tisdag 29 november 2011

Ett stressigt inlägg


Jag tror många gånger att det är den här idylliska bilden av julfirandet som kan få många att känna ångest. Så behöver absolut inte ett julbord se ut. Det är helt individuellt vad man vill bjuda på. När jag var barn firade vi alla jular hos mina farföräldrar på deras lantgård. Det var en sån där riktigt gammaldags jul, ungefär som på bilden. Vi var väldigt många som samlades, men aldrig nånsin märkte jag att farmor var stressad eller irriterad. Hon lagade mat för hon tyckte det var roligt och hon såg fram emot julafton lika mycket som vi barn. Hon hade inte den pressen på sig att allt skulle vara nyputsat och städat inför julen. Det städades som vanligt och sen hängdes pyntet upp. Alla stortrivdes och hjälpte till med det man kunde. Jag har alltid tyckt det varit så konstigt att man skulle vända ut och in på hela huset bara för att man skulle kunna fira jul. Det måste vara mer befogat att göra det efter jul när en barrande gran och vissna julgrupper och annat ska bort. 

När mina farföräldrar inte fanns längre tog min mor över julfirandet. Vi var fortfarande många som samlades, nu i mina föräldrars sommarstuga. Mor var superduktig på att både laga mat och baka, och det såg vi prov på varje jul. Men tyvärr tyckte hon att ALLT skulle vara perfekt, så hon var i regel helt utslagen när det var julafton. Hon hade så otroligt höga krav på sig själv. Vi övertalade henne att dra ner lite på alla förberedelser, och det gjorde hon motvilligt. Hon berättade förståss vad hon INTE hade gjort, men jag garanterar att hade hon inte nämnt det så hade ingen saknat de rätterna, för bordet dignade av mat. 

Vi firade i alla år varannan jul med mina föräldrar och varannan jul med min svärmor. På så vis behövde det aldrig bli några diskussioner vem man skulle fira jul ihop med. Ett stressmoment mindre. Efter hand som våra barn blev äldre så började vi fira jul hos oss i stället. Min son och hans fru kommer sällan hem över julen, utan väljer i stället att besöka oss under sommaren. Mina båda döttrar med familjer firar däremot alltid jul i Sverige. 

Jag är tacksam att jag inte har ärvt mors perfektionstänkande. Det skapar bara en massa onödig stress. Jag har mer farmors avslappnade inställning till julfirandet, och därför njuter jag också av det. Jag städar så där lagom, lagar mat i lagom mängd och bakar lagom antal kakor. Det blir julafton hos oss varje år även om mitt julbord inte liknar de som visas upp i veckopresssen.  

Nu är jag ju inte ensam om förberedelserna. Jag har proffsig hjälp med

städning

matlagning

och bakning.

22 kommentarer:

  1. Så kul att hitta in till dig =)
    Jag håller med dig om att ingen behöver städa ihjäl sig inför julen, pigga och glada människor som orkar umgås uppskattas mer.
    En kompis till mig stönade och sa - Hur ska jag hinna städa köksskåpen?
    Hennes kloka 5-åring frågade - Men mamma, vi ska väl inte fira jul i skåpen =)
    Ha en fin onsdag! =)

    SvaraRadera
  2. inte undra på att det går så lätt för dig när du har så proffsig hjälp :)
    kramar

    SvaraRadera
  3. Jag prövar med en kommentar igen, bara som test. Jag har skrivit flera gånger men de kommer inte fram.

    SvaraRadera
  4. Oj vad jag känner igen mig i ditt Inlägg (min barndom var också som din)Jag har också samma inställning till detta med julfirande/förberedelser som dig. Hjälp får jag också av de små "extra kryddorna"...vi har 5 stycken.
    Nej, nu tar vi ett djupt andetag och njuuter att de är några veckor kvar till Jul. Kanske en promenad ute i naturen inte skulle sitta fel i morgon?
    Må väl och ha det gott

    SvaraRadera
  5. Ibland är Blogger helt ute och reser. Det står ibland 2 st http:// framför min bloggadress och då går det inte att kommentera. Jag har plockat bort det ena, men rätt som det är dyker dte upp igen. Trist! Jga är glad att du ändå kunde kommentera nu.

    Det är så kul när barnbarnen hjälper till. De är så helt omedvetna om stress, och det smittar av sig.

    SvaraRadera
  6. Men gud så sött med ungarna :D

    SvaraRadera
  7. Vad härligt att du har så bra hjälp i julstöket av barnbarnen.

    Känner igen detta med att det ska stressas innan jul och så gjorde min mamma också, där allt skulle vara perfekt. Bestämde att när jag flyttar hemifrån så har jag hellre lite skit i hörnen ett rent helvete. Och det har jag lyckats hålla och gör bara det jag orkar och känner för, utan stress.

    Nu har jag tur (otur) för jag har inga egna barn och ingen att fira jul med, för min mans dotter firar alltid jul med sina svärföräldrar, där de har ett stort gammaldags julfirande med massor av folk. "Mina barn" (syskonbarn och fosterbarn) firar med sina föräldrar och vi brukar alltid träffas i mellandagarna istället och har gjort så i alla år. Så hos oss blir det bara jag med min man och min bror, som oftast firar julen med oss. Och till det behövs ingen stress alls och vi gör bara våra favoriter på julbordet och tar det lugnt.

    SvaraRadera
  8. Vilken härlig hjälp du har.Ser så gulligt ut när han står på tå vid spisen... Svar Ja jag kände inte igen honom..Kram!

    SvaraRadera
  9. Raija: Vi har tydligen samma åsikt om julstädande. Skönt att höra att man inte är ensam.

    Yvonne: Alltid bra med extrahjälp, och Rasmus hjälper mer än gärna till.

    SvaraRadera
  10. Den bilden kan vi nog plocka bort som historia nu. oerhört vacker men ett önsketänkande. I dag är vi så många i familjerna åt olika håll och kanter. Det är fler mammor och pappor och far och morföräldrar och gud vet vad. Att få ihop ett firande överhuvudtaget har för många blivit det viktigaste. Maten den kommer i andra hand. Men jag är som du: Jag gör det jag vill bara jag slipper grisfötterna
    Ha en fin kväll

    SvaraRadera
  11. Det blir inga grisfötter här heller.

    SvaraRadera
  12. Jag tror att förberedelserna blir mindre och färre, däremot ökar julklapparna och pyntet. Eller?

    Bra "hjälp" du har!

    SvaraRadera
  13. Alltid kul med lite nytt pynt. Det behöver ju inte se likadant ut varje jul.

    SvaraRadera
  14. Men d va värst va du hade fått mycket hjälp med julbestyren....
    själv sitter du och äter praliner....
    eller ???
    Jo håller med om att lagom är bäst...
    men inte många vet vad lagom är...
    men det är nog att må bra av det man får gjort å skita i det man inte hinner/orkar göra.

    Du frågade om grannens bokjävel...
    jo det är en lysande bock som lyser in i vårt vardagsrum...
    och han är helt okey till jul...
    men inte påsk å midsommar...

    Tjingelingen.

    SvaraRadera
  15. Hejsan !

    JULSTRESS


    Nu har jag lagt barnen under granen,
    klapparna i sängen,
    kakorna är tvättade,
    golven är bakade,
    har hängt ut gröten i julkärven,
    lagt skinkan i frysen,
    köttbullarna är slängda,
    satt fjädrarna i riset,
    har klätt granen med nybakade lussekatter eller var det dom vi skulle ha haft på lucia??
    Strunt samma!
    Huvudsaken är att jag har järnkoll på allt, snart klar och inte ett dugg stressad, så trevlig midsommar på dej!!


    Kram Mi·

    SvaraRadera
  16. Rantamor: Japp, jag har laddat upp med praliner. Jag gör det jag känner för ...resten ger jag blanka...hmhm i.

    Mi: Haha! Järnkoll, var det ja.

    SvaraRadera
  17. Här stressas det inte....de får ta det som det är. Men jag känner igen mamma i din mor....

    Sicket väder vi fick i dag då!

    Ha det så gott i det gråa!

    Kramar

    SvaraRadera
  18. Det är halvskumt här nu. Lika bra att kura ihop sig med en bok.

    SvaraRadera
  19. Härliga bilder på din proffisga hjälp, inte dåligt att ha sådana hjälpredor !
    Mysigt att läsa om hur ni firade Julen förut och nu, här är det också rätt lugnt och vi har inte ens en massa smårätter på julbordet utan man äter bara en god middag. Men jag skulle gärna vilja åka till Sverige och få fira en riktig svensk Jul med mina syskon, har alltid sagt att jag skulle göra det när sönerna flyttat hemifrån och skaffat familj men den ene har ju kommit hem igen ;-).
    Önskar dig en skön Andre advent, kram.

    SvaraRadera
  20. Det är något visst med traditioner.

    SvaraRadera