Sofias änglar med filialer

Jag tittar ofta på TV-programmet Sofias änglar för det är så kul att se hur bra det går att ordna för de som har eller har haft det jobbigt. I dylika situationer är minsta tänkbara hjälp ovärderlig. Bara det att någon annan människa bryr sig gör att det känns lättare. Jag har träffat Sofias änglar eller Ulrikas änglar kanske de borde heta i stället. Ulrika är ungefär som Sofia den som styr upp det hela och Bo och Rasmus är snickarna och allt-i-allo-killarna som fixar det mesta.

Jag har haft stor hjälp av alla tre den här tiden Göran legat på lasarettet. Det mesta vill jag försöka göra själv, men när det kommer till tyngre saker så kallar jag in gänget. Vi bor bara 15 min från varandra med bil och det är en stor fördel. Det behövs aldrig så lång planering i förväg utan jag kan få en idé om nåt jag behöver ha hjälp med och en liten stund senare är arbetsstyrkan på plats. 

Änglarna har filialer i både Luxemburg och Dallas. Givetvis har det inte varit lika enkelt nu under pandemin. I vanliga fall är det alltid något som de tar tag i när de är hemma på besök. Nu har i stället både Katarina och Peter gjort som så många andra, nämligen jobbat hemifrån. De är betydligt skickligare än vad jag är när det gäller att leta information och beställa varor och tjänster på nätet. Så härligt det är att bara lämna in en önskelista och sen uppfylls alla önskningar ungefär som när tomten kommer med julklappar.

Datorn har varit igång dygnet runt. Vi har en grupp på Hangouts där vi alla fyra varit uppkopplade och det har varit väldigt bekvämt. Det räckte att jag skrev ett meddelande så kunde alla läsa det i stället för att jag skulle skicka iväg tre likadana meddelanden. Så fort någon av oss skrivit något har det plingat till i dator och mobil och alla har fått samma information samtidigt. Perfekt! 

Jag har alltid tyckt att datorn är en helt nödvändig pryl att ha och nu under pandemin har det verkligen visat sig att så är fallet. Det mesta går att fixa via datorn så man slipper ge sig iväg ut i folksamlingar. Visst längtar jag efter att själv kunna åka iväg på en mässa eller gå på teater, men den tiden kommer säkert också.