söndag 5 december 2021

Lucka 5

Barnfredsmonumentet


Det här monumentet är placerat i Minnesparken för fred i Hiroshima. Den 6 augusti 1945, dagen efter jag föddes, släpptes atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Många vuxna dödades och även 1000-tals barn. En del klarade sig men några år senare visade det sig att de blivit skadade av strålningen från bomberna. Många insjuknade i leukemi och dog. Bland dem fanns en flicka som hette Sadako Sasaki, och det är delvis för att hedra henne och alla barn som monumentet kom till. På toppen står en staty av Sadako, där hon håller en trana över sitt huvud. 

En japansk tradition säger att om man viker 1000 papperstranor så får man en önskan uppfylld. Sadakos önskan var att ha en värld helt utan atomvapen. Barn över hela världen skickar dagligen papperstranor hit som en önskan om fred i världen. De hängs upp runt statyn. Hon fick aldrig se sin önskan slå in utan dog den 25 oktober 1955. Då var hon 12 år gammal. Papperstranor har sedan dess blivit en symbol för fredsrörelsen och mot atombomben.

Metoden att vika papperstranor kallas origami. Metoden kom till Japan från Kina omkring år 600. Kunskapen fördes vidare muntligt och det var ett fåtal modeller som veks. Sedan 1960 har det blivit mer och mer populärt och det ges ut böcker med diagram på olika slags vikningar. Den äldst bevarade handboken i origami är från 1797. Pappersvikning har förekommit i Sverige länge men inte i samma utsträckning och inte så invecklade modeller. Som barn fick jag lära mig vika svalor. Pappersloppor har nog de flesta försökt sig på. Det är populärt fortfarande. 

När jag jobbade på fritids ville barnen lära sig origami och jag hittade enklare modeller på att vika en katt eller hund. Efter hand gav vi oss på svårare saker, men papperstranan gick även jag bet på. Den blev aldrig så vacker som de bilder jag ser från Japan. 

26 kommentarer:

  1. Origami ... tänk så mycket fint de som kan, kan vika! En och annan svala och många loppor har jag vikit, men aldrig något annat. Nu ska jag testa de du visar här och imponera på barnbarnen, men antagligen är det bara Charlie som kommer att tycka jag är duktig :)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dessa är så lätta så Charlie klarar av att göra dem som en dans. Han kanske blir en origamimästare med hjälp av farmor.

      Radera
  2. Usch, ja! Inte undra på att alla var rädda för kärnvapen i decennier efteråt.
    Har testat lite enkel origami under alla år i skolan. Roligt! Har t.o.m vikt tranor någon gång.
    Ha det gott! Kram!

    SvaraRadera
  3. Barnfredsmonumentet berör! 1000 vikta tranor för att få sin önskan uppfylld ja, det tog sin tid.
    Origami har jag aldrig testad själv, men ett fint stycke konst tycker jag det är!
    Kram från anonyma :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är mycket vackert med alla fina papper man kan använda. Ha det bra Tove.

      Radera
  4. Så intressant att läsa om barnfredsmonumentet och så vackert det är. Det är svårt det där med origami. Jag har provat men utan någon större framgång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns lite lättare varianter för barn som jag använde på fritids, men de riktigt avancerade sakerna tar sin lilla tid...om man ens klarar av dem.

      Radera
  5. Ett vackert dokument!
    Origami har jag aldrig försökt mig på men beundrar dom som behärskar det. Det närmaste vikning jag kommit är papperssvalor i barndomen och lite olika servettvikningar.

    Kram och fin andra advent

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns många tjusiga serveutvikningar och det är ju nåt liknande.

      Radera
  6. De där papperstranorna är verkligen vackra. Jag är ju ganska okreativ om man nu kan använda det uttrycket, så någon origami har jag aldrig gett mig på, men beundrar de som kan.
    Ha en fin andra advent!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns olika svårighetsgrader på origamiverken och du är säkert inte så okreativ som du tror.

      Radera
  7. Undra vad din mamma och pappa tänkte när de fick höra talas om det fruktansvärda, som "kolliderade" med deras glädje? Vacker staty med Sadako längst upp.
    Jag har inte tålamod med att lära mig sådan vikning. Men en av våra döttrar har det i överflöd och håller på med olika sorters pyssel.
    Andra Adventkram från ett vackert Visby

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kändes nog ganska bra för dem eftersom det var så långt borta, men de måste ha blivit skärrade. Pyssel av alla slag är avkopplande. Den bästa terapi som finns.

      Radera
  8. Fantastiskt att det går att vika papper på det sättet. Jag håller mig till loppor - det är lagom svårt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle vara kul och veta hur många loppor man vikt.

      Radera
  9. Ja, de där atombomberna är ett av världens största misstag, hujeda mej. :(
    Vi brukar vika sådana där figurer på skolan ibland under "pysseldagarna" som ofta infinner sig i skolans värld inför högtider.
    Riktigt häftigt och fint, fast själv är jag inte "fena" på det, tur att kidzen är bättre än mig på det iallafall.

    Ha en fin söndag nu och en fin andra advent.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror det är ett ganska vanligt pyssel på många temadagar i skolor lite överallt.

      Radera
  10. Man kan undra varför det ska krigas och slåss. Jag hade också önskat ett liv utan atombomber.
    Det finns nog inget barn som inte har vikit loppar.
    Vi är några tjejer som träffas, en tjej sa att hon ville att vi skulle ge oss på olika servettvikningar, så nu har jag förberett genom att skicka efter tygservetter. En kul grej.
    Ha en fin andra advent! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att vika servetter är kul. Det finns så många modeller att välja på.

      Radera
  11. Vilket fint men framförallt viktigt monument. Tyvärr verkar vapnen bara öka vilket är ledsamt så ganska så ofta undrar jag över varför man inte lever i fred i stället. Min japanska kollega är en fena på origami medan jag själv lyckades så där...

    Kram och god andra advent!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det underligt att det ska vara så svårt att leva i fred med andra människor här i världen.

      Radera
  12. Monumentet är otroligt vackert. Detsamma gäller alla tranor som bilder en vacker och färgglad utsmyckning. Återigen lärde jag mig något nytt hos dig idag.
    Älskar origami och min japanska kompis höll kurser i denna konstform. Men jag hade/har tyvärr ingen talang alls för origami. Synd, för objekten är ju hur vackra som helst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Origami är vackert men mycket svårt tycker jag. Det är roligt att se vad de som är riktigt skickliga kan åstadkomma.

      Radera
  13. Så fruktansvärt med atombomben som släpptes och dess hemska konsekvenser. monumentet är väldigt vackert och så även symboliken.
    Under många år av min lärarbana så vek eleverna på en låg och mellanstadieskola jag jobbade på tranor som vi också skickade till till Japan. Flera föräldrar på skolan var flygkaptener och tog med tranorna. De större barnen hjälpte de mindre att vika och vi höll på under veckan runt den 24 oktober FN dagen. Och även boken/berättelsen om Sadako läste vi för eleverna.
    Origami är en ädel konst och tyvärr var jag inte direkt så bra på att vare sig få till tranor eller annat. Men eleverna var betydligt bättre och kunde lära varandra. Jodå, några tranor fick jag till. Inte direkt snygga.
    Tack för ett fint och viktigt inlägg.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kul att du och dina elever vikt tranor och skickat iväg till Japan. Ibland tycker jag det verkar som barn har mycket lättare för det här med origami än vuxna.

      Radera