onsdag 28 februari 2018

Nyårslöfte del två av tolv

Jag får givetvis inte glömma att redovisa vad jag gjort för något nytt den här månaden som jag aldrig provat på förut. Som tur är händer det mycket kring Rasmus som jag tycker är kul att se om jag klarar av.


Han började tidigt att åka skridskor. Det är bra med barn för de har inga förutfattade meningar om vad de kan eller inte kan. Det är bara till att ge sig på det tänkta och se hur det avlöper. De första gångerna "drattade" han naturligtvis på ändan, men skam den som ger sig.


Ganska snart hade han fått kläm på det hela och åkte iväg med puck och klubba. Jag har inte spelat ishockey den här månaden utan det var något mycket lugnare. Jag har tittat på när Rasmus packat ihop hockeyprylarna för att bege sig till ishallen med kompisarna. En del gånger har det hänt att han virat ny tejp runt nederkanten på klubban....blad tror jag det heter. Den tejpen finns visst i lite olika färger. Det ser ganska kul och enkelt ut att veva runt, så jag tänkte att det kan nog jag med klara av. Jag fick testa på en av hans klubbor. Det var inte riktigt så lätt som det såg ut. Meningen var att det skulle snurras i raka fina varv runt bladet, men jag fick veck lite här och där. Jag vet inte om det har så stor betydelse för själva spelet, men jag såg att Rasmus var väldigt noga och gjorde om när det inte blev slätt. 



Jag gjorde så gott jag kunde och Rasmus var diplomatisk och sa att ´det var bra för att vara första gången jag gjort det´. Tydligen hade jag inte gjort ett toppjobb. Kan undras om han tog av tejpen och gjorde om det hela när han var ensam.

8 kommentarer:

  1. Klart att han inte ville göra favoritmormor besviken, så han lät nog tejpen sitta kvar.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Rasmus är väldigt diplomatisk.

      Radera
  2. Bra jobbat ändå ... det har jag inte testat, men så har jag ingen i min närhet som spelar hockey heller :)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är kul att prova på lite olika saker.

      Radera
  3. Som liten hade jag en hockeyklubba som jag minns lindades med röd tejp. Hur pass jämt det blev har jag ingen aning om. Som nioåring bröt jag mitt ben illa i samband med skridskoåkning men jag har ändå fortsatt att åka. Är väl ingen isprinsessa men hyfsat snabb vilket brukar imponera på eleverna. Fast numera låter jag klubban vara.

    Kram och grattis till din nya erfarenhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag åkte också mycket skridsko som barn och tonåring, men idag hade jag nog inte kunnat hålla balansen.

      Radera
  4. Yvonne Ulla Bengtsson28 februari 2018 09:28

    Jag tycker att det ser bra ut!
    Du har så rätt oväsentligheter ska man strunta i!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag kan kanske träna upp min förmåga.

      Radera