onsdag 25 oktober 2017

Seriefigurer



Tecknade serier har funnits i dagstidningar i många år, och även genuina serietidningar har det funnits många olika genom åren. En del serier är riktigt gamla, som Kronblom t.ex. I år är det 90 år sedan den publicerades första gången. Han är en mycket lat, skallig, långnäst man vars stora intresse är att ligga på sofflocket. Exakt hur gammal han är vet jag inte, men en sak är då säker....han är inte pensionär. Det finns ingen pensionär som har tid att ligga raklång på nån kökssoffa idag. Det är full rulle från morgon till kväll. Kronblom är gift med Malin, som klagar lite på honom, men de verkar trivas bra ihop ändå. Klagar gör även Kronbloms svärmor och de två försöker göra livet surt för varandra så mycket det går. Nu på fredag är det Alla svärmödrars dag, och jag gissar att om Kronblom varit verklig hade han säkert tyckt att det var en mycket onödig firardag.

Två andra gamla serier som också handlar om gifta par är Agust och Lotta (serien fyller 89 år i år) och Lilla Fridolf. I båda familjerna är det frun i huset som bestämmer. Speciellt Fridolf verkar vara väldigt kuvad. Hans "lilla Selma" får alltid sista ordet. När man läser om så vanligt det är att en del karlar sextrakasserar kvinnor och får hålla på så år efter år utan att någon ingriper, önskar man att det fanns fler Selmor och Lottor ute i samhället som kunde sätta dem på plats med en gång....gärna handgripligt. Självförsvarskurser är mycket bra men det borde även finnas kurser där kvinnor fick träna på att leverera dräpande svar på dumma kommentarer och tips på hur man generar en oförskämd person inför många människor. Anfall är bästa försvar, har jag läst nånstans.

27 kommentarer:

  1. En och annan Selma och Lotta skulle vara bra och uppfriskande för dagens samhälle. De kunde hålla pli på gubbsen och även på osnutna, busiga ungar, både egna och andras. Jag har alltid gillat gamla svenska filmer med Dagmar Ebbesen, Julia Cesar, Hjördis Pettersson m.fl. Det var rekorderliga fruntimmer, det. Finns det ens några sådana numera? Ja, förutom vi då ... ;)
    Må gott!

    SvaraRadera
  2. De seriefigurerna du berättar om har jag nog aldrig riktigt följt.
    Däremot var Kalle Anka och hans “anhang" en serietidning som vi prenumerade på under ett bra tag.
    Även Bamse (världens starkaste björn) läste jag som flicka.
    De serier som fanns förr var mycket mer välgjorda tycker jag än de som finns nu.
    Kul med litet återblickar ibland.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag läste också Kalle Anka när jag var barn. De serier jag nämnde vänder sig nog mer till vuxna än till barn.

      Radera
  3. Det är ju tur att de nämnda bara är serier. Det är synd om Lilla Fridolf. Hade aldrig velat ha det så. Agust har heller det inte så lätt med Lotta.
    Ett bra förhållande är nog då man är överens i det mesta.
    Hihihi...jag är nöjd, bara jag får min vilja igenom, hahaha, fast vi är överens i det mesta, så det brukar inte bli några livliga diskutioner.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Diskussioner är aldrig fel. Man kan få nya idéer av det.

      Radera
  4. Du skriver precis som jag tänkte på slutet av inlägget!
    Minnas det "gamla" och sätta in det i vår tid ....
    Tack för dagens :-)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även om Lotta och Selma var bestämda damer så verkade de inte elaka utan rättvisa. Det hade behövts idag med lite "uppfostrande" damer.

      Radera
  5. Ja, några fler Selmor och Lottor skulle vi allt behöva i tider som dessa. Minns att jag själv gillade Lisa och Sluggo men så kom Starlet in i mitt liv och då var Selmor och Lottor borta.

    Kram och ha en bra dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag läste också Lisa och Sluggo och Pigge och Gnidde. Som tonåring var det Min Melodi som gällde.

      Radera
  6. Ja, absolut skulle det finnas fler av dem idag! Kommer ihåg att jag gillade Selma och Fridolf :)
    Kram

    SvaraRadera
  7. Roligt ämne du tar upp i dag om seriegubbar och gummor.
    Alla de där serierna är ju speciella och roliga att läsa, även där fruarna trycker ner sina gubbar, där de inte har så mycket att säga till om, eftersom man vet att det inte är på riktigt.
    Det som du senare tar upp, det är ju på riktigt och inte acceptabelt.
    Jag som i över 35 år har jobbat på en bilfirma, med nästan bara karlar, vet en hel del om trakasserier. Av någon anledning så klarade jag mig bra, men sa ifrån på skarpen och då upprepades det inte.
    Trevlig dag.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror man måste visa med en gång att man inte är rädd och absolut inte accepterar ett sånt uppförande.

      Radera
  8. Selmor och Lottor borde vi försöka vara lite till kvinns. Någonstans har det gått fel när det verkar som om varenda kändis använder sin makt till att sätta kvinnor på plats genom sextrakasserier. Nu är det Kronér som är ute i blåsväder och man kan väl utgå ifrån att många andra män beter sig som de har gör.
    Jag har varit utsatt, så jag vet!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kommer säkert att dyka upp fler som får stå vid skampålen.

      Radera
  9. Jag känner igen dem alla. Tyckte nog allra bäst om "Lilla Fridolf" med sin Selma.

    Dagens samhälle är så annorlunda, det lilla jag tagit del av sedan jag kom hem från min resa är att det är ett stort maktmissbruk. De som hängs ut, TV-kändisar, har utnyttjat sin ställning på ett helt galet sätt. Hur det står till med andra tafsare vet jag inte riktigt. De jag råkat ut för har jag inte haft något sådant förhållande till... en gång en arbetskamrat i och för sig... men ingen som jag var beroende av i jobbet. Gubbsen får faktiskt lära sig att uppföra sig och lyssna även på kvinnor! Jag hoppas innerligt att det, trots allt, är ett litet fåtal bland männen som tar sig sådana friheter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räknar man procentuellt så är det kanske inte så många som inte vet hur man ska uppföra sig, men det är ändå alldeles för många i den gruppen.

      Radera
  10. Kronblomssoffor finns det förstås lite här och där.
    Jag tyckte faktiskt inte om de här serierna riktigt fullt ut, upplevde dem lite jobbiga eftersom karlarna var så undergivna.
    Selma och Fridolf kommer jag mest ihåg som film. Och jag minns skratten i salongen :)
    Lite Selma borde nog finnas i alla, både män och kvinnor för jämställdhetens skull.
    Ha en fin dag Gunnel!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Selma och Fridolf var nog de som var mest småroliga. Det finns otrevliga kvinnor också, det får vi inte glömma bort.

      Radera
  11. Jag känner igen alla seriefigurerna!
    Ja det var snälla pågar som klippte!
    Kram!

    SvaraRadera
  12. Jag tror inte de är lika populära idag.

    SvaraRadera
  13. Hej, jag är dåligt bevandrad i seriernas värld, känner bara till dem till namnet. Varken de tidiga serierna du visar upp eller nyare som Ensamma mamman o vad dom heter Medelålders tror jag det finns, av någon anledning är jag inte seriefan. Men vet du, som jag ångrar min slarvighet. När mamma gick bort hittade jag ett stort antal filmstjärneporträtt i glansigt fint svartvitt papper med autografer. Tror du inte att jag har försnillat dem, en del har förstörts i våra flyttar för att jag inte varit aktsam o andra har bara försvunnit. Tänk att få hänga dem på väggen Doris Day, Katherine Hepburn, o alla andra. De manliga var också stiliga. Jaja, man kan inte sörja allt ... men lite...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Synd att du förlorat de dyrgriparna. Men man kan inte heller samla på allt.

      Radera
  14. Känner väl till de serier som du nämner. Lilla Fridlof har varit min favorit hela tiden.
    Och så minns jag en figur som hette Mandrake. Tillhör inte alls den kategorin som du nämner. Han var snarare någon slags trollkarl, om jag inte minnns fel. Undrar vart han tog vägen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den figuren minns jag med. Finns serien kvar i Sverige, tro?

      Radera
  15. På 1950- och 60-talen ansågs serietidningar för våldsamma av många.

    SvaraRadera