torsdag 7 december 2017

Lucka 7


Osaliga andar


Jag har så långt tillbaka jag kan minnas alltid varit intresserad av deckare och andra spännande historier. Hitchcock är en av mina favoritregissörer, men även Arne Mattson gjorde en del rysliga filmer. Det var Damen i svart, Mannekäng i rött, Ryttare i blått, Den gula bilen och inte minst Vita frun. Egentligen förstår jag inte varför jag fastnade för just den genren för jag har alltid varit mörkrädd. Det blev klart inte mycket bättre efter att ha sett sådana filmer. Varje gång någon av de här filmerna kom ut på biograferna så på nåt konstigt vis dök det upp både svarta och vita damer och gula bilar lite här och var. Det påminner lite om clownerna som rände runt för något år sedan, men man hörde aldrig att någon blev skadad då. 


Vita frun har det berättats om i århundraden. De äldsta kända beskrivningarna av henne är från 1600-talet, men det är möjligt att hon "spökade" längre tillbaka också. På 1800-talet blev hon väldigt populär och det skrevs många berättelser om damen i fråga. I de flesta berättelser går hon runt på slott och herrgårdar. Flera legender berättar om att hon dött efter att ha förlorat eller blivit sviken av sin trolovade eller man. Hon förknippas med vissa släkter och när hon visar sig tror man att någon i familjen ska dö.


Vålnader och spöken är ungefär samma sak, men jag tycker att spöke låter lite trevligare än vålnad. Jag gillar speciellt spöket Laban och hans lillasyster Labolina. Det är Inger och Lasse Sandberg som skrivit de här barnböckerna och både text och illustrationer är lämpade för mindre barn. Spöksyskonen hittar på massor av tokigheter tillsammans med prins Bus. Allt behöver inte vara skrämmande även om det är spöken och vålnader inblandade.

32 kommentarer:

  1. Spöken kan ju vara riktigt söta, Laban t.ex. Arne Mattssons "färg"-filmer var trevligt spännande.
    Särskilt mörkrädd har jag aldrig varit, vilket jag är tacksam för. Det måste vara jobbigt. Speciellt om man bor i Norrbotten vintertid. ;)
    Må gott i Skåne!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inget skoj att vara mörkrädd, och jag tycker fortfarande att det kan kännas lite läskigt att gå ner i vår källare när det är kväll.

      Radera
  2. Jag har både läst böcker och sett filmer som kan räknas till “skräckområdet".
    Läste många deckare som ung.
    Spöken tror jag säkert kan finnas men föredrar den litet trevligare varianten som Laban. :)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Laban tycker jag är ett litet trevligt spöke.

      Radera
  3. Det är min genre också och jag ser gärna något riktigt spännande eller en skräckfilm. Fast det får inte bli frosseri i blod och våld. Laban är nog mitt favoritspöke för visst finns det rara sådana :D

    Trevlig torsdag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar inte heller blod och våld. Det ska vara spänning i stället. Visst är Laban söt!

      Radera
  4. Skräck filmer är inget för mig, men lite lagom deckare faller mig i smak.
    Varken jag eller tjejerna har gillat spöket laban.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har alltid gillat Laban och alla hyss de hittar på. Vet inte hur många gånger jag läst de böckerna när jag jobbade i förskolan. Smaken är helt klart olika.

      Radera
  5. Bästa spöket är Laban ... lagom söt och ser inte så farlig ut :)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han kunde gärna få "spöka" hos mig.

      Radera
  6. Bakom dina luckor finns kunskaper och berättelser, detta gör du jättebra Gunnel!! Vita damen visste jag inte så mycket om heller så det blev plus å kontot i dag med :-)
    Som barn hörde jag berättelser om den svarta damen som smög fram i mörkret. Jag var inte mörkrädd och nästen besviken då jag inte såg henne en ända gång när jag var ute i mörkret för att se henne.
    Arne Mattsons fina titlar hur kan jag ha missat de filmerna tro?
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Tove! De gamla filmerna kommer kanske att visas om på nytt eller spelas in på nytt som så mycket annat. De är så där "lagom" läskiga.

      Radera
  7. Jag föredrar också spöken framför vålnader. Vi har samma intresse för deckare och spänning. Även jag älskar Spöket Laban. Arne Mattson var mycket duktig. Även som ungdomsregissör. Mr Hitchcock var min favorit under ungdomsåren. Det mesta han gjort håller i modern tid. Men inte "Fåglarna". Det som skrämde mig i klassikern och som jag skrev om i "Mina fotsteg i ditt hjärta" blir jag ledsen av att se nu. Det syns alltför väl att fåglarna och människorna inte delar samma utrymme. :) Men underbart att se att replikerna ofta var "rappa" och håller än idag.
    Tack för ett sjunde blogginlägg, helt i min smak. Denna gång är det hopplöst att försöka gissa vad du ska ta upp. Det finns antagligen många "vita guldgruvor" att gräva ur. Du måste haft extra kul under alla förberedelsetimmar - och du gör det magnifikt.
    Blåsiga torsdagskramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att jag kan överraska lite. Det finns otroligt mycket "vitt" att skriva om så jag har fått sålla rejält, och det har verkligen varit kul att leta information. Kan berätta att jag tänkte lite på dig när jag skrev morgondagens inlägg.

      Radera
    2. Aha! Ska läsa om dagens inlägg. Menar du att jag är tjock som ett kylskåp? ;)
      Helgkram Bosse

      Radera
    3. Haha! Det menade jag definitivt inte. Det var något helt annat som skickade iväg tankarna åt ditt håll.

      Radera
  8. Ja, spöket Laban gillar jag också bäst :)
    Kram och ha en fin dag!

    SvaraRadera
  9. Laban och Labolina är mysiga

    Deckare har jag tröttnat på. Trots det hamnar jag i deckarträsket emellanåt, har haft en sådan period nu, läst flera i sträck. Den senste var av Jussi Adler-Olsen, bra handling, men så mycket som inte fyller någon funktion. T.ex en massa gubbiga sexdrömmar, språkets antydningar. Vad fyller det för funktion? Ju äldre jag blir desto mer dumt tycker jag det är. Ändå vet jag att jag hamnar där igen, någon gång framöver. Hitchcocks filmer är storfavorit! Kanonbra, mysiga och rysliga! :-)

    Toppenkalender du bjuder på, matnyttigt stoff. Får lust att läsa om fenomenet "Vita frun".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gamla spännande historier kan ofta vara mycket intressantare än alla nyskrivna.

      Radera
  10. Jag är inte så förtjust i deckare, men läste många förr i tiden, intresset har svalnat.
    Vita frun, hon har jag hört mycket talas om och läst om. Även andra "spöken" som dyker upp då och då.
    Har varit på två olika hotell där de har sagt att det spökar, ett i Sverige och ett i Österrike. Märkte inget i det svenska spökhotellet, men däremot i Österrike hörde jag en del mystiska ljud, men såg inget.
    Ha det bra.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill helst inte uppleva hemska eller overkliga saker. Jag föredrar att läsa om dem.

      Radera
  11. Jag tycker inte om spöken!!!
    Det blev mycket smått pappersspill ,men de tyckte att det var roligt!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag föredrar sagospöken som Laban och Labolina.

      Radera
  12. Jag gillar också deckare och de där "färgfilmerna" har jag sett allihop. Tänk så många bra filmen Arne Mattsson regisserade. Jag var tvungen att ta en googlestund för att friska upp minnet. Salka Valka var en av de jag såg.
    Kram, Ingr

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu gjorde du mig nyfiken. Jag letade upp Salka Valka och ska titta på den ikväll.

      Radera
  13. Jag älskade Mattssonfilmerna och skulle vilja se dom nu så här långt efteråt. Undrar hur besviken jag skulle bli..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man har nog lite annan uppfattning om händelserna i filmerna idag.

      Radera
  14. Inger och Lasse Sandberg har gjort mycket för att ta bort rädslan för spöken för barn. En mycket god gärning. För vem kan vara rädd för den snälla Laban och hans lillasyster? Jag gillar deckare som du men har svårt för dem som har barn inblandade.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar inte heller när barn är med som offer i deckarserierna.

      Radera
  15. För att vara en äkta skorpion i mångt och mycket så har jag ovanligt lite intresse för det ockulta. Däremot tänker jag på döden flera gånger om dagen...
    Jag läser sällan skräckisar även om jag plöjt de flesta Stephen King böcker för många år sedan. Är mera intresserad av dystopier. Härlig kalender du har gjort, tummen upp!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Kul att du gillar den. En dystopi kan också vara ganska läskig ibland.

      Radera