måndag 4 mars 2019

Glädjebesked


För exakt en vecka sedan var jag på mammografiundersökning. Sköterskan sa att jag kunde räkna med att få besked från dem om ca 2 veckor, och så har det varit de andra gångerna med. När jag hämtade in posten på fredagen låg det ett brev i lådan från Unilab. Hjärtat gjorde ett extraskutt, för jag visste att det var ett meddelande angående min undersökning. Men det var ju bara fyra dagar sen! På den korta tid det tog mig att gå från postlådan och in hade jag hunnit tänka många dystra tankar. Eftersom svaret kommit så snabbt var jag helt övertygad om att jag skulle kallas till ännu en kompletterande undersökning. Jag slet upp kuvertet och där lyste mot mig i stora röda bokstäver: Inga tecken på cancer den här gången. Jag blev så glad att jag nästan skulle kunnat rama in beskedet.

Nu är det upp till mig själv att i fortsättningen se till att jag kommer iväg på den här sortens undersökning. Jag har skrivit upp i min kalender att om två år ska jag be om en remiss för att få komma dit. Den sträcker sig bara året ut, men jag skrev på bakersta pärmen och när det är dags att byta till ny kalender för jag över den påminnelsen dit.

Mitt liv skulle aldrig fungerat utan en kalender. Jag måste skriva upp allt som jag absolut inte får glömma bort. Läkartider, fotvårdstider och klipp-och färgtider måste hållas. Sen skriver jag in allt kul jag planerar att göra också. Det är nog egentligen inget som jag glömmer bort, men det är så roligt
när jag bläddrar i kalendern och det dyker upp en sådan anteckning. Jag vill alltid ha något att längta till. Då blir inte vardagen så enahanda.

18 kommentarer:

  1. Skönt med ett bra besked.
    Det infinner sig alltid en viss oro när man får svaret.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det känns lite osäkert innan man läst svaret.

      Radera
  2. Jag fick också svar så snabbt och hann tänka precis samma tankar som du gjorde. Därför var det en lättnad att läsa att allt var bra. Hur som helst så är undersökningarna viktiga så det gäller att komma iväg. Någon gång missade de att kalla mig och då ringde jag upp själv och fick en tid. En kalender är A och O även för mig!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mitt liv hade varit ett kaos utan kalender.

      Radera
  3. Jag skriver också längst bak i kalendern.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag litar inte på mitt minne det minsta.

      Radera
  4. Jag skriver också upp allt som ska göras ,även sånt som har hänt.
    Jag skriver i mobilens agenda!
    Svar..Ja det viktigaste är att gå framåt ,även om det går långsamt.
    Ha en bra måndag!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar bättre att skriva på pappet...lite gammaldags förstås, men det funkar bra.

      Radera
  5. Grattis! <3
    Här ringer de en om m<n ska komma på återbesök för ny granskning utifall att de har hittat något . Man får en datum för ringningen. Är telefonen tyst så är allt bra. någon vecka senare kommer det skriftliga beskedet.
    Så skönt att du är frisk! Grattis igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Livet känns så mycket lättare efter ett positivt besked.

      Radera
  6. Jag fick också väldigt snabbt besked när jag i höstas var på mammografi. Kanske ligger de bra till i de granskningarna numer!?

    Bra att resultatet var bra för dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kanske går snabbare att kontrollera alla bilder idag.

      Radera
  7. Bra besked, grattis! Det tog bara 4 dgr för mig med, fast jag fick det digitalt.
    Jag har också vanlig kalender, precis som jag har på nätet, kör med både hängslen och livrem.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Haha! Då är du fullt garderad.

      Radera
  8. Grattis! Förstår att du blir tacksam och glad av det beskedet.
    Är du och jag släkt på något vis? Exakt så gör jag också. Till och med skriver in sådana "kvinnosaker" för att hjälpa hushållet att komma ihåg. För över allt som står "sist" till nästa kalender. Färglägger allt som är fixat.
    Måndagskram Bosse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag har också upptäckt att vi är ganska lika i mycket. Min dotter släktforskar men hon har inte funnit någon Bosse Bus där än. Låter kul att färglägga ...jag stryker bara ett svart streck över det som är avklarat.

      Radera
  9. Grattis Gunnel!
    Jag känner mer än väl igen den där lyckokänslan när man inser att mammografin visat att inget elakt väntar inom närmaste tiden i alla fall.
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera