söndag 12 december 2021

Lucka 12

Tonårslektyr

När jag var tonåring var det Min Melodi som var favorittidningen. Där kunde jag läsa om mode, skönhetsvård och kändisar och tidningen innehöll också en del tävlingar. Det fanns även romantiska noveller, som jag gillade att läsa. Den fascinationen är borta sen länge. Nu är det deckare som gäller. Min Melodi startades 1949 och lades ner 1966. 

En tidning som startades 1981 och fortfarande går att köpa är Frida. Den har fått sitt namn efter ABBA-medlemmen Anni Frid Lyngstad.

Anni Frid är jämngammal med mig. Hon föddes i Norge. Mamman var norska men hennes pappa var tysk soldat och det sågs inte med blida ögon av folket runtikring att det fanns en "tyskerunge" där. Vilken brist på empati! Det var ju knappast något som den lilla flickan kunde rå för. Hennes mamma och mormor flyttade till Sverige för att hon skulle slippa bli mobbad. Tyvärr dog mamman kort därefter och det var mormor som uppfostrade henne. 

Hon uppträdde inför publik första gången när hon var 11 år och när hon var 13 sjöng hon i olika dansband. Tillsammans med Ragnar Fredriksson bildade hon bandet Anni Frid Four. De gifte sig 1964 och fick två barn. Efter att ha vunnit en sångtävling fick hon uppträda i Hylands hörna i samband med högertrafikomläggningen. 1969 deltog Frida i Melodifestivalen för första gången och kom på fjärde plats.

Efter sin skilsmässa turnerade Frida med bl.a. Charlie Norman, Lasse Berghagen och Lasse Lönndahl. Hon förlovade sig med Benny Andersson och tillsammans med Agneta Fältskog och Björn Ulveus bildade de gruppen Festfolket som senare omvandlades till ABBA.

Andra gången Anni Frid deltog i Melodifestivalen var det som medlem i ABBA. De kom tvåa, men året därpå 1974 vann de stort med Waterloo, och sen var deras lycka gjord. 

Det har i alla år efter gruppens uppbrott spekulerats om en återförening och nu tycks det på sätt och vis bli en sådan även om den inte är "på riktigt". Abbatarerna intar världen på nytt.

22 kommentarer:

  1. Du får mig stt tänka på hur "skämmigt" det var stt gilla ABBAS musik, då när man var ung.
    Knäppt!
    Den är bra, och man kan fortfarande många sv texterna. Eller iaf delar av. Otroligt att de kommer tillbaka, nu när alla är sjuttio och plus därtill.
    Musiken är bra ännu. Men jag är för gammal för att lära mig de nya texterna, det är tydligt.
    Tidningen är ju tydligen för "ung" för stt minnas! ☺ Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag minns också diskussionerna som gick. Jag tycker det är så löjligt med alla självutnämnda besserwissrar som ska tala om för oss vad som är "fint" eller inte vare sig det gäller musik, böcker eller kläder. Det är upp till var och en att själv avgöra det.

      Radera
  2. Hade inte en aning om att tidningen Frida kopplades ihop med Anni Frid. Jag har säkert köpt/läst några exemplar på 80 talet. Din tidning har jag aldrig hört talas om.....beror på att jag är född i början av 70 -talet Men ABBA har jag alltid gillat de håller för alltid. Ha en bra söndag!

    SvaraRadera
  3. "Min Melodi" har jag inga minnen av. Helt säkert hade min storasyster den. Förstår att den gav dig inspiration genom många områden.
    Jag hamnade snabbare på deckarsidan. För dit går väl att räkna Fem-böckerna som var min start.
    "Frida" är mycket mer bekant. Ibland var den till en konkurrent för mig, som hellre ville göra annat med de första flickvännerna. ;)
    Vilken sorglig barndom för Abba-Frida.
    Tänk att det blev en comeback till slut. Minns att jag hoppades att samma sak skulle hända The Beatles. För mig bar de två bestämda "damerna" skulden till "bråken". Sanningen låg kanske någon helt annanstans.
    Nu ska det bli spännande att se om detta går iväg eller försvinner över havet.
    Söndagskram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag läste med Fem-böckerna och även Kitty. Frida vet jag att mina döttrar köpte ibland och även Starlet. Trist med strulet igen är det gäller kommentarer.

      Radera
  4. Min Melodi läste jag också och väggarna i vårt flickrum fylldes av bilder på alla filmstjärnor.
    Ha en fin tredje Advent!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var en tidning som jag längtade efter. Där fanns allt jag ville läsa om då på den tiden.

      Radera
  5. Många var de som kom till i krigets hemska värld; "tyskertös" blev det sagt om modern och "tyskungarna" blev många.
    Många norska familjer skickade iväg dottern med "tyskerunge" på väg från gårdarna. Så det var inte bara omgivningen som såg snett på dem.
    Marit Paulson var också en av dem, men hon växte upp med sin mamma.
    Freden kom inte med främst med fröjd till dessa drabbade.
    Träffade för många år sedan i mitt jobb inom äldreomsorgen en kvinna som födde en "tyskerunge". Ungen dog i sjukdom bara några år gammal.
    Hon sörjde först sin kärlek soldaten som ju redan hade familj i hemlandet. Så förvisades hon från hemmet, men lyckades klara sig skapligt hos ett gammalt par som gav husrum mot att få hjälp. Så dog den lilla. Det gjorde det gamla paret också strax därefter. Hon beskrev sorgen över barnet, men även den lättnad det var.
    Långt senare fick hon ett gott liv trots allt. Hon fick tjänst hos en änkling med tre barn som hushållerska och sedan gifte de sig. Något gemensamt barn blev det inte för de två.Men hon fick vara mor till tre och ha en älskad make. Hon sa hon hon kände fred inne i sig!
    Här kom visst många minnestankar ... jag glömmer aldrig den historien!
    Ungdomstidningar och filmstjärnor fanns nog, men jag minns inte helt detaljerna.
    Abba däremot minns jag och att de nu åter möts är ju bara kul!
    Tredjeadventssöndagskram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns säkert många som haft hemska uppväxter p.g.a. andra människors trångsynthet. Då blir man glad över att höra att en del ändå till sist kan få ett bra liv.

      Radera
  6. Frida har jag också läst men den andra måste ha varit före min tid.
    Tänk så hemskt att man kunde se med sådana ögon på ett oskyldigt barn. Tyvärr var det dock inte helt ovanligt. Självklart stod nazismen för något alldeles gräsligt men kanske fanns det ganska så vanliga unga män bakom en del av uniformerna.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja man ska inte "klumpa" ihop folk. Stackars barn som fick uppleva detta. Min Melodi gavs ut när jag var ung så det är inte konstigt att du inte kommer ihåg den.

      Radera
  7. Tidningarna du nämner är obekanta för mig, har inte läst någon av dom. Men om Frida har jag läst, eller Anni Frid. Jättejobbigt med hennes barndomsupplevelser och hur elaka folk kunde vara.
    Hon gjorde en otrolig karriär. Tillsammans med ABBA blev hon världsberömd. Hennes och Agnetas röster passar så fint ihop, det låter riktigt vackert då de sjunger.
    Det som de har sjungit in nu är också mycket njutbart. Men, detta med Abbatarerna är jag inte så förtjust i. Men, smaken är olika.
    Tack för ännu en intressant lucka, Gunnel.
    Trevlig kväll.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte också att deras röster passade så bra ihop. Jag har alltid gillat ABBA.

      Radera
  8. Som vanligt är din research enastående. Älskar ABBA, men hade ingen aning m Anni Frid Lyngstads bakgrund. Än idag hör man ju gamla ABBA-låtar i affärer både i Sverige och utomlands, för att inte tala om alla musikställen/barer.
    Abbatarerna är nästan "the real thing". Den speciella "sound" och deras karakteristiska stuk är desamma tycker jag. Till och med rösterna håller. Eloge!

    SvaraRadera
    Svar
    1. ABBA är lika populära fortfarande, och med all rätt.

      Radera
  9. Jag kommer ihåg Min melodi och Mitt livs novell och kanske nån mer ungdomstidning.
    ABBA lever för evigt.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mitt livs novell läste jag med nån gång. Jag var mer romantisk på den tiden.

      Radera
  10. "Min Melodi" kommer jag också ihåg. Och även tidningen "Bildjournalen" .
    Frida har jag sett men nog aldrig ens bläddrat i och visste inte att den hade namn efter Anni Frid Lyngstad. Nu vet jag.
    ABBA gillar jag och har lyssnat en del på den nyutkomna musiken. Och visst hör man att det fortfarande är ABBA. Ränderna går aldrig ur.
    Eftersom jag är "halvnorsk" så kände jag till detta med "tyskeunge" och det var ju förfärligt för ett barn att bli utsatt för detta. (Och för inte så länge sedan var det liknande i Sverige att om någon fick barn med en afrikan och barnet blev "brunt" så kunde det också bli illa utsatt. Minns ockås alla skriverier om när svenska Maj Britt Wilkens gifte sig med Sammy Davies. Inte nådigt. )
    Tack för ännu en tänkvärd lucka.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bildjournalen minns jag med. Jag kommer också ihåg alla dumma kommentarer när May Britt och Sammy Davies gifte sig. Trångsynta människor har innits i alla tider och tyvärr är de seglivade.

      Radera
  11. Gunnel, du bjuder på riktig nostalgi! Jag läste också Min Melodi. Och även Fickjournalen, Bildjournalen och Din Tidning. Trevliga tidningar allihop. Och så läste jag varenda Kitty-bok som kom ut, och även böckerna om sjuksköterskan Cherry Ames.
    ABBA är nog det bästa i modern musik som Sverige har/haft. Deras låtar är en fantastisk musikskatt, melodiska, trallvänliga, de fastnar omedelbart. Benny är ett musikaliskt geni och Björn skriver lysande texter. Från början var det nog ingen som riktigt förstod hur enastående bra de var. Då var de bara "för kommersiella". Så var samhället då. Härligt att de nu är tillbaka med lika fina låtar och lika fina röster. Det är bara att njuta!
    Trevlig ny vecka!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fickjournalen hade jag nästan glömt bort. Cherry Ames läste jag också och det fanns serier om de flesta yrken på den tiden. Jag läste ofta om flygvärdinnor, eftersom jag ville bli flygvärdinna.

      Radera