tisdag 18 februari 2014

Tårtkalas


Helgen har jag tillbringat i Luxemburg. Barnbarnskalas är en lika stor begivenhet som en Nobelfest, så det vill man bara inte missa. Vi skulle åka med sena flyget på fredagkvällen. Det innebar att vi behövde inte ge oss av hemifrån förrän efter lunch. Det är lite svårt det där med att beräkna tiden, men jag avskyr att vara sen när jag ska resa nånstans. I och med att vi är så beroende av att både färjan och tåget inte strular för att vi ska komma fram till flygplatsen i tid, så känns det aningen oroligt innan man är på plats. Flygresan oroar jag mig inte för. Har jag väl kommit till Kastrup så är jag lugn.

Jag knallade genom säkerhetskontrollen som ingenting, men Göran blev haffad. Även om man vet att man inte har nåt olovligt med sig, så blir man ändå lite ställd när det piper och väsnas. Visst är det bra att det ger utslag om nån försöker smuggla nåt olagligt med sig, men de här stickprovspipen, som det säkerligen är frågan om, är kanske bara till för att tullpersonalen ska vara lite på alerten och inte tycka att det är urtråkigt att bara se den ena efter den andra passera genom "pipbågen". De ser åtminstone väldigt engagerade ut och kommer springande från alla håll och kanter. När de inte känner nåt utanpå kläderna tar de fram en geigermätare. Tror de kanske att man är radioaktiv?

Vi hann bara få i oss var sin baguette och lite att dricka innan det var dags att ge sig av till gaten. Resan tar endast ca 5 kvart. Jag hade en bok med som jag satt och läste i, och det kändes lite retligt när vi landade, för då var jag mitt i ett spännande kapitel. När vi hämtat våra väskor och kom ut i vänthallen var Zoé med föräldrar där och väntade. Så mysigt det var att få träffa henne igen.

På lördagen var det födelsedagskalas, och hon verkade fullt nöjd med alla presenter hon fick. En helg går vansinnigt fort och innan jag hann blinka så var det söndag kväll och dags att ge sig av hem igen. Zoé följde med oss till kön som gick till säkerhetskontrollen. Där stod hon och vinkade och kastade slängkyssar.

När jag kom hem upptäckte jag att datorn inte fungerade. Det gick inte att komma in på nätet. Själv har jag inte en susning om vad jag ska göra då så det var till att vänta på att Ulrika kunde komma hit och fixa det. Jag är en aning bortskämd när det gäller dataservice från alla mina barn. Men det är ju viktigt att man har en fungerande dator. Annars kan jag varken blogga eller skypa med mina barnbarn. Då är det illa!


22 kommentarer:

  1. Va skönt att resan till lilla Zoe inte är längre än att ni kan kvista iväg över en helg! Jag antar att ni träffar henne så ofta att hon kommer ihåg er mellan varven. Det känns lite viktigt med vår lille Bill känns det som, att han träffar oss så ofta irl eller skype så han minns oss.
    Hoppas det löser sig med datorn!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Datorn fixade Ulrika i ett nafs till mig. Vi träffas ganska många gånger per år och skypar väldigt ofta, så det märks att hon vet vem jag är mellan gångerna. Hon pratar en hel del...mycket är naturligtvis obegripligt....men hon säger i varje fall mormor klart och tydligt.

      Radera
  2. Vad kul att vara med på ett så storartat kalas.
    Tur att datorn fungerar igen. Visst blir man ställd. Hos mig kommer det upp rutor med text som jag tycker är olika varje gång. Jag är himla rädd för att trycka på ja eller nej, nr jag inte har koll. Tur du har support.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner likadant. Vågar inte godkänna nåt om jag inte är 100% säker på att det är ofarligt. Tyvärr har jag ingen ambition att lära mig mer om datorn heller. Jag vet ju att någon annan tar hand om den när det strular. Det var ett jättemysigt kalas.

      Radera
  3. Jag tyckte just att du skrev om Zoes födelse och nu är hon redan tre år den lilla raringen. Så fort tiden går.
    Säkerhetsarrangemangen på flygplatserna kan bli skrattretande lustiga ibland. Jag piper för det mesta trots att jag nästan är naken när jag går igenom porten. Uffe pep han också när vi kom från Funchal, vilket han inte brukar göra så han blev synad in på huden. Men visst är det bra med all säkerhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker det är helt i sin ordning att de kollar upp alla resande. Hellre det än att det ska hända något hemskt under flygturen.

      Radera
  4. vilken ljuvlig helg du haft :) lilla Zoé som redan blivit stora tösabiten
    självklart måste man ha en fungerande dator :)
    kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har varit en mysig helg. Det känns lite bakvänt när inte datorn fungerar som den ska.

      Radera
  5. Mysig helg ni har haft ja ja förutom datan förstås. Men det har ju fixat till sig........Visst är det som Hebbe säger,att det blir vad man gör det till.Men många lägger ner massor av timmar på FB Timmar som man kunde lägga på att träffa vänner i riktiga livet..Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med dig. Facebooklivet är inget riktigt liv.

      Radera
  6. Vilken rolig helg det måste ha varit. Jag önskar att jag lät bli att trycka på allt möjligt på datorn. Hinner knappt tänka efter så har fingret redan tryckt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är modig du. Jag vågar aldrig klicka i nån ruta som poppar upp, utan väntar tills jag pratat med något av mina barn, så ibland är det massor som ska klickas i när de kommer hit.

      Radera
  7. Så underbart att ni kunde åka till Zoe och fira hennes födelsedag,
    men jag förstår att en helg försvinner alldeles FÖR fort.

    Tjingeling från Rantamor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland önskar man att tiden gick lite långsammare.

      Radera
  8. Kväller..Härligt att fira barnbarnens födelsedagar,taskigt sen att datorn strulade,,men du har som jag,,support i familjen,,när jag får problem brukar sonen gå in i min burk hemifrån sig via "Teamvirwer" Då är det ganska kul att sitta och titta på skärmen hur han jobbar...Ja du klurade ut ordet ganska snabbt i alla fall,,Grattis..Kommer mera sen..Haé Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min son brukar också ta över hemifrån sitt ibland, men det är lite besvärligt med tidsskillnaden. Tur att jag har Ulrika så nära.

      Radera
  9. Mysig helg du har haft med kalas hos barnbarnet. Tur du fick support så du kan blogga igen.
    Kram Agneta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltid kul att träffas även om det inte blir så länge. Det är egentligen kusligt så beroende man har blivit av datorn.

      Radera
  10. Vilken härlig helg! Födelsedagskalas... det är kul det... åtminstone när det inte är ens eget :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kalas är kul...jag gillar faktiskt att ha kalas när jag fyller år med.

      Radera
  11. Vad kul med en liten tripp till Luxenburg över en helg och få chansen att gratulera lilla Zoé. Förstår att helgen gick alldeles för fort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tiden går alltid så fort när vi träffas. Tur att det inte blir så långt mellan gångerna.

      Radera