Räkna med bråk

I Betlehem har det varit städbråk. Ett antal präster både armeniska och grekisk-ortodoxa har städat Födelsekyrkan i Betlehem. Då upptäckte helt plötsligt en armenisk arbetsledare att en kvast som en grekisk-ortodox präst höll i inkräktade på armeniernas område. Ve och fasa! Det blev vild kvastfäktning så polisen blev tvungen att ingripa.

Så vilt går det ALDRIG till hemma hos mig. Jag tycker inte det gör så mycket om någon skulle börja städa precis där jag tänkt vara. Det är ju bara att lugnt och sansat gå till ett annat rum och börja städa. Men jag är kanske lite fridsammare och mer överseende än prästerna i Betlehem.

Jag hoppas alla haft en fridfull jul och nu önskar jag alla ett

GOTT NYTT ÅR !

Utvärdering av nyårslöften för 2011.

I fjor skrev jag det här inlägget när det var dags att avlägga nyårslöften.

"Varför avger man i regel så tråkiga nyårslöften? Jag tror att det är det som är orsaken till att de är så svåra att hålla. De populäraste löftena är säkert att banta, sluta röka, motionera mera osv. Sådana löften är inte precis så kul så man hoppar högt. Att börja banta direkt efter årets största frossarhelg är kanske inte så enkelt som man inbillar sig. I över en vecka har man ätit i stort sett hela sin vakna tid, och nu ska man helt plötsligt bli någon slags matfanatiker och följa all världens dieter i tur och ordning. Jag röker inte så jag har lite svårt att föreställa mig hur svårt det känns att sluta med den vanan. Antagligen minst lika svårt som det är att banta. Har man aldrig varit någon större motionsfantast tidigare, förstår jag inte varför man tror att man ska bli det den 1 januari på det nya året. Nyårslöften är bara till för att ge människor dåligt samvete. Vill man förändra sin livsstil kan man göra det när som helst på året och utan att avlägga något högtidligt löfte inför någon annan. Det räcker att man gör det inför sig själv.

Då vet jag många andra löften som är mycket roligare och mycket lättare att hålla. För det första lovar jag att bara fylla min kalender med positiva påminnelser. Det innebär bl.a. att jag ska försöka hinna med så många biobesök och teaterföreställningar som möjligt under året. Så fort jag hör talas om en ny kul affär som har öppnats så lovar jag att jag ska åka dit och kolla upp den. Jag ska besöka så många mässor jag hinner både i Sverige och utlandet. Vad jag däremot lovar att jag INTE ska göra är att banta, motionera och tro att jag är en Superkvinna som orkar allt. Jag är helt övertygad om att jag kommer att kunna hålla mina nyårslöften nästa år."

Nu är det dags att se hur pass ståndaktig jag har varit. Jag har fyllt min kalender med mycket kul "måsten"......teaterbesök, småresor, utställningar m.m. så det löftet var inga problem att uppfylla. Jag har inte gått ner ett hekto, men jag har ju faktiskt börjat gå i skogen nästan varje dag, så där blir det ett litet minus. Bäst av allt är ändå att jag äntligen fattat att det finns andra som kan göra saker och ting lika bra som jag. Tror jag kopierar fjolårets löften och slänger in en Brasklapp att motion är tillåten vid speciella tillfällen.

Mormors köttbullar är inte alltid godast

När Rasmus började sitt jullov ville han var ledig från Fritids också, så han har tillbringat ett par dagar här hos oss före julafton. Jag har alltid stått ganska högt upp på hans favoritlista....inbillar jag mig i varje fall. Men nu har jag blivit degraderad. Morfar har gått om mig med hästlängder. Först och främst så är han intresserad av all slags sport, vilket inte jag är. Han vet namnen på de flesta fotbollsspelarna och i vilket lag de spelar. Dessutom tittar han gärna på sport på TV varje dag. Rasmus är väldigt noga med att ringa morfar och tala om när det är match på TV, så han inte missar den.

Nu har ännu en grej gjort att jag hamnat längre ner på favoritlistan. Köttbullarna! Till lunch provsmakade vi köttbullarna som Göran stekt och efter några tuggor tittade Rasmus på mig och sa: "Mormor, jag vill inte vara taskig. Dina köttbullar är ganska goda men morfars är jättegoda." Han försökte åtminstone linda in kritiken lite fint.

Jag har hållit på ett bra tag nu att sy, sticka och virka till mitt kommande barnbarn. Att göra babykläder är den absolut roligaste sysselsättning man kan ha. Rasmus kollade in vad jag hade gjort för något och fastnade för en pälsfodrad åkpåse som ska ligga i barnvagnen. "Har du själv sytt den?" undrade han. När jag svarade att det hade jag, så tittade han beundrande på mig: "Då måste man verkligen säga att du kan sy." Det var kanske den upptäckten som gjorde att jag fick hedersuppdraget att fixa till tomteklädseln. I skolan skulle Rasmus spela tomte i pjäsen på avslutningsdagen. Den enda tomtedräkt som fanns i hans storlek ute i affärerna liknade mest en pyjamas, och kostade runt hundralappen. Ganska dyrt för att användas kanske bara en gång. Pappa Bos gamla tomtejacka letades fram, men den var aningen för stor. Efter lite ändringar passade den en 134 cm:s tomte perfekt.

HURRA! HURRA! HURRA!

Jag vann första pris i Julfrågan, en kalender som Ingrid haft på sin blogg. Det första jag gjort på morgonen i ett antal veckor är att jag satt mig framför datorn och klickat mig fram till dagens fråga. Ämnena har varierat väldigt och jag måste erkänna att hade jag inte haft hjälp av Google så hade jag inte haft många rätt. Vi var fyra stycken kvar till slut med lika många poäng, och efter lottdragning så vann jag 3 Trisslotter.  En perfekt avslutning på juldagarna.

GOD JUL

Nu är julmaten klar, julpyntet på plats och jag tar jullov. En riktigt GOD JUL till alla bloggkompisar.

Vad tänkte jag på?

Idag har jag verkligen utmanat ödet. Jag köpte inte bara en utan TVÅ cyklamen idag när jag var ute och shoppade. Egentligen vet jag inte vad som fick mig på sådana tankar, för normalt brukar jag bara svischa förbi blomsterhyllan. Men det stod så många där som tittade och valde bland blommorna och helt plötsligt var jag en av dem. Cyklamen, är efter vad jag hört, inte världens lättaste blomma att hålla liv i, men ibland måste man chansa. Det kunde varit värre. Jag kunde ha köpt en orkidé.

Änglar, visst finns dom

Jag har alltid varit förtjust i änglar. Det är något visst med dem. Under årens lopp har jag köpt en del eller fått i present. De finns i alla storlekar och utseenden. Mesta tiden av året tillbringar de i dvala nere i källaren, men när det börjar dra sig mot jul, prasslar det till i lådorna. Nu har alla flaxat på plats och mitt hus är rena Himmelriket.

Den här lilla kvartetten håller uppsikt i köket.

I mitt datahörn flyger änglarna uppe under taket.

Jag har en gammal skänk som ger plats åt merparten av de vingförsedda. Men, hallå! Det har visst smugit in en katt bland hermelinerna. En snögubbe! Det får jag fixa till nästa jul.

Jag gillar gamla möbler och när jag fick möjlighet att överta en stor golvspegel från en gästgivaregård, tackade jag inte nej. Det är alltid bra att kunna se sig själv i helfigur, även om man ibland önskar att det var ett sånt spegelglas som visade en retuscherad bild. Det behövdes en del förbättringar på själva ramen, men för att dölja några hopplösa skavanker, limmade jag fast en änglabård på den.........

...och här syns en annan liten ängel i dubbel upplaga.