måndag 24 juni 2019

Midsommarfirande


I år var första gången på många år som vi inte firade midsommar tillsammans med Rasmus. Hans föräldrar var här precis som alla andra år, men Rasmus firade tillsammans med sina kompisar. Det tar nog lite tid innan jag vänjer mig vid det, men givetvis är jag glad över att han har bra kompisar som han trivs tillsammans med. De är inga latmaskar precis. De är ute och promenerar runt i samhället och träffar på många nya kompisar och även en del av sina gamla lärare. Det verkar som Pokemonjakten har startat igen med ett lite annorlunda upplägg. Han ringde mig en kväll och berättade att de hade gått 1,5 mil.


Vädret var perfekt i helgen och vi kunde sitta ute på altanen och äta. Maten smakar av någon underlig anledning så mycket bättre utomhus. Någon midsommarstång hade vi inte. Jo, nästan. Mellan brädorna i altangolvet har en tistel växt upp. Jag har låtit den stå kvar för jag ville se hur hög den kunde bli. Nu blommar den snart med lila blommor och det passar bra, för på andra sidan altanen växer prakttry som blommar i rosa. Jag gillar när det är färgmatchat.

Denna veckan ska jag storstäda altanen och golvet ska högtryckstvättas innan det oljas. Då blir jag nog tvungen att dra upp tisteln, men innan dess ska jag mäta den. Jag återkommer med längdresultatet senare.

24 kommentarer:

  1. Kan tro det kändes konstigt och vemodigt att inte Rasmus var med på midsommarafton!
    Men så är ju tidens gång - de unga letar sig ut. Glada får vi vara för det. Särskilt när de har bra kompisar. Inte alla förunnat....
    Kul med den ståtliga tisteln på altanen. Den gillas ju också av bin, humlor och fjärilar när den slår ut. Perfekt färgmatchat :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ocker inte det känns länge sedan Rasmus bara var mycket liten kille.

      Radera
  2. Man får väl vänja sig vid att barnbarnen hittar andra intressen. Det är ju livets gång. Hur gammal är Rasmus? Fin midsommarstång hade ni i alla fall! Ha det bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rasmus fyller 16 i september. En lite originell midsommarstång, men den dög bra.

      Radera
  3. Nej. Så får du inte göra. Nu låter du som S när jag får för mig att göra något liknande. Jag viiiillll se hur hög den kan bli. :) Förstår att det känns konstigt att Rasmus inte är med vid firandet längre.
    Visst smakar allt bättre utomhus. Nu har jag visserligen inte testat under en höststormsdag. Kan funka. Tänkte på Flygande Jakob. :)
    Kram

    SvaraRadera
  4. Jag funderade ett tag på ifall jag kunde dra upp den med roten. I så fall ska jag plantera den på ett annat ställe i trädgården. Hahaha! Inte ska du servera så blåsig mat på hösten....försök med vårrullar i stället.

    SvaraRadera
  5. När barnen blir stora så skapar de sig egna traditioner och så ska det få vara. Men visst får man erkänna att det känns en smula annorlunda!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det känns verkligen annorlunda, men det är ju precis som det ska vara.

      Radera
  6. Jag minns hur det kändes när barnen slutade fira midsommar med familjen och gav sig iväg på egna äventyr. Men det var faktiskt inte så många år så var de hemma igen.
    Vilken häftig tistel! Det är ju nästan synd att ta bort den, men jag förstår att du blir tvungen att göra det.
    Kram, Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tisteln är riktigt fin, men om jag ska högtryckstvätts golvet kommer den nog inte att klara sig.

      Radera
  7. Men så roligt med tisteln. Jag skulle ha gjort likadant som du, sparat för att kolla hur mycket den kunde växa där.
    Barnbarnen växer upp och får liksom egna liv också, det blir något som vi får förhålla oss till. De kommer tillbaka, titt som tätt och vi kan följa dom. Roligt att Rasmus har bra kompisar som han trivs med.
    Kram och trevlig kväll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är väldigt glad att Rasmus har fina kompisar, och han ringer fortfarande då och då för att höra hur det är med morfar och mig. Han kommer hit minst en gång i veckan för det är ju han som har hand om gräsklippningen hos oss.

      Radera
  8. En brytpunkt i livet när barn och/eller barnbarn ger sig ivög på eget firande ... precis som det ska vara, men visst känns det lite. Tänk så fort de passerar åren.
    Det blir spännande att se hur hög den blir tisteln!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barn och barnbarn växer otroligt snabbt verkar det som.

      Radera
  9. tistlar har jag gott om .
    Svar..Ja nu gäller det att fortsätta med träningen :-)
    Kram!

    SvaraRadera
  10. Låter som om din Midsommar blev fin även utan barnbarnet, ungarna växer upp och börjar skapa sina egna liv, är imponerad av din tistel synd att den måste bort.. Hoppas du får en fin fortsättning på sommaren nu kram..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr måste tisteln ryckas upp. Det blir lite svårt att få plats kring matbordet annars.

      Radera
  11. Förstår att det kändes lite konstigt att inte Rasmus var med. Men huvudsaken är att man vet att de har det bra.
    Och vilken fin "midsommarstång" ni hade :)
    Kram

    SvaraRadera
  12. Smidigt med traditioner. Vi har haft midsommarfesten hos oss i 29 år. Vi är 7 stammisar, sen har det varierat lite, vi har varit 25 personer som mest.
    Kram
    PS. vi har fortfarande fullt ös, så bloggen blir eftersatt, men jag försöker att läsa dina inlägg, fast ibland så hinner jag inte kommentera hos dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår att du har mycket runt ikring dig nu. Försök ändå att ta det lite lugnt.

      Radera
  13. Jag gillar dina experiment. Är det inte en maskros i kruka så är det en tistel. Härligt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltid kul att testa något nytt.

      Radera