tisdag 20 juni 2017

Åldersrelaterade intressen?


Jag läste en väldigt underlig intervju häromdagen. Den handlade om en dam som snart fyllde 50 år. Hon påstod att när man kom upp i den åldern så förväntades en kvinna att bli pysslig, göra bordsdekorationer och längta efter barnbarn. På henne lät det inte som något positivt alls, utan mer lite löjligt. Milda makter......då har jag alltid varit i 50-årsåldern för jag har alltid gillat att pyssla, har alltid gillat att duka och dekorera snyggt och jag har alltid älskat barn. Om nu det här levnadssättet är synonymt med 50-årsåldern så måste det betyda att jag fortfarande är 50 år.


När jag var i 10-årsåldern "jobbade" jag som barnflicka varje dag under sommarlovet. När sen skolan var i gång satt jag barnvakt de flesta helger. Jag utbildade mig för att ta hand om barn och har jobbat på spädbarnshem, barnsjukhus, daghem (eller som det heter idag förskola), fritidshem och skola. Jag är så lyckligt lottad att jag fått tre egna barn och fyra barnbarn. Men jag kan inte påstå att jag längtade efter barnbarn innan de var födda. Då hade jag så mycket annat att pyssla med. Men nu....när de finns .....längtar jag ständigt efter dem.


En inredares jobb är att hitta på nya idéer och lösningar så det ska bli trivsamt där man bor eller arbetar. Det är dessutom väldigt populärt just nu att pyssla med saker i hemmet. Jag tror inte att alla inredare är 50-åriga kvinnor utan det är ett intresse som alla kan ha både män och kvinnor oberoende av ålder.


Hon hade även synpunkter på pensionstiden. Enligt henne var det många som pensionerade sig alldeles för tidigt. Det tror jag faktiskt inte att det är så många som har råd att göra. Själv började jag jobba på Barnsjukhuset i Helsingborg när jag var 19 år och jobbade sen fram tills jag var 65. Efter ca 45 års passande av arbetstider så var det rena himmelriket att bli pensionär. Bara en sån enkel sak som att man vaknar en morgon och tänker att.....näää, jag struntar i att gå upp nu....jag somnar om i stället....och det kan vara antingen en måndag eller en tisdag eller vilken vardag som helst.


Nu har jag dessutom tid att åka bort när jag vill, göra allt roligt jag aldrig hann med tidigare och helt enkelt bara njuta av livet. Ibland verkar det som om det är något fult att ha den inställningen. Men det struntar jag fullständigt i. Jag längtar inte alls efter att börja förvärvsarbeta igen. Det är toppen att var pensionär, över 70 och kunna pyssla och träffa barnbarn lite när som helst. Jag kan inte låta bli att undra vad som förväntas av en 50-årig man. Med dagens jämställdhetstänk borde det vara samma.


16 kommentarer:

  1. Ja, det var en underlig inställning. Det verkar finnas mänga människor numera som har underliga tankar kring det mesta i livet. Verkar nästan vara en folksjukdom.
    Undras just hur en person i 50-årsåldern (som jag är) som inte har de intressena skall klara sig? ;)
    Ha en fin oplanerad tisdag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Ja det kan kanske bli problem.

      Radera
  2. Den kvinnan i femtioårs åldern har helt klart åldersnojor och många förutfattade fördomar. Stackars henne!
    Jag är född femtioåring om det skulle vara så som hon tror att det är.
    Det är toppen att vara pensionär, jag håller med. Man kan själv avgöra när man stiger upp och så vidare, bara ta det som man själv vill för det mesta.
    ( nu tänker jag inte på sommarcaféet, det är sju veckor öppet av 52 möjliga, så det blir mycket pensionärsliv i alla fall ;))
    Ja, vad förväntas av en femtioårig man?
    I natt har det regnat här, välkommet, för här var torrt. Må solen lysa över dig idag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Den ser redan ut att var framme. Åldersnoja är rätt ord. Intressen har väl knappast med varken kön eller ålder att göra.

      Radera
  3. I mina öron så låter det som en kvinna med en hel del förmodar. För min del har intressen inte med kön eller ålder att göra. Tack och lov! Man gör det man tycker är roligt och intressant helt enkelt :D

    SvaraRadera
  4. Finns folk till allt, säger jag bara.
    Jag känner inte alls igen mig i den kvinnan, nepp.Jag är en frigående kvinna som väljer - och ställer upp där det behövs.
    Älskar alla mina barn och barnbarn men glömmer inte mig själv.
    Solig kram 💛

    SvaraRadera
  5. Oj då!! Då har jag varit i 50 år åldern länge!
    Getingar ska man akta sig för!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror den där damen är helt ute och cyklar.

      Radera
  6. Ja, inte håller jag med henne, inte för fem öre! Vilka konstiga påstående - Göra bordsdekorationer! Det är härligt att vara pensionär och man har fullt sysselsättning med diverse och samtidigt kan man lata sig precis som man vill.
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker inte jag känner mig arbetslös......det finns så mycket att göra......om man vill.

      Radera
  7. Haha, den var rolig, den sista meningen - en verklig fullträff! Det är underbart att vara pensionär när man jobbat ett helt liv tidigare och som du skriver varit tvungen att passa tider och aldrig kunnat åka på semester annat än på sommaren eller loven. Ovanligt korkat uttalande av en 50-årig kvinna.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om hon nu verkligen menade vad hon sa, så tycker jag riktigt synd om henne att ha en sån missuppfattning om livet.

      Radera
  8. Hm ... ibland blir man fundersam hur folk tänker - eller i alla fall i vilken tid de lever! verkar som en kvinna som lider av att bli äldre och ser ner på oss som är pensionärer...nästan lite synd om en människa med så dålig verklighetsuppfattning!
    Själv har jag väl enligt hennes tankar inte fyllt 50 än ... har aldrig varit speciellt "pysslig" - vare sig före eller efter 50-årsdagen :)
    Ha det gott!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Du är rena ungdomen i jämförelse med mig. Jag tycker också att hon har en väldigt snedvriden uppfattning om ålder.

      Radera