onsdag 27 november 2019

Julförberedelser


Förra veckan var det dags att lämna in bilen på service. Jag körde dit med den på kvällen, för verkstaden finns i Kvidinge ca 7 km från Åstorp. När jag lämnat den fick jag skjuts tillbaka hem med Rasmus. Ja, hans pappa satt givetvis vid sidan om, men det var Rasmus som agerade chaufför...med den äran. Det kändes väldigt tryggt att åka med honom. Verkstadsägaren passade på att byta till vinterdäck också, så nu behöver jag inte bekymra mig för ifall det blir snö. Bekymra mig kommer jag givetvis att göra, för det är ett elände med snö här. Snöfall ena dagen och ösregn nästa och som grädde på moset så fryser allt till is tredje dagen. Eftersom de flesta kör som om vi alltid hade sommarväglag är det direkt livsfarligt att ge sig ut i trafiken. Jag är oerhört tacksam att jag inte har det tvånget att jag måste ge mig ut och köra varje dag.

Jag läste hos Ingrid på Gotland att hon möblerade om, och jag blev så inspirerad. Det har varit min stora förtjusning i många år. Tyvärr händer det inte lika ofta numera. Det beror inte på att jag har tappat intresset för omflyttningen av möbler, utan det är mer att orken och vigheten avtagit. Det är lite synd när inte kroppen hänger med på allt kul som hjärnan tänker ut.


Under julhelgen är vi alltid minst 8 personer som sover över här och då gäller det att ha bäddplatser som är lätta att komma åt. I mitt datarum har jag en dubbelsäng, men jag tänkte jag skulle flytta lite på den så det blev lättare att gå runt när man skulle bädda. Jag har alltid kunnat lyfta vid fotändan och dra den lite försiktigt över golvet. Men idag hörde jag helt plötsligt ett brak! När jag kikade under sängen såg jag att stödbenet i mitten gått av.


Göran var i snickarrummet och jag rusade ner dit...väldigt upprörd. Jag såg framför mig hur sängen nu var helt oanvändbar och att jag skulle bli tvungen att köpa en ny bäddsoffa eller liknande. När jag förklarat dilemmat för Göran svarade han lakoniskt:"Jag kommer upp." Han blir inte lika hispig för minsta lilla sak som jag blir, och det är nog bra. Allehanda verktyg plockades fram, brädan lagades och nya hål borrades för att sätta fast benet. Den här gången användes rejält långa och kraftiga skruvar och inte sådana mesiga som suttit där ifrån början. Nu är det en mycket stabil dubbelsäng.

När nu allt sånt här tråkigt och onödigt är avklarat återstår bara julpyntandet, som är det roligaste. I år ska jag köpa gran mycket tidigare än jag brukar. Alla granar huggs samtidigt så jag behöver knappast kolla efter bäst-före-datum på dem. Det är mysigt att kunna njuta av en klädd gran så länge som möjligt.

Julgranar kan se ut på många olika vis har jag sett.


Den här stod utanför en blomsterbutik, men hade passat minst lika bra utanför en modebutik.


Det kan inte vara så svårt att räkna ut vad som säljs här. 


28 kommentarer:

  1. Tänk att Rasmus är så gammal att han snart kan ta körkort!
    Bra med en snickare i familjen vid såna tillfällen :)
    Här julpyntas minimalt och någon klädd gran har vi inte haft på tjugo år ... tur man kan välja och bra att man får göra som man vill :)
    Ha en fin onsdag!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra att ha hjälp nära till hands. Alla måste få göra så lite eller mycket man vill inför julen. Det är så individuellt hur man vill fira.

      Radera
  2. Vilken tur att ni kunde fixa sängen, så att alla era gäster kan sova över.
    Det är en mysig tid vi har framför oss nu. Jag går och småplockar då jag har tid.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker om den här tiden fram till ul.

      Radera
  3. Jag möblerade om ofta förr ,men precis som du så har krafter och vigheten försvunnit!
    Bra att Göran fixade benet till sängen.
    Tack för din kram.
    Ha en bra dag!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gäller att hitta på lite andra knep nu för att klara av samma saker som man enkelt gjorde förr.

      Radera
  4. Det är väl det jag saknar - min handyman. Jag får själv, göra allting, alltid själv och det går inte alltid så bra. Men, det är som det är.
    Du fick det väldigt fint!
    SnartAdventKram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det är lite svårt när man måste göra allt själv.

      Radera
  5. Man ser genast slantarna rulla iväg när det plötsligt uppstår brak där det inte ska braka. Härligt att du har Göran, som lugnt och säkert fixar till det.
    Granarna är jättefina, inspirerande. Synd att vi lät våra gamla bilddäck gå till återvinningen! Nå,det blir väl någon annan gran istället.
    Ha en fin dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så lätt och inbilla sig det värsta. Jag ska försöka få hem en gran till helgen.

      Radera
  6. Så skönt att det inte var allvarligare än så med sängen. Vissa saker har man liksom inte lust att köpa nya. Granarna är huggna samtidigt så inte får man en färskare om man väntar. Vill man ha en dagsfärsk så är det ut i skogen som gäller.

    Kram och ha en bra dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. När våra barn var små hände det nån gång att vi åkte iväg till ett ställe där man själv fick hugga. Nu är det så bekvämt att köpa den på varuhuset, nätad och klar.

      Radera
  7. Jag älskade att möblera om förr, jag var känd, eller ökänd för det, men nu har det sett ut likadant i många, många år här. Det är något som jag saknar, men lär väl aldrig få tillbaka den orken.
    Rasmus ska snart ta körkort, tiden går. Förstår att det var lite extra trevligt att åka med honom för första gången. Jag kommer fortfarande ihåg känslan då jag åkte med Peter, efter det att han hade tagit körkort. Lite stolt kände jag mig allt.
    Fint att ha en man som fixar allt och dessutom är lugn. Guld värt.
    Häftiga julgranar. Joo, det är svårt att räkna ut.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ommöblering sätter extra piff på tillvaron. Det går ju att göra i mindre skala också. man behöver inte flytta påla möbler samtidigt. Det känns nästan ofattbart att åka bil med Rasmus som chaufför.

      Radera
  8. Brak och knak liksom krasch och gnissel är, för det mesta, ovälkomna ljud. Bra med en händig Göran i huset. :) --- Förr var det mycket ommöblerande här också. Då föreslog nära och kära att jag skulle sätta hjul på alla möbler för att underlätta flyttandet. ;) Nu är det bara små, lätta pryttlar som får röra på sig. --- Det blir inte så mycket julpyntande numera; adventsstakar i fönstren är förstås ett måste, likaså att göra "paket" av ytterdörren, men annars bara någon tomte här och där.
    Kram från kyligt norr! (Runt 12 minus.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har faktiskt hjul på en del möbler nere i källaren, men på ovanvåningen lägger jag badlakan under när jag släpar runt på stora möbler.....inte så ofta längre, förståss.

      Radera
  9. Så bra att du hade Göran till hands och fick sängen lagad! Det är bra att ha en händig person i närheten.
    Den där granrisklänningen var verkligen snygg!
    Ha en skön onsdagskväll!
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. När det gäller snickeriarbete är jag inte alls händig, så då får Göran rycka in. Granrisklänningen är min favorit också.

      Radera
  10. Ojojoj, så fort det går! Jag menar med de små liven, våra barnbarn! Men det är något visst med alla tidsåldrarna.
    Precis som många här så har jag slutat möblera om, och av samma anledning. Jag brukade dra runt möblerna på en liten matta. Nu får man nöja sig med att byta gardiner, kuddar och mattor för att få lite förnyelse. Men det kan göra väldigt mycket!
    Ha det bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barnbarnen växer och blir vuxna snabbare än man önskar. Bara genom att ändra på lite småsaker känns det som om man skaffat lite nytt.

      Radera
  11. Så gott att ha en händig man, en som dessutom har ordentliga verktyg. Ljussättningen inför jul var påbörjad då jag kom hem idag. Tacksamt. Får se till att göra adventsfint i morgon eller på lediga fredagen. Gillar det röda och ljussatta i adventstid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser också fram emot alla ljus som ska tändas nu till advent.

      Radera
  12. Haha! Du och jag reagerar nog likadant när något händer. Och det verkar som våra män också är väldigt lika varandra :D
    Men tänk att Rasmus redan håller på att övningsköra! Ja, tiden går fort!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen tur att våra män har lugnare temperament. Hur skulle det annars gå? Jag tycker inte det känns så länge sen som Rasmus var i samma ålder som dina barnbarn. Men vi har fortfarande lika kul tillsammans.

      Radera
  13. Vi köpte ju ett gammalt domänverkshus/gård för över 30 år sedan... De är inte lätta att möblera om i, du har fönster och element att förhålla dig till hela tiden.. Vissa möbler blir utbytta men möbleringen blir ofta densamma....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Diet är tyvärr inte alltid så lätt att hitta nya platser för möblerna, men det går ju lika bra att ändra på något mindre. Huvudsaken för mig är att det blir en förändring, så det känns som nytt igen.

      Radera
  14. Tänk att Rasmus har blivit så stor att han kan köra bil. Bra att det känns lugnt att åka med honom.
    Att möblera om kan vara trevligt och det är alltid bra att ha möbler som man kan flytta relativt enkelt. Vilken tur att Göran fanns till hands. :)
    Jag kommer att ta fram min adventsljusstake snart och det klarar jag mig bra med.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rasmus är fortfarande samma goa kille, som jag kan prata och skoja med. Hoppas det fortsätter så alltid. Jag längtar till söndag, när jag har alla ljusstakar på plats.

      Radera