tänker att ni har en sju särdeles grannsämja jag menar styrelse :-)
    kram

    SvaraRadera
  4. Haha ... låter som en lagom vägförening :) Konstigt café som stänger mitt på eftermiddagen ... hur tänker de då?
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inget fik som vi tänker besöka i fortsättningen.

      Radera
  5. Det låter som en smidig och behaglig vägförening på alla vis. Tyvärr är nog inte alla lika idylliska har jag erfarenhet av.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog enklare om det inte är så många medlemmar i föreningen.

      Radera
  6. Vilken härlig vägförening ni är :) Och trevligt verkar ni ha, så jag tror inte det blir några problem med att komma överens. Men synd att inte kommunen vill skjuta till lite fikapengar till er!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi ska skicka in en ansökan och se vad resultatet blir.

      Radera
  7. En sådan vägförening skulle vi ha i stället för Mulde Strandkviors Vägförening, där det ska faktureras ut för årets underhåll till 43 delägare varje år.
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ojdå! Det är betydligt enklare här.

      Radera
  8. Haha, det är bra att finna anledningar att verkligen se till att träffas!

    Apropå er stig, en jättebra grej med omtanke bakom! Bra grannsämja förstår jag. Lycka till med kommande föreningsmöten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här sortens möten ser jag alltid fram emot.

      Radera
  9. PS! Har du ändrat på något i dina inställningar? Problemet jag hade har inte återkommit sedan jag tänkte att jag kommer att försöka en massa gånger i fortsättningen. Går kommentaren igenom så får det vara. Sedan dess har blogspot fungerat hos dig som hos andra! ;.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte gjort några andra inställningar. ett tag kunde jag inte själv svara på kommentarerna på min blogg och kunde inte sätta in foton, men allt sånt strul är borta igen.

      Radera
  10. Du och din grannfru måste vara medlemmar i Sveriges trevligaste vägförening. Och ni borde absolut få ett bidrag från kommunen. Grannsämja bör premieras och prioriteras.
    Min väninna G och jag är med i två föreningar. Den ena, Fumliga Fingrar (FF), kom till för att vi skulle göra färdigt påbörjade handarbeten som blivit liggande. Den andra förkortas FEIS (För Estetiken I Samhället) där vi under våra gemensamma promenader i närområdet brukar ha åsikter om oklippta gräsmattor, vildvuxna blomrabatter, omålade staket, o.s.v. Eftersom både FF och FEIS också bara består av två medlemmar så blir mötena aldrig långa och tråkiga. Och de avslutas alltid med fnissigt fika hos någon av de två medlemmarna.
    Det känns härligt befriande att emellanåt få vara lite "knäpp".
    Kram från norr!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! De två föreningarna verkar vara lika givande som vår vägförening. Man måste inte alltid ta allt så allvarligt. Lite "knäpphet" livar upp.

      Radera
  11. En störtskön vägförening men en dåligt fik.
    Sånt kan man råka ut för, men då är det bara att byta fik.
    Torsdagsfikakram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi ska hålla våra möten på ett annat fik.

      Radera