söndag 8 december 2013

Adventsutmaning

2:a advent

 Min farmor hade alltid pappersvepor som hon satte upp på väggen med häftstift, och det var alltid gammeldagsmönster med tomtar och djur och massor av snö. Hon köpte nya till varje jul, för de blev lite trasiga i kanterna. Det kan bero på att vi barn tittade lite väl ingående på dem. Jag har sett att det finns att köpa fortfarande, men det är lite enklare med sydda vepor, för de är inte lika ömtåliga. 


Denna stora vepa har min svärmor sytt. Vi fick den i julklapp andra året vi var gifta, så den har några år på nacken. Den är fortfarande lika fin. Jag förminskade mönstert och sydde var sin kudde till mina barn, som de hade på sina rum när de var små. Nu är det barnbarnen som sitter och känner på tomtens mjuka skägg. Det är sytt med ryaknutar. 


Min mor var väldigt duktig på att brodera och det är hon som sytt detta motivet. Det passar så bra att hänga i köket, tycker jag. Mor hade det alltid i sitt kök när vi firade jul hemma hos mina föräldrar. 


Mina barn gillade att pyssla när de var små. Båda döttrarna håller fortfarande på i samma stil. Vi brukade sitta runt köksbordet och "klippa och klistra". Ett år gjorde jag den här tavlan. Det ska föreställa en plåt med pepparkakor. Figurerna är utklippta i filt och limmade på bakgrunden, som är en tygöverklädd spånskiva. Den har alltid hängt precis innanför ytterdörren i alla år, och det känns inte som en riktig jul förrän den här tavlan är på plats.

Om du vill se fler adventsutmaningar så gå in här. 

24 kommentarer:

  1. vad fina :) alla tre, jag kommer också ihåg de där pappersveporna, de var ju så vackra med sitt gammeldags mönster
    ha en fin andra advent nu
    Sv: jo, den adventskalenderna är ordentligt julig :)
    kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att man fortfarande kan få tag på pappersvepor.

      Radera
  2. Alla så fina, gillar speciellt mycket köksvepan :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker också om den eftersom den får mig att tänka på min mor.

      Radera
  3. Just de där gammeldags julsakerna kan man ta fram till jul. Då blir det nostalgi. Övriga året känns det inte lika bra.
    Jag kom att tänka på flanellograf när jag såg din "filtplåt". Kom du ihåg flanellografen? Känns som Hedenhös (den här julkalendern vet jag inte om jag fastnade för).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst minns jag flanellografen. Det var tider det! Min "fröken" använde den ofta i undervisningen i ettan och tvåan.

      Radera
  4. Fina julvepor... den i mitten - är ganska lik en som min mamma hade i köket. Den fick brorsan någon gång för många år sedan... hm... undrar om han har den kvar...
    Jag har faktisk en vepa och en duk som jag broderat själv... inte illa va? Mormor höll på att få slag när hon tittade på baksidan... hon var så noga med att det skulle vara så fint på avigsidan att det nästan skulle vara svårt att skilja den från framsidan... på mina alster är det inte alls svårt :)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min mor var också så där petnoga så även om man lagt duken med avigsidan uppåt så var det ingen som hade reagerat. Jag är mer som du. Men det kvittar ju hur baksidan ser ut. Tror ingen lyfter på duken och kikar.

      Radera
  5. Du har ärvt din händighet efter din mor och du har gett den vidare till dina barn....Det var många skratt innan Gun fattade hur alla pjäserna går.. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är alltid roligt när sånt går i arv. Min dotter som släktforskar har upptäckt att det finns många skräddare bakåt i vår släkt.

      Radera
  6. Vilka fina julbonader, jag har en hel del broderat också, men har inte plockat fram dem än. Roligt med fina minnen till varje bonad. Titta in hos mig om du vill, så får du läsa om min adventsutmaning.
    //Anne-Lie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker också det är kul att man har lite minnen kring gamla saker. De blir lite mer värdefulla då, känns det som.

      Radera
  7. De där pappersveporna kommer jag ihåg från barndomen. Själv har jag bara broderat en julgransmatta till första året med barn. Den har nu hängt med i 35 år. Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska också snart plocka fram min julgransmatta. De slits nog aldrig ut den korta tid man använder dem.

      Radera
  8. Min mamma har broderat massor genom åren och nu är det så roligt att välja mellan de fina juldukarna, för alla får inte plats samtidigt.
    Jag trodde först att du visade en plåt med kakor och undrade om några var med choklad ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Nej, jag har inte varit så flitig med bakandet i år.

      Radera
  9. Ja, de där pappersbonaderna kommer jag ihåg.
    Jag har också några bonader som mor broderat. En av dem tar jag fram närmare jul. Det finns en plats för
    den i hallen. Den för byta plats med en flamskvävnad, även den gjord av mor.
    När jag såg din pepparkaks- bonad var min första tanke att det var värst vad du lade kakorna fint på plåten.
    Nu vecka i morgon. Här blir det julklapps-köp.
    Vad du än gör - ha det bra.
    Kram Viola

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att Rasmus och hans mamma står för pepparkaksbaket i år med.

      Radera
  10. Många fina minnen ploppade upp nu. Har fått ärva en hel del vepor och massor av fina juldukar. Tänk vilket jobb som ligger bakom dessa hantverk. Minns oxå mycket väl de fin pappersveporna. Man kunde sitta och titta på dem hur länge som helst.
    Ha nu en fin Måndag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja pappersveporna var så detaljrika. Man hittade nya saker varje gång man tittade på dem.

      Radera
  11. Vilka fina vepor. Själv har jag ingen, men skulle önska att jag hade en att plocka fram varje jul.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är glad att jag har de här veporna som min mor och svärmor gjort.

      Radera
  12. När jag var barn så satte min mamma också upp pappersvepor i rummen och ofta köpte nya till varje jul
    jag tyckte det var så roligt att vara med och välja dem och få den uppsatta och att titta på
    fina sydda och broderade vepor på bilderna här hos dig
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Julvepor är något som jag minns från min barndom, så det är kanske därför jag vill hänga upp dem nu också. Lite nostalgi.

      Radera