tisdag 1 september 2015

Dikt och verklighet

När jag var barn var det väldigt mycket regler om vilka färger som passade ihop och när de passade att användas. Det är givetvis färgen på kläder jag menar. Blått och gult skulle man aldrig ha ihop. Det passade bara till svenska flaggan. Blått och grönt var inte heller färger som ansågs matcha varandra. En pojke skulle aldrig kunna ta nåt rosa på sig på den tiden. På begravningar skulle man alltid vara svartklädd. Endast äldre damer bar lila, och det ansågs väldigt parant om damen i fråga hade silvergrått hår. Fy, vilka knasiga idéer! Alla färger passar alltid och vem som helst kan bära precis den färg man gillar bäst. I ärlighetens namn måste jag nog erkänna att det hänger inte mycket lila kläder i min garderob....men jag har ju inte grått hår heller.   

Det finns en dikt som jag tycker väldigt mycket om. Den är skriven av Jenny Joseph och heter

Varning


När jag blir gammal ska jag klä mig i lila
med en röd hatt som inte passar och inte klär mig.
Och min pension ska jag spendera på
konjak och sommarhandskar
och sidensandaler.
Och jag ska säga "att vi har inte pengar till smör."


Jag ska sätta mig på trottoaren
när jag blir trött
och jag ska glufsa i mig smakprov i affärer
och jag ska trycka på alarmknappar
och jag ska dra med min käpp längs järnstaketen
och ta igen för att jag var nykter som ung.


Jag ska gå ut i tofflor i regnet
och jag ska plocka blommor i andra människors trädgårdar
och jag ska lära mig spotta.

Men jag borde kanske öva lite nu....?

Så att folk som känner mig inte blir alltför bestörta och förvånade
när jag plötsligt är gammal och börjar gå klädd i lila. 


Den här dikten är på sätt och viss upphovet till Red Hat Ladies klubbarna som finns över hela världen. En dam i Kalifornien köpte en röd filthatt och gav till sin väninna när hon fyllde 55 år tillsammans med den här dikten. Det blev så uppskattat så hon fortsatte att göra likadant när hennes andra väninnor fyllde år. Till sist var de så många, upptäckte de, att de var en hel klubb. Då bestämde de sig för att gå ut tillsammans och dricka te. För att följa uppmaningen i dikten klädde de sig i lila och Red Hat Ladies hade bildats. Det verkar vara en klubb som jag skulle kunna trivas i. De gör bara vad som faller dem in. Det är mycket utflykter och kul saker som de får vara med om tillsammans. Just så som livet ska levas.....om man klär sig i lila eller inte. 

32 kommentarer:

  1. Härligt inlägg! Jag kommer ju också ihåg att det fanns färger som man absolut inte fick sätta ihop som blått och grönt. Men jag tror nog att det inte är så vanligt att man kombinerar blått och gult nu för tiden heller. Möjligen Gudrun Sjödén :-). Den klubben har jag också hört talas om. Underbar dikt också.
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ganska färgglatt ute i klädaffärerna numera, och det gillar jag. Färg behövs för att höja humöret. Det finns så många "gladfärger".

      Radera
  2. Underbart inlägg och härlig dikt!
    Själv älskar jag färger och mönster, året runt och varje dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Färger behövs för att man ska må bra. Tänk såt rist om allt var grått eller brunt. Det är definitivt inga glada färger, utan de behöver livas upp lite.

      Radera
  3. Åh, så härligt! Den klubben vill jag också gå med i :D
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men du får ingen röd hatt. Jag har för mig att jag läste nånstans att de yngre under 50 fick bara ha rosa hatt. Den röda får du skaffa dig när du blir "vuxen".

      Radera
  4. Kul dikt. Jag har alltid hört att Lila är en "gamkärrings" färg. Man blir ju påverkad av färgen på lite olika sätt. Om nån blandar rött och grönt då tror jag att jag skulle må illa....Ha nu en fin första Septemberdag.
    kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Idag är tack och lov alla färger lika gångbara oberoende av ålder.

      Radera
  5. Rolig dikt.. jag vill var med i en sån klubb...............................SVAR:.Musik ger glädje! Kram!

    SvaraRadera
  6. Jag har en lila top på mig nu och till det en blommig kjol, i många olika färger, bland annat lila så jag skulle passa bra i den klubben och skulle tycka om det också.
    Förr var det så många regler så hälften kunde vara nog, just vad det gäller kläder.
    Härlig dikt, den tyckte jag var riktigt kul, men jag är ju i "rätt" ålder.
    Kram till dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är nog många som skulle trivas bra i den klubben. Bra att alla konstiga regler tycks försvinna. Alla har ju inte samma smak och man måste väl få klä sig så man trivs.

      Radera
  7. Vilket härligt inlägg! Jag har ofta tänkt på om jag blir odräglig eller riktigt snäll när jag blir gammal och träder in i Silvergenerationen... Eftersom jag älskar den lila färgen blir jag kanske en i hattgänget! ;) Dikten var helt underbar och jag skrev ett inlägg på min blogg för ett tag sedan om att bli äldre. Kanske blir jag den jobbiga damen på rum 8 som alltid hänger på larmet och dricker vin och svamlar på kvällarna ;) ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som en trevlig dam, tycker jag. Henne skulle jag gärna vilja ha som granne.

      Radera
  8. Jag minns första gången jag såg kläder i vackert blått och lika vackert grönt och undrade vem i helskotta kunde sätta ihop sånt! Jag minns exakt hur kläderna såg ut och skulle gärna gått raka vägen in och köpt dom idag! Vilken tur att jag har förändrats genom åren! :)
    Jag gillar dikten! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man blev väldigt påverkad av andras tyckande när man var ung och osäker. Tack och lov så är det helt försvunnet. Visst är det en bra dikt!

      Radera
  9. Tänk vad man tycker om olika klädkombinationer. Jag kan inte alls tänka mig att ha blått och grönt tex.
    Men vi kanske ska skaffa oss varsin hatt. Marilyn är damen på rum nr 8, så är jag på nr 3. Vilket rum ska du ha? hihihi, vi kan ju dricka vin tillsammans och trycka på larmet! hahaha
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan bo på femman så har vi inte så långt till varandra. Så kul vi kommer att ha!

      Radera
  10. Skönt att jag får ha röd hatt, för rosa...nej :)
    Vi börjar vara många som vill vara med i klubben tycks det som.
    Jag har snart helvitt hår så då kanske jag kan börja bära lila.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk så kul om vi kunde ha en egen Red Hat ladies klubb i Blogglandia. Jag kan ha en illröd hatt, för jag har verkligen åldern inne. Precis som spioner så är jag lite förklädd...mitt gråa hår är gömt under en annan färg, men jag tänker ändå klä mig i lila.

      Radera
  11. Hej, visst får du låna, plocka med dig paddorna du när du vill, bara att dubbelklicka på bilden.
    Färger ja, jag är med i Vetligan på nätet, man får en fråga varje dag, oftast får man alternativ till svaret men inte alltid, ibland ska man skriva in svaret. Varje månad har ett tema, i augusti var temat lila! Jag brukar som bäst landa på hälften rätt under månaden...men jag är vetgirig och tycker det är kul även om det mesta glöms bort så fort jag stigit upp från min stol
    Kram

    SvaraRadera
  12. Tack för det! Jag blev nyfiken på Vetligan så jag har varit inne och läst där nu. Funderar faktiskt på att bli medlem. Tack för tipset.

    SvaraRadera
  13. Det var en härlig dikt!
    Jag är gråhårig, eller snarare börjar jag bli vithårig, men det enda lila jag har i garderoben är en blus. Annars föredrar jag grönt.
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ju min älsklingsfärg men ibland behövs det lite variation. Så mycket lila har jag ändå inte skaffat mig, eftersom jag inte hittat något som varit snyggt på mig.

      Radera
  14. När jag var ung fick jag inte ha lila. Den färgen kallades för "sista chansen" så det var en färg jag fick lära mig att undvika.
    Nu när jag är jättejättevuxen så skiter jag i vad andra tycker. Jag klär mig i de färger jag för dagen föredrar. Passar dom inte sådär jättebra ihop så är det strunt samma. Huvudsaken är att jag trivs.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har en härlig inställning. Precis så tänker jag med.

      Radera
  15. ja den dikten var bra, lite som jag och Rantafar tänker ävenom vi inte klär i röd hatt eller lila klänningar.
    Vi går mest klädda i skogskläder och fiskekläder.
    Men vi har bestämt oss för att inte följa något mönster om att hur man måste uppföra sig eller inte, vi gör det som faller oss in.
    Det som gör oss glada.
    Som gör oss lyckliga.
    Att fundera vad andra ska tänka har vi slutat med...dom tänker ändå !!

    Tjingelingen från Rantamor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så ska man leva för att trivas. Om man alltid rättar sig efter andra människors tyckande och tänkande är man ju aldrig sig själv.

      Radera
  16. Bra attityd. Världen är kanske på väg mot det mera okonventionella vad gäller det yttre, men lika osäkra och beroende av vad alla andra tycker och tänker är många fortfarande, yngre och äldre. Det är roten till mycket elände.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det bästa är att inte fundera över vad andra tänker och tycker utan bara vara sig själv. Man lyckas ändå alltid reta någon om man vill det eller inte.

      Radera
  17. Härlig dikt! Man ska göra det man trivs med och klä sig så man mår bra och känner sig bekväm!

    SvaraRadera