söndag 18 augusti 2013

Tip tap, tip tap....tyst det är i huset



Tänk att det kan vara så tyst i ett hus! Det är nästan lite kusligt. Under två veckors tid har det stojats och lekts för fullt här. De två kusinerna har spelat fotboll och tennis och haft disco och jag vet inte allt. Trots åldersskillnaden på 8 1/2 år så har de haft jättekul. Zoé log stort så fort hon fick syn på Rasmus, och då förvandlades alla vi andra bara till nån slags bifigurer. Rasmus har sovit över här många nätter så att tiden kunde utnyttjas så mycket som möjligt.

Tidigt i morse packades allt in i Luxemburgbilen...inklusive Zoé och Santos, och kosan ställdes mot hemorten. Nu vankar jag från rum till rum och vet inte riktigt vad jag ska ta mig för. Det är inte brist på saker att göra här...tvärtom, men lusten vill liksom inte infinna sig. För att barnbarnsabstinensen inte ska bli alldeles för stor har jag redan bokat in biljetter till både Dallas och Luxemburg. Till Kvidinge behöver jag bara koppla in autopiloten i min bil, så kör den själv dit.

Rasmus har lovat att komma hit en stund i eftermiddag, så jag tror att jag sätter mig framför TV:n och tittar på barnprogram tills han kommer och ordningen är återställd.

22 kommentarer:

  1. Lyckliga jag som bor på samma ö med barnbarnen,
    och min mor också, fyra generationer :)

    SvaraRadera
  2. Du beskriver bra vilken tomhet det blir när de åkt. Även om jag inte har så långt till mina.
    Vad roligt att det gick bra med en gång, när Zoe´såg Rasmus.
    Men visst var det väl så att du snart skulle åka till Luxemburg. Och tydligen även till Dallas. När åker du?
    Även jag åker på en liten tur snart. Kul man har något att se fram emot.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ska vara en hobbymässa i Luxemburg till hösten som Katarina och jag ska besöka. Jag åker ner på fredagkvällen och hem igen på söndagkvällen så det blir en liten minisemester.

      Radera
  3. Förstår din barnbarnsabstinens.Man blir så rastlös när dom åker iväg.....Jag tycker inte att tensen hjälper så värst bra .Dom tabletterna kan jag bara ta när jag kan tippa ner i sängen. Ha en bra dag! Kram!

    SvaraRadera
  4. Så väl jag förstår din abstinens. Det finns ju bara ett botemedel för den
    Tur att du har bokat biljetter!

    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu får jag börja räkna dagarna till resan.

      Radera
  5. Trädet lär bli stort, om det överlever. Därför har jag litet huvudbry, var jag ska plantera det. Jag vet inte så mycket om det, men det ha pålrot o passar därför inte i kruka, det är väl på gränsen som det kan klara sig hos mig, det tar några år innan det blir nötter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag läste ditt inlägg och såg nötterna tänkte jag att det hade varit bra att ha ett sånt pysselmaterialträd i trädgården. När du nu skriver att du tvekar om det kommer att trivas hos dig kan jag lika gärna glömma det med en gång. Rena Mission impossible.

      Radera
  6. Vet hur det där känns när det blir "tomt" i huset. Vi har haft våra stora tonårsbarnbarn här rätt mycket i sommar. Handlar fortfarande hem för mycket mjölk o glass.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tar lite tid att komma tillbaks i gamla invanda rutiner.

      Radera
  7. Nu har jag läst igenom både inläggen om tomtarna, regnbågen och det fina broderiet. Och om vitlöken och om hur du har möblerat om också. Jag har haft stora svårigheter att komma in på mina bloggvänners bloggar, även på min egen på sistone att jag nästan har gett upp. Det verkar dock som det går lite bättre nu. Blogger är så lynnig!

    Håller med dig om att huset är väldigt tomt och tyst när barnbarnen lämnat det. Jag har ju tre små sladdbarnbarn, 6,4 och 2 år nyss fyllda. Samtidigt är det ganska lugnt och skönt när de åker hem och man kan få någonting annat gjort än att äta och diska. Lagar mat gör dottern eller Kent, men jag brukar ta hand om det övriga.

    Mirren håller styvt på att det ska serveras två lagade mål mat om dagen, och om man räknar frukost, mellanmål och kvällsmat till detta, så blir det inte så mycket tid över till annat :-). Men visst är det underbart när man träffas! Jag har ju inte så långt till mina - tre timmar med buss och tunnelbana, så det blir nog snart en resa upp till Mälarhöjden igen.
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har haft samma problem med bloggen här. Det märks att man har några fler år på nacken nu än när man själv hade barn. De små har världens energi.

      Radera
  8. Hejsan Gunnel.!

    Lyckliga Du jag blev utan barnbarnsbesök idag.
    Bara föräldrarna som for till dotters Pappa för att hjälpa
    honom köpa platt-teve och installera den. Jag blev utan besök.
    Där har vi nackdelen med att bo på två håll.

    Sist vi sågs var den 7 Juli, inte svärsonen var med då.
    Nu blir det nog inte förrän till Jul.Barnen går i skolan och
    de andra jobbar. Tur att FB finns och telefon.

    Fast Du som har Zoe ända bort i Europa. Mina är ju inte så långt till.

    Kram Mi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lite besvärligare när de är så stora att de går i skolan och har terminstider att passa.

      Radera
  9. Åh...Jag vill ha barnbarn nu!!!;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barnbarn är bland det bästa som finns.

      Radera
  10. Jag förstår att det känns tomt nu när de har åkt, men det är ju tur att du har den fine Rasmus i närheten. Och så har du ju trevliga resor att se fram emot!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är glad att Rasmus bor så nära.

      Radera
  11. Oj, så tyst det måste ha blivit när de åkte. Förstår att du vankar och inte får så mycket gjort. Tur att du bokat resa, så du har något att se fram emot.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är stor skillnad nu mot tidigare i sommar.

      Radera